Insikten om att oljepriset var på väg uppåt och att något radikalt krävdes för att minska energikostnaderna resulterade i att Karin och Per-Olof Hilmér började fundera i alternativa banor. Halmen från gårdens fröodling av bland annat rajgräs och timotej banade vägen för en ny affärsmöjlighet. Halmpannan de installerade 2006 ersätter 45 kubikmeter olja per år och har drastiskt minskat eluppvärmningen. Värmen räcker både till den egna gården med boningshus, svinstallar, verkstad och till spannmålstorkning samt till den närliggande kyrkan och församlingshemmet dit man dragit en kulvert.

Men det har hänt mer på gården. Numera snurrar ett vindkraftverk på egen mark och gödseln från gårdens tusentals grisar förädlas till biogas, som Karin och Per-Olof Hilmér kan tanka i sin biogasbil bara några mil hemifrån.

Gemensamt ägande på egen mark

Hilmérs äger tillsammans med två andra ett vindkraftverk på egen mark, som drivs i ett driftsbolag med ytterligare fem intressenter. Vindkraftverket genererar cirka sex miljoner kilowattimmar årligen till det köpande elbolaget. Enbart Hilmérs åttondel ger mer energi än vad gården förbrukar under ett år. Totalt finns sex vindkraftverk i närheten, en vindpark med ett 20-tal ägare, hälften markägare/kringboende, hälften företagare från länet med omnejd.

Idén till vindkraftsamarbetet drevs av projektören som var duktig på att få igång ett lokalt engagemang och ägande. Upplägget med driftsbolag som driver flera vindkraftverk är vanligt i området. Initialt var Hilmérs plan att köpa ett helt vindkraftverk men de nöjde sig med att bli delägare, eftersom de valde att istället köpa granngården.

Att ge sig in i vindkraftbranschen har varit lärorikt. Vindkraftproduktionen var inte riktigt så enkel som delägarna initialt trodde.

– Vi sålde elen till felaktigt pris. När elmarknaden förändrades var vi inte heller tillräckligt observanta. Nu har bolaget en helt annan strategi och har tryggat och säkrat upp priserna så det ser skapligt ut. Blåser det bara kommer kalkylen att snurra. Dessutom är räntenivån låg och i år har produktionen överträffat prognoserna, säger Per-Olof Hilmér.

Gödseln blir fordonsgas

Bäckens Gård är med i Biogas Brålanda, där gödsel från ett flertal gårdar på Dalboslätten förädlas till fordonsgas. Den miljövänliga och närproducerade fordonsgasen, som transporteras till tankstationer via gasledningar, är ett förnyelsebart och miljövänligt alternativ till bensin och diesel.

– Vi är sex delägare i vår anläggning dit vi kör gödseln. Där processas den till gas som sedan förs via rörledning till en uppgraderingsanläggning för att bli fordonsgas, säger Karin Hilmér som numera kan tanka biogas från gårdens egen gödsel två mil hemifrån.

– Vi har precis köpt biogasbil och det känns fantastiskt roligt. Biogas måste väl alla köra på i framtiden. Det är låga koldioxidutsläpp vid både produktion och konsumtion av biogas, säger Karin Hilmér entusiastiskt.

Än så länge kan inte fordonsgasen användas i gårdens traktorer, men förhoppningsvis blir det möjligt i framtiden.

Hur ser er strategi ut?

– Egentligen handlar det mer om kaffebordssamtal mellan man och hustru än någon uttalad strategi. Det är ett långsiktigt tänk; vad kan vi förändra den här gången. På studieresor får man inspiration av hur andra gör. Sen blir det förstås en strategi hur man ska nå dit, säger paret Hilmér.