– Får man inte folk med sig ska man inte satsa. Men byborna gillade tanken på fjärrvärme, den gynnar alla. De anslutna fastigheterna får en billig lösning och jag får en liten förtjänst, säger Mikael Wik.

Energikostnaden på Adelövs gård var hög och när det var dags att ersätta sjuttiotalsvillans direktverkande eluppvärmning byggde Mikael Wik en ordentlig panncentral. Det grämde honom att vara tvungen att köpa ström. Målet var, förutom att bli självförsörjande, att även kunna värma fler fastigheter. Med den närliggande och energislukande kyrkan i åtanke dimensionerade han den nya värmeanläggningen för mer än gårdens behov. Tre år senare fjärrvärmer den vedeldade halmpannan även dagis, församlingshemmet och kyrkan. På sikt går det att ansluta resten av byn till fjärrvärmesystemet.

Eldar med ved

Den anläggning Mikael Wik byggde visade sig vara en fullträff. Idag säljer han 200 000 kWh per år, ungefär hälften av värmen som halmpannan producerar. Men istället för att elda med halm, som är en bristvara i Småland, eldar han med ved.

– Vi eldar helved och lägger in tremeters stockar i pannan, två-tre kubikmeter i stöten max tre gånger i veckan under den kallaste perioden. Pannan fungerar mycket bättre med ved, förbränningen och verkningsgraden blir bättre och temperaturen högre, säger Mikael Wik.

Att sälja fjärrvärme stämmer bra överens med gårdens övriga verksamhet. Under april till oktober är det mycket att göra med skörd och annat, men då eldar man å andra sidan bara en gång i veckan.

– Under kalla perioder blir det lite mer jobb, men sett över året är det inte mer än två timmar i snitt per vecka, säger Mikael Wik.

Växer i takt med fler fastigheter

Från starten 2010 har ackumulatortanken successivt blivit större allteftersom fler fastigheter kommit till. Sedan 2011 är församlingshemmet och förskolan anslutna och året efter var det kyrkans tur. I praktiken är det möjligt att bygga ut kulvertsystemet och ansluta byns alla fastigheter. Pannans kapacitet räcker, det är bara att elda oftare.

– Den dagen det är dags att ersätta skolans värmepump kan det bli aktuellt, säger Mikael Wik.

Startade friskola

Mikael Wiks engagemang för byn är påtagligt. Han berättar gärna om skolan som byn driver. När kommunen la ner byskolan lyckades byborna efter flera års ansträngningar köpa tillbaka skolan och öppna en friskola. Då var elevantalet 28. Idag är det 63. Två av Mikael Wiks tre barn går där.

– Vi satsar på natur och miljö, att barnen ska vara ute och röra sig i skog och mark. En dag i veckan är undervisningen utomhus. Vi lagar också egen mat från grunden, mat som är närproducerad och ekologisk. Allt det här tycker många föräldrar är intressant och viktigt. Vi har 21 barn från Gränna två mil härifrån som går i friskolan. Hjälps man åt går det att hålla landsbygden levande, säger Mikael Wik.