En gemensam jordbrukspolitik

Sedan CAP genomfördes har hushållens utgifter för maten i minskat med hälften. 1960 gick 30 procent av hushållsbudgeten till mat. I dag är samma siffra 15 procent.  

I dag dör drygt en halv miljon människor i världen på grund av antibiotikaresistens. År 2050 beräknas siffran vara 10 miljoner människor. Svensk djurhållning använder minst antibiotika i hela EU. Dessutom använder svensk växtodling absolut minst växtskyddsmedel av alla EU-länder. CAP bidrar till att svenska lantbrukare kan fortsätta producera livsmedel.  

Varje vecka slutar fem mjölkbönder i Sverige, och tusen bönder i EU. Det påverkar många andra arbetstillfällen, som underleverantörer och hantverkare. Lantbruk bidrar till en levande landsbygd och skapar arbetstillfällen i hela Sverige eftersom jordbruket kan leva vidare även i mindre produktiva områden.

Jordbruket skapar underlag för social infrastruktur som butiker, skolor och vårdcentraler. 

Sverige har ett globalt ansvar att producera så mycket mat som möjligt eftersom många länder inte har de samma goda förutsättningarna för matproduktion. Ett bra genomförande av CAP med en kraftfull budget leder till att Sverige, som är världsledande i hållbar matproduktion, kan öka sin matproduktion.  

Av den mat vi äter i Sverige är endast hälften producerad i Sverige. Det är en av de lägsta siffrorna i EU. Utan CAP skulle sannolikt EUs 27 medlemsländer skapa varsin nationell jordbrukspolitik vilket skulle ge olika förutsättningar för jordbruk inom EU. LRF ser att det i förlängningen skulle leda till billigare importerad mat, och ytterligare minskad försörjningstrygghet.  

En naturbeteshage i Sverige innehåller lika mycket liv som i regnskogen. Och det är lantbruksdjuren som håller landskapen öppna och ger liv åt de små djuren.  

Konsumenterna vill köpa svensk, hållbar mat. Torka, pandemi och krig i Ukraina har visat hur viktigt det är med en robust inhemsk livsmedelsproduktion.