NNR
Nordiska näringsrekommendationer
Vad är NNR?
Var tionde år uppdateras de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Dessa rekommendationer tjänar som underlag när Livsmedelsverket tar fram de kostråd som används av de offentliga köken i Sverige och som påverkar bland annat vilken mat som serveras på sjukhus, i förskolan och på vård- och omsorgsboenden. I förlängningen påverkar de också vilken typ av mat som produceras i Sverige och hur mycket som importeras.
NNR är nu under uppdatering och väntas vara klart juni 2023. LRF har tagit del av den granskning som gjorts i media och är starkt oroade över det man kommit fram till.
Av det som framkommit hittills står det klart att NNR har uppfattningen att animaliska livsmedel, framför allt kött, är ohälsosamma och miljöovänliga, och att vegetabiliska livsmedel tvärtom är hälsosamma och bättre för miljön att producera. Det är ett alldeles för onyanserat sätt att betrakta livsmedelsproduktion. Det tar heller inte hänsyn till vilken mat som är lämplig att producera i nordiska länder. Stora delar av jordbruksmarken i Sverige lämpar sig bäst för foderproduktion, alltså grödor som inte kan bli livsmedel direkt. Därför är djurhållning en naturlig del av vårt livsmedelsystem.
Om kostråden förändras så att offentliga kök köper in mindre animaliska livsmedel och mer importerad mat kommer det inte bara få stora ekonomiska konsekvenser för Sveriges bönder utan också påverka Sveriges försörjningstrygghet. Det finns heller inga inga långtidsstudier på befolkningsnivå som visar effekterna på hälsan av att genomföra större kostförändringar hos sårbara grupper såsom barn, kvinnor i fertil ålder, sköra, sjuka och äldre.
Här kan du läsa Land Lantbruks granskning av NNR
Här kan du läsa Palle Borgströms debattartikel om NNR
Svar från livsmedelsverket
Svar från NNR
Slutreplik från LRF
Nordiska förutsättningar för matproduktion
Vi har goda förutsättningar för att producera mat i Sverige. Vi har gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer mat med låg miljö- och klimatpåverkan.
Animalieproduktionen är en grundläggande del av det nordiska livsmedelssystemet, där djurhållning och växtodling är beroende av varandra.
Svensk mark passar bra för idisslande djur som kor och får. Många jordar är mindre lämpliga för odling av spannmål och baljväxter, men fungerar fint för gräs och klöver, som djuren i sin tur kan äta. Det kalla klimatet och bra växtföljder gör också att vi kan producera spannmål och andra grödor med låg användning av växtskyddsmedel.
Kan vi ersätta animaliska produkter med baljväxter?
Baljväxter är bra mat för både människor och djur. Vi kan odla mer baljväxter till mat, men inte överallt i Sverige av klimatskäl. Här spelar också växtföljden stor roll eftersom det inte går att odla baljväxter på samma åker för ofta. Baljväxter bör inte odlas oftare än var åttonde år, eftersom sjukdomar kan finnas kvar i jorden.
Varför är det viktigt att det finns djur i Sverige?
Vi kan ha kor och får i hela Sverige, eftersom vi kan odla vinterfoder (gräs och klöver) i hela landet. Då nyttjar vi mark som passar sämre för ettåriga grödor som spannmål på ett effektivt sätt och bidrar med öppet landskap, jordhälsa och kolinlagring. Kolinlagring är störst på gårdar med mjölkkor.
Genom att bland annat använda gödsel för framställning av biogas blir den del i ett cirkulärt kretslopp, som både ger fossilfri energi och gödsel till jordarna.
Med färre djur minskar användningen av våra gräsmarker och mängden gödsel. Då behöver vi importera mer industriellt framställt mineralgödsel för att kunna odla, samtidigt som vi går miste om djurens positiva effekter på landskapet.
Effekter av större kostförändringar
Det är viktigt att de näringsrekommendationer som ligger till grund för maten i det offentliga köket står på en objektiv vetenskaplig grund. Det finns en stark oro för att de svenska kostråden kommer landa i en kosthållning där mindre eller inga animaliska livsmedel, till exempel kött och mjölk, serveras i offentliga kök.
Om kostråden förändras så att offentliga kök köper in mindre animaliska livsmedel och mer vegetabiliska importerade livsmedel kommer det inte bara få stora ekonomiska konsekvenser för Sveriges bönder utan också påverka Sveriges försörjningstrygghet. Det finns heller inga långtidsstudier på befolkningsnivå som visar effekterna på hälsan av att genomföra större kostförändringar hos sårbara grupper såsom barn, kvinnor i fertil ålder, sköra, sjuka och äldre. Vi vet att det är viktigt med en balanserad, varierad och näringsrik kost, och där kan både animaliska och vegetabiliska livsmedel ha en självklar plats.
Mjölk, mjölkprodukter och kött är näringstäta livsmedel och näringen är dessutom mycket lättupptaglig. Det är viktigt, inte minst för de särskilt sårbara grupperna, som nämns ovan. Att ändra kostråden kan få stora konsekvenser för dessa grupper och påverka folkhälsan negativt.
Svensk mat ur ett beredskapsperspektiv
Att öka matproduktionen och stärka beredskapen i Norden har aldrig varit viktigare än nu. För svensk del handlar det bland annat om en uppdatering av den nationella livsmedelsstrategin där fokus bör ligga på ökad matproduktion och ökad inhemsk produktion av insatsvaror som mineralgödsel, bränsle och energi.
Offentlig konsumtion och upphandling är idag viktiga instrument för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen. Med näringsrekommendationer med kraftigt begränsat eller utan innehåll av animaliska livsmedel riskerar NNR och Nordiska ministerrådet att påverka den svenska beredskapsförmågan negativt. I stället öppnar NNR upp för ökad import av mat, som produceras på ett mindre hållbart sätt.
Det här tycker LRF
Vi anser att kvaliteten på NNR-arbetet i stora stycken har varit undermålig. Vi är därför oroade för att NNR kommer resultera i det största folkhälsoexperimentet i modern tid. Vi uppmanar nu regeringen att stoppa processen och låta göra om den med full insyn i det vetenskapliga arbetet. Detta för att säkerställa att all relevant forskning på hälsa och miljömässig hållbarhet tas hänsyn till. Det är också viktigt att ta hänsyn till andra hållbarhetsaspekter som till exempel beredskapsfrågan.