Svensk mjölk i siffror
Innehåll
Till sidomenynJobben
Idag finns det ca 2 450 mjölkgårdar och drygt 294 000 mjölkkor i Sverige och vi är självförsörjande på mjölkprodukter till 73 procent. Sverige skulle behöva ca 50 000 fler mjölkkor för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin med 85% självförsörjning. En sådan ökning skulle dessutom ge fler tusen nya jobb.
Antal mjölkföretag: 2 446
Antal kor för mjölkproduktion: 294 256
Jordbruksverktets statistikadatabas (dec 2025)
Trenden med färre och större mjölkföretag samt fler kor i lösdrift fortsätter. I december 2025 var den genomsnittliga besättningsstorleken 120 kor per företag vilket är en ökning med 7 kor per besättning sedan 2024.
Antalet förprövade koplatser för mjölkkor ökade för första gången på flera år och hamnade på 13 085 platser. Detta är det högsta värdet sedan 2012.
Förprövningsstatistik (2025)
Maten
Sverige behöver mer mjölk och fler mjölkbönder i hela landet för ökad trygghet i livsmedelsförsörjningen. Ökad mjölkproduktion är nyckeln för att nå målen i livsmedelsstrategin och i arbetet med ökad livsmedelssäkerhet.
Svenska mjölkbönder är en förutsättning för närproducerad mjölk och det är alltid säsong för svensk mjölk.
Total mjölkinvägning: 2,9 miljarder kilo.
Jordbruksverkets statistikdatabas (2025)
Produktionen (mjölkinvägningen) ökade med cirka 3,6 procent jämfört med 2024. Sedan 2019 har mjölkinvägningen ökat med ca 1% per år – detta efter flera år med minskningar.
Avkastning: 11 224 kilo ECM-mjölk per ko och år.
Växas husdjursstatistik (kontrollår 2025)
Mjölk innehåller 18 av 22 näringsämnen som vi behöver varje dag.
Mjölkens sammansättning (i genomsnitt): 4,31 procent fett och 3,54 procent protein (Eurofins, 2022).
Produktion av mejeriprodukter
- 664 600 ton konsumtionsmjölk
- 214 400 ton syrade produkter
- 72 500 ton grädde
- 87 200 ton ost
- 25 200 ton smör
- 67 300 ton mjölkpulver
Produktionen av konsumtionsmjölk och syrade produkter minskade något med grädde, smör, ost och mjölkpulver ökade jämfört med 2024.
Mejeriprodukter – marknadsbalans (2025)
Mellan 2025 och 2024 ökade exporten av mjölkprodukter med 5,4 procent. Främst mjölkpulver, vassle och ost exporteras.
Mejeriprodukter – marknadsbalans (2025))
Konsumtionen av mejeriprodukter ligger högt och stabilt kring ca 375 kg per person och år, räknat i s.k. mjölkekvivalenter, dvs hur mycket mjölk som går att för att producera resp. produkt. Exempelvis så krävs det ca 10 liter mjölk för att göra ett kg ost.
Konsumtionen omräknat till färdiga produkter fördelar sig så här, räknat per person. 60 liter mjölk, 26 liter syrade produkter, 8 liter grädde, 22 kg ost och 3 kg smör.
Mejeriprodukter – marknadsbalans (2025)
Skolmjölk ingår i bra skolmat och säkrar att barn får i sig tillräckligt med näring för att orka leka och lära. Den hjälper till att utjämna skillnaderna i näringsintag hos barn oavsett bakgrund och ger dem bättre förutsättningar för att ta till sig undervisningen. Mjölk är demokrati och folkhälsa.
Mjölk och mjölkprodukter är kopplade till en minskad risk för några av våra vanligaste folksjukdomar (diabetes typ 2, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar).
Livsmedelsverket och mjolk.se
Den svenska marknadsandelen fortsätter minska, men minskar i lägre takt än tidigare år. Självförsörjningsgrad av svenska mejeriprodukter låg fram till år 2005 på 100 procent eller mer och ligger idag på ca 73 procent.
Mejeriprodukter – marknadsbalans (2025)
Miljön
Mjölknäringen är redan en del av lösningen i den globala klimatomställningen, framför allt i länder som Sverige. Våra geografiska förutsättningar att odla gräs- och baljväxter i slåtter- och betesvallar är goda med lämpliga marker och tillgång på vatten.
Svenska mjölkföretagare deltar i omfattade hållbarhetsprogram för att nå nationella klimat- och miljömål. Detta bidrar till att Sverige tillsammans med övriga västeuropeiska länder har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än genomsnittet i världen, 1,37 jämfört med 2,5 kg Co2e FCPM (kilo koldioxidekvivalenter per fett- och proteinkorrigerad kilo mjölk vid gårdsgrind).
Svensk mjölkproduktion är därför en naturlig del av framtidens matsystem och kan dessutom bidra till stärkt försörjningsförmåga genom en hållbar ökad produktion.
Framtidens jordbruk mjölk- och nötkött - Lantmännen (s.6)
Svensk mjölkproduktion bidrar till ekosystemets stödtjänster genom kolinlagring, pollinering och biologisk mångfald. Bara honungsbins pollinering i Sverige värderas till 315–641 miljoner kronor främst i odling av oljeväxter, men även i till exempel åkerböna och klöverfrö.
Det ekonomiska värdet av honungsbin i Sverige - Jordbruksverket
Ungefär 50-80 procent av kons mattallrik består av gräs- och baljväxter. Resterande del är kraftfoder, som kan bestå av till exempel spannmål, rapskaka, åkerböna. Att odla vall innebär att kornas mat odlas nära, oftast på den egna gården. Omkring 90 procent av allt foder korna äter har producerats av svenska bönder.
En god vattentillgång gör att endast 3 procent av svensk vattenanvändning går till lantbruk. Internationellt är siffran 70 procent.
Kolinlagring i åkermark kan kompensera för upp till 16 procent av årliga växthusgasutsläpp. Framför allt genom ökad odling av vall och mellangrödor.
Achievable agricultural soil carbon sequestration across Europe from country-specific estimates. doi:10.1111/gcb.15897 (s.10)
Svenska mjölkgårdar har märkbart högre inlagrad kol i jordbruksmark.
Higher carbon sequestration on Swedish dairy farms compared with other farm types as revealed by national soil inventories. doi:10.1080/17583004.2022.2074315.
Ängar och betesmarker är värdefulla, inte bara för våra kor, de är väldigt artrika. Här lever hundratals växter, svampar, fåglar och insekter.
Ängar och betesmarker - Naturvårdsverket
Betesmarker som aldrig har gödslats eller plöjts är särskilt artrika och kallas för naturbetesmarker. De svenska naturbetesmarkerna är bland de mest artrika i Sverige och Världen.
Friska djur och hög djurvälfärd bidrar till en resurseffektiv produktion, ökad lönsamhet och minskad negativ miljöpåverkan från mjölkproduktionen. Antalet veterinärbehandlade sjukdomsfall har under de senaste 20 åren minskat från 35 till 19 sjukdomstillfällen per 100 kor och år.
Användningen av antibiotika på svenska mjölkgårdar är kontrollerad och världsunikt låg.