Det är många som kör på min enskilda väg. Har jag rätt att stänga av den? 

Vissa enskilda vägar uppbär statligt bidrag för årlig drift från Trafikverket i syfte att vägen ska hållas öppen för allmän trafik och underlätta för boende och näringsliv i glesbygden. I så fall måste den hållas öppen. Om du inte uppbär sådant bidrag för den enskilda vägen har du rätt att stänga av den, exempelvis genom en vägbom. Du får dock inte hindra någon som har ett servitut eller någon annan rättighet till vägen från att nyttja den. I så fall får du ge den som innehar en sådan rätt en nyckel till bommen. Du får inte heller begränsa allemansrätten så att personer till fots, häst eller cykel inte kan nyttja vägen.  

Är ridning som är en del av kommersiell verksamhet tillåten på min enskilda väg?

Ridning omfattas av allemansrätten, såväl inom ramen för kommersiell som ideell verksamhet. Gränsen är om verksamheten ”stör eller förstör.” Det är alltså tillåtet att rida på enskilda vägar så länge inte vägen tar skada. Markägaren kan dock kräva skadestånd om vägen skadas av ridning eller travträning och kan ansöka om tillstånd av kommunen att sätta upp en skylt som förbjuder ridning.

Vad är en delägarförvaltad väg, en vägsamfällighetsförening och en gemensamhetsanläggning?

En gemensamhetsanläggning är en anläggning (exempelvis en väg) som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse för dem. En gemensamhetsanläggning bildas genom Lantmäteriförrättning och reglerna om detta finns i Anläggningslagen.  En gemensamhetsanläggning (och ett antal andra samfälligheter som räknas upp i lagen) förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Bestämmelserna om detta finns i Lagen om förvaltning av samfälligheter.

Vad gäller om delägarna i en delägarförvaltad inte är överens om hur en väg ska skötas? 

Samtliga delägare måste vara överens om alla åtgärder som vidtas avseende vägen. En medlem kan inte ta beslut om skötseln av vägen på eget bevåg utan att vara överens med övriga delägare. Om delägarna inte är överens i en fråga kan ni vända er till Lantmäteriet som kan hålla ett delägarsammanträde i frågan. Om ni har svårt att komma överens generellt kan ett alternativ vara att ni i stället genom lantmäteriförrättning bildar en samfällighetsförening. I en sådan räcker det nämligen med att en majoritet av medlemmarna i föreningen är överens när de fattar beslut.

Hur fattas beslut i en vägsamfällighetsförening?

I vägsamfällighetsförening fattar styrelsen de flesta löpande besluten. Om det är ett större beslut som ska fattas genom föreningsstämma har varje medlem en röst oavsett om den äger en eller flera delägarfastigheter. I fråga som har ekonomisk betydelse ska medlemmarnas röstetal däremot beräknas efter delägarfastigheternas andelstal om någon medlem begär det. Beslut fattas genom enkel majoritet (den mening som fått de flesta rösterna). Vid lika röstetal avgöres val genom lottning.

Kan man gå med i eller lämna en gemensamhetsanläggning?

Delaktighetsförändringar (utträde av delägande fastighet, inträde av ny fastighet eller förändringar i andelstal) i en gemensamhetsanläggning kan ske genom överenskommelse mellan dig och övriga delägare. Om gemensamhetsanläggningen förvaltas av en samfällighetsförening träffar fastigheten överenskommelsen med föreningens styrelse. Om det är en delägarförvaltad gemensamhetsanläggning träffar fastigheten den med övriga delägare. Överenskommelsen prövas och godkänns av Lantmäteriet.

Hur ska kostnaderna fördelas i en gemensamhetsanläggning?

Grunderna för fördelning av kostnaderna för gemensamhetsanläggnings utförande fastställs vid lantmäteriförrättningen. För varje fastighet anges andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till vilken nytta respektive fastighet har av anläggningen. Kostnaderna för anläggningens drift ska främst ta hänsyn till vilken omfattning respektive fastigheten beräknas använda anläggningen. En villafastighet kommer sannolikt behöva betala mer än ett torp den som inte nyttjar vägen lika mycket. Likaså bär en skogsfastighet som har regelbundna skogstransporter sannolikt en större del av kostnaderna.  

Hur gör vi för att min fastighet ska kunna nyttja grannfastighetens väg genom ett servitut och vi är överens? 

Ni kan ingå ett avtalsservitut. Ett sådant ska vara skriftligt och innehålla de fullständiga fastighetsbeteckningarna, vilken som är den ”härskande fastigheten” (den fastighet som nyttjar servitutet) respektive den ”tjänande fastigheten” (den fastighet som upplåter servitutet) och ändamålet med upplåtelsen (rätt att använda vägen). Avtalet måste undertecknas av ägaren till den tjänande fastigheten men kan undertecknas av båda fastighetsägarna. Avtalet gäller mellan fastigheterna och följer fastigheten även om den överlåts. En säljare av en fastighet är skyldig att upplysa om fastigheten belastas av servitut. Som utgångspunkt gäller servitutet på obestämd tid om ni inte kommer överens om något annat och anger det i avtalet. På Lantmäteriets hemsida kan du läsa mer om hur du ansöker om inskrivning av servitutet i fastighetsregistret. Eftersom nyttjandet av vägen förmodligen innebär en ökad belastning på vägen är det rimligt att den som underhåller vägen får ersättning i förhållande till hur mycket transporterna belastar vägen och hur stora kostnaderna för underhållet är.

Vad kan jag göra om ägaren till grannfastigheten inte vill att jag får ett servitut på dennes väg? 

Du kan ansöka om lantmäteriförrättning (fastighetsreglering) om du vill att ett officialservitut bildas. Lantmäteriet kan endast bilda ett sådant servitut om det är av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten – till exempel om det är det enda sättet att ta sig till fastigheten via den aktuella vägen. Ett beslut om att upplåta ett officialservitut grundar sig ofta på en överenskommelse mellan fastighetsägarna, men Lantmäteriet kan under vissa omständigheter bilda ett officialservitut även om parterna inte är överens. Du kan också ansöka hos Lantmäteriet om att bilda en gemensamhetsanläggning avseende vägen eller rätt att använda en befintlig väg över annans fastighet enligt Anläggningslagen.

Det ska byggas en väg i anslutning till min fastighet och Trafikverket har föreslagit en vägsträckning som påverkar vår fastighet negativt. Hur kan jag påverka vägsträckningen?

Utgångspunkten är att staten måste ha markägarens tillåtelse för att få ta hans eller hennes mark i anspråk. När det gäller vägar har dock Trafikverket möjlighet att ta mark eller annat utrymme för en väg i anspråk med stöd av en fastställd vägplan eller en skriftlig överenskommelse (s.k. vägrätt). Trafikverket ska som ett led i processen hålla samråd med berörda fastighetsägare. Om ni har synpunkter på förslaget till vägplan är det viktigt att ni lämnar in era skriftliga synpunkter och att ni framför era argument så tidigt som möjligt i processen. Om ni inte vill att vägen ska förläggas på det sätt som de föreslår så ska ni förklara det och argumentera för hur det påverkar fastigheten negativt.

Vad gäller angående ersättning om mark tas i anspråk för att Trafikverket ska anlägga en allmän väg på marken?

Om Trafikverket fått vägrätt är fastighetens ägare berättigad att få intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller användande om det inte har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte ska lämnas. Som huvudregel gäller principen om att ersättningen ska motsvara fastighetsägarens förmögenhetsminskning. Fastighetsägaren har rätt till ersättning enligt Expropriationslagen. Vid expropriation gäller principen att den vars mark eller rättighet som blir föremål för expropriation ska hållas skadelös. Fastighetsägaren ska som regel ha samma förmögenhetsställning efter som före expropriationen. Huvudprincipen är att ersättning ska utgå med marknadsvärdet. Marknadsvärde motsvarar det pris som sannolikt skulle betalas eller erhållas om fastigheten bjöds ut på en fri och öppen marknad. 

Om det på grannfastigheten står ett träd alldeles invid vägen och trädets grenar inskränker på framkomligheten, vilken rätt har man att åtgärda detta, dvs öka farbarheten på vägen?

Rättsförhållandet mellan grannar regleras bland annat i Jordabalken. Varje fastighetsägare ska ta skälig hänsyn till sin omgivning. Vad gäller specifikt träd vars rot eller gren trängt in på annan fastighet intill och detta medfört olägenhet för fastigheten, får fastighetsägaren ta bort detta. Man ska dock kontakta fastighetsägaren och låta honom eller henne själv åtgärda detta först om detta kan vara en åtgärd som skulle kunna resultera i en betydande skada för honom eller henne.