1. Vad är en lantmäteriförrättning?

2. Vad finns det för regler om vad Lantmäteriet ska ta ställning till när den bedömer om en fastighetsbildningsåtgärd är lämplig?

3. Finns det några särskilda regler för jordbruks- och skogsbruksfastigheter?

4. Vad kostar en lantmäteriförrättning?

5. Vem betalar förrättningskostnaderna?

6. Kan jag överklaga förättingskostnaden om jag anser att den är felaktig eller fördelats på fel sätt?

7. Kan man ansöka om att Lantmäteriet bildar ett servitut?

8. Jag anser att gränsdragningarna som finns på Lantmäteriets hemsida är felaktiga. Vad kan jag göra för att få klarhet i vad som gäller?

9. Det saknas gränsmarkeringar mellan min och grannens fastighet. Hur återställer vi dem och vad gör vi om vi har olika uppfattningar om var fastighetsgränsen går?

10. Vad är en gemensamhetsanläggning?

11. Vad är en samfällighet?

1. Vad är en lantmäteriförrättning?

En lantmäteriförrättning innebär att en fastighet ändras på något sätt genom Lantmäteriets handläggning som utmynnar i ett förättningsbeslut. Den som vill få till en sådan ändring ansöker om en lantmäteriförrättning hos Lantmäteriet. En lantmäteriförrättning är förenat med förrättningskostnader. En lantmäteriförrättning avser ofta en fastighetsbildningsåtgärd som innebär ombildning eller nybildning av en fastighet, exempelvis:

- Överföring av mark genom en fastighetsreglering
- Delning av en fastighet genom avstyckning
- Delning av en fastighet genom en klyvning
- Sammanläggning av två fastigheter

Reglerna om dessa fastighetsbildningsåtgärder finns i Fastighetsbildningslagen. Lantmäteriet kan också bilda gemensamhetsanläggningar genom förrättning enligt Anläggningslagen.

2. Vad finns det för regler om vad Lantmäteriet ska ta ställning till när den bedömer om en fastighetsbildningsåtgärd är lämplig?

Fastigheter som förändras genom fastighetsbildningsåtgärder ska bli varaktigt lämpade för sitt ändamål. Lantmäteriet ska beakta att fastigheten får en lämplig utformning, omfång, tillgång till behövliga vägar utanför sitt område och godtagbara anordningar för vatten och avlopp om fastigheten ska användas för bebyggelse. Fastighetsbildning får inte ske om fastigheten som förändras för nytt ändamål inte varaktigt kan användas för detta inom överskådlig tid eller om ändamålet bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna.

3. Finns det några särskilda regler för jordbruks- och skogsbruksfastigheter?

Ja, för att en jordbruks- eller skogsbruksfastighet ska anses lämpad för sitt ändamål krävs dessutom att den medger att det företag som ska bedrivas på den ger ett godtagbart ekonomiskt utbyte. Om en jordbruks- eller skogsfastighet till följd av en fastighetsbildningsåtgärd skulle bli för liten och det finns en risk att detta företagsekonomiska villkor inte uppfylls kan Lantmäteriet bedöma att den sökta åtgärden inte är lämplig. I glesbygd kan detta krav dock ställas lägre.

4. Vad kostar en lantmäteriförrättning?

Kostnaden beror på Lantmäteriets handläggningstid. Kostnaden består dels av ett grundbelopp om minst 3 600 (år 2021) där det tillkommer ett tilläggsbelopp som beror på antalet inblandade fastigheter, dels av lantmätarens timpris vilket är 1 200–1 900 kr/h (år 2021). Lantmäteriet arbetar i team och flera lantmätare kan vara involverade i samma ärende. Läs mer om Lantmäteriets priser.

5. Vem betalar förrättningskostnaderna?

Utgångspunkten är att kostnaderna ska fördelas efter vad som är skäligt, vilket oftast har att göra med vilken nytta respektive fastighet har av förrättningen. Om ni är fler som ansöker kan ni också komma överens om hur kostnaden ska fördelas i ansökan. Om ansökan avvisas eller förrättningen ställs in står sökanden de uppkomna kostnaderna, om inte särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan fler fastighetsägare, exempelvis om någon orsakat att processen tagit längre tid än nödvändigt. Läs mer om vad olika fastighetsbildningsåtgärder kan kosta i Lantmäteriets prisexempel.

6. Kan jag överklaga förättingskostnaden om jag anser att den är felaktig eller fördelats på fel sätt?

Ja, i beslutet från Lantmäteriet där den slutliga förrättningskostnaden och fördelningen av denna framgår finns information om hur du gör för att överklaga beslutet och inom vilken tidsfrist detta ska ske. Du bör dock betala fakturan som är tillställd dig och avvakta om domstolen kommer fram till något annat.

7. Kan man ansöka om att Lantmäteriet bildar ett servitut?

Ja, du kan ansöka om lantmäteriförrättning om du vill att ett officialservitut bildas avseende en väg, byggnad eller anläggning som finns på någon annans mark. Lantmäteriet kan bilda ett sådant servitut enligt Fastighetsbildningslagens och Anläggningslagens bestämmelser. Det krävs att servitutet är av väsentlig betydelse för den fastighet som behöver nyttja vägen, byggnaden eller anläggningen (den s.k. härskande fastigheten), till exempel om det enda sättet att ta sig till fastigheten är via en specifik väg. Servitut får inte förenas med skyldighet för ägaren till fastigheten där vägen, byggnaden eller anläggningen är belägen (den s.k. tjänande fastigheten) att göra mer än underhålla vägen, byggnaden eller anläggningen som servitutet avser. Ett beslut om att upplåta ett officialservitut grundar sig ofta på en överenskommelse mellan fastighetsägarna, men Lantmäteriet kan även bilda ett officialservitut trots att parterna inte är överens.
Till webbred. Länk till rödmarkerad text: Fastighetsbildningslag (1970:988) Svensk författningssamling 1970:1970:988 t.o.m. SFS 2020:921 - Riksdagen och Anläggningslag (1973:1149) Svensk författningssamling 1973:1973:1149 t.o.m. SFS 2020:368 - Riksdagen

8. Jag anser att gränsdragningarna som finns på Lantmäteriets hemsida är felaktiga. Vad kan jag göra för att få klarhet i vad som gäller?

Lantmäteriets digitala översiktliga fastighetskarta är inte juridiskt bindande. På Lantmäteriets hemsida finns en bra och lättillgänglig information om vad detta beror på. Börja alltså med att titta på originalhandlingarna och leta efter gränsmarkeringar.

9. Det saknas gränsmarkeringar mellan min och grannens fastighet. Hur återställer vi dem och vad gör vi om vi har olika uppfattningar om var fastighetsgränsen går?

Om ni är eniga om var gränsen går men gränsmärken saknas kan ni ansöka hos Lantmäteriet om en särskild gränsutmärkning för att få gränser rekonstruerade och markerade. Lantmäteriet fattar då ett gränsutmärkningsbeslut och gränsen blir juridiskt bindande samt dokumenteras på förrättningskartan. Om ni är oense om var gränsen går krävs fastighetsbestämning genom lantmäteriförrättning för att få till en juridiskt bindande gräns. Även här får ni vända er till Lantmäteriet med en ansökan.

10. Vad är en gemensamhetsanläggning?

En gemensamhetsanläggning är en anläggning (exempelvis en enskild väg, vatten- eller avloppsanläggning, bro eller mur) som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ett ändamål av stadigvarande betydelse för dem. En gemensamhetsanläggning bildas genom Lantmäteriförrättning och reglerna om detta finns i Anläggningslagen. En gemensamhetsanläggning (och ett antal andra samfälligheter som räknas upp i lagen) förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Bestämmelserna om detta finns i Lagen om förvaltning av samfälligheter.

11. Vad är en samfällighet?

En samfällighet är mark som tillhör flera fastigheter gemensamt. Samfälligheter kan ha bildats enligt fastighetsbildningslagen eller äldre fastighetsbildningslagstiftning men också avse mark som lämnats oskiftad eller som undantagits för något gemensamt behov för flera fastigheter. Du kan söka på information om samfälligheter i fastighetsregistret. Om samfälligheten förvaltas av en förening finns den sannolikt registrerad i Samfällighetsföreningsregistret (SFR) som förs av Lantmäteriet.