Klimatförändringar
Jordbruket påverkas av klimatförändringarna, och pekas i den senaste rapporten från IPCC ut som en sektor där uppvärmningen redan idag leder till ekonomiska förluster.
Trots att flera industriländer, däribland Sverige, de senaste åren har lyckats vända kurvan så har världens årliga utsläpp av växthusgaser ökat med 12 procent sedan 2010.
När klimatet förändras och förutsättningarna för livsmedelsproduktion blir allt svårare i många delar av världen får Sverige en allt viktigare roll för den internationella livsmedelsförsörjningen. I framtiden kommer vi troligtvis fortsatt ha goda förutsättningar att producera mat, något som också kan behöva växlas upp för att stärka upp den globala försörjningen då det på flera platser i världen ser sämre ut.
FAO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, beräknar att världen 2050 kommer att behöva 60 procent mer livsmedel. Redan idag förloras 40 procent av världens livsmedelsgrödor på grund av ogräs och skadegörare.
Jord- och skogsbruk i Skandinavien erbjuder också möjligheter för både klimatanpassning och utsläppsminskningar. Biobaserade material från skogsbruket och hållbara jordbruksmetoder är några exempel som lyfts i IPCC:s senaste rapport.
Så bidrar svenskt lantbruk till omställningen
Biodrivmedel
32 procent av alla klimatutsläpp i Sverige kommer från transportsektorn. Många ser elbilen som lösningen – och det stämmer till viss del. Men faktum är att vi inte bara behöver byta bilar, utan också bränslen i de bilar vi redan har. Bilar som i dag drivs med fossila bränslen behöver byta ut fossila bränslen mot biobränslen. Både sjöfarten och flygnäringen lär dessutom behöva andra alternativ än el för att klara omställningen.
Svenskt lantbruk möjliggör för transportsektorn att ställa om genom att bidra med råvaran till biobränslen. Vete, raps och tallolja blir till drivmedel, som gör omställningen möjlig.
El och värme
Efterfrågan på elektricitet kommer öka kraftigt under de kommande åren. Man räknar med att vi kommer behöva dubbelt så mycket el år 2045.
Solceller på ladugårdstak och en mängd vindkraftverk bidrar konkret till den större efterfrågan på el. Restprodukter och gödsel från jordbruket bidrar dessutom med biogas, som kan användas för att producera värme.
Byggmaterial
Cementindustrin har näst mest klimatutsläpp av alla branscher. I Sverige finns gott om skog, och trähus är ett bra alternativ till betonghus.
Svenskt lantbruk möjliggör för byggindustrin att ställa om – genom att bidra med träråvaran till hus. Ett trähus fungerar dessutom som ett kollager, genom att koldioxiden binds i huset under hela husets livslängd. När skogen återplanteras ökar kollagret och ännu mer koldioxid binds – vilket reducerar klimatpåverkan ytterligare. Restprodukter från framställningen av virket kan slutligen bli till biodrivmedel. Den absolut största klimatnyttan ligger i att inte använda cement.
Förpackningar
Många av de material vi i dag använder till förpackningar kommer från fossila resurser. Ofta handlar det om plast. Genom att ersätta fossila material med alternativ som har sin grund i biomassa minskar klimatpåverkan. Det som krävs för att framställa växtfibrer och biomassa till förpackningar är enbart naturliga komponenter som solljus, koldioxid och vatten.
Svenskt lantbruk möjliggör på det sättet för förpackningsindustrin att fasa in alternativ med mindre klimatpåverkan.