LRF anser att nya egenskaper hos växter, oavsett vilken förädlingsteknik som använts, på ett rimligt sätt bör granskas ur miljö- och hälsosynpunkt, innan de odlas och används.

LRF anser att risk och nytta med GMO ska bedömas i varje enskilt fall.

LRF säger ja till att använda GMO i de gröna näringarna, förutsatt att de bidrar till en mer hållbar utveckling samt inte negativt påverkar människors livskvalitet.

Uthållighet

Användning av GMO ska värderas utifrån en helhetssyn med de gröna näringarnas långsiktiga uthållighet som grund och ska tillföra påtagliga värden för samhället, påtaglig nytta för människor, människors hälsa samt för djur och miljö. Biodlingen ska inte påverkas negativt av odling av GMO.

Försiktighet och etik

GMO ska användas med försiktighet och omdöme. Användningen ska utgå från konsumenters och producenters etiska värderingar.

Konkurrenskraft

Gentteknikens användning ska bidra till lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft.

Valmöjlighet

Produkter som innehåller eller tillverkats av GMO ska hanteras så att nästa led i foder- eller livsmedelskedjan ges valfrihet. Samexistensregler ska ge odlare valfrihet att välja produktionsform med eller utan GMO.

Märkning och öppenhet

Det gröna näringslivet ska verka för en öppen information om gentekniken och dess användning. Märkningen av GMO ska vara meningsfull, korrekt och ske i samråd med andra parter på livsmedelsmarknaden.

Ansvar

När GMO används enligt anvisningarna ska lantbrukaren/odlaren inte kunna hållas ansvarig för sakskada, miljöskada eller ekonomisk skada.

LRFs ansvar

Lagstiftningen om GMO är otidsenlig. LRFs ansvar är att driva på i Sverige och i EU för att nuvarande situation utvärderas och att ett arbete inleds för att utveckla nya regelverk som tillgodoser ett rimligt behov av säkerhet för hälsa och miljö och gör det möjligt för universitet och små förädlingsföretag att konkurrera med de globala giganterna för att tillgodose det svenska behovet av sorter med nya egenskaper.

Samhällets och andra aktörers ansvar

Parlamentariker både i Sverige och I EU har ett särskilt ansvar för att stödja nationell växtförädling och starta processen att få ett aktuellt och relevant regelverk om prövning av nya sorter. Genom livsmedelsstrategin  finns nu resurser att utveckla sorter som passar svensk växtodling. Parlamentarikerna har också ansvaret att driva på för att nya tekniker ska kunna användas utan orimliga krav på tester.