Under den första konferensdagen presenterades årets anseende-indexundersökning – en undersökning som visar hur allmänheten uppfattar organisationer utifrån fem kategorier: övergripande rykte, personligt intryck, tillit, framgång och kvalitet/service. I årets undersökning låg stort fokus på hur den yngre målgruppen i åldern 18-29 år uppfattar LRF, något som gav ett positivt resultat.

– Man brukar säga att ett bra indexvärde ligger på runt 50. I den här anseendeundersökningen fick LRF ett index på 52 i åldern 18-29 år – ett väldigt fint resultat. Tyvärr är det ett tapp på totalen jämfört med förra året, från 47 till 44. Men man ska komma ihåg att vi har mätt LRFs anseende sedan 2013, och sedan dess har kurvan gått stadigt uppåt från 34 till dagens 44. Snittet i undersökningen ligger på 39, så på det stora hela är det ett bra resultat, säger Erik Lundbom, senioranalytiker hos Sifo med över 25 års erfarenhet av analyser och myndigheter.

Överlag inga stora tapp

Sett över kön, ålder och storstad vs landsort finns det, förutom uppgången bland de yngre, en nedåtgående trend. Överlag är det dock inga stora tapp, men det kan vara värt att notera att anseendet på två år har minskat med nio punkter utanför storstäderna.

– Det är intressant att se hur de olika målgrupperna värderar vilka kontaktytor som är viktiga. För den stora massan är den viktigaste kontaktytan mediebilden, men för 18-29 åringarna är mediebilden inte lika viktig. För dem är digitala kanaler viktigare men påverkas även mycket av vad släkt och vänner tycker.

Vad ska man då med ett gott anseende till?

– Vår tro är att det är viktigt för en organisation att ha koll på sitt anseende. Med ett gott anseende kan man påverka ett beteende hos sina intressenter – och med ett högt anseende blir man mer lyssnad till. I en organisation med högt anseende mår man ofta bra internt och har lättare att rekrytera personer. Ett företags eller organisations framgång påverkas också av högt anseende, avslutar Erik Lundbom.

Tre högst rankade

Som en del av erfarenhetsutbytet den första konferensdagen bjöds de tre högst rankade organisationerna i anseendeindexundersökningen in för att berätta om sina framgångsfaktorer.

Karolina Perngården jobbar som verksamhetsutvecklare region Syd hos Friluftsfrämjandet – organisationen som hamnade på plats nummer ett i årets undersökning berättar om deras framgångsfaktorer.

– Vi tror att produkten måste vara bra för att varumärket ska kunna var starkt framöver. I undersökningen låg vi högt när man mätte mediebilden och vi har jobbat aktivt med den biten. Här har vi pandemin att tacka eftersom naturen helt plötsligt blev allmänhetens vardagsrum. Vi hade samma restriktioner som alla andra, men vi kunde agera som experter på ämnet. Vi har byggt upp en kultur under en lång tid med duktiga kursledare och en stark företagsledning som krävt tålamod och långsiktiga mål. Våra ledare och pedagoger är den främsta anledning att vi har ett gott resultat. Vi som jobbar på nationell och regional nivå behöver vara lyhörda för att ge dem rätt förutsättningar för att de ska kunna göra ett bra jobb. Men det allra viktigaste är att vi jobbar som Ett Friluftsfrämjandet. Mitt medskick till er är att: våga tänka nytt, jobba tillsammans, håll ut, ta ansvar, och prata samma språk!

Plats nummer två

På plats nummer två i anseendeindexundersökningen hamnade Naturskyddsföreningen, marknadschef Andreas Drufva berättar vad han tror att det beror på.

– Vi är Sveriges största miljöorganisation och varför vi hamnade högt i den här anseendeundersökningen beror nog till stor del av vår kärna – vår kärlek till naturen. Men även vår mer än 100-åriga envisa kamp där vi gjort insatser i miljöfrågor så som miljömärkningar och en miljölagstiftning. Sen tror vi att det till stor del även handlar om vår kommunikation, att vi kommunicerar öppet – alla som delar vår vision ska känna sig välkomna och inkluderade. Vi är transparanta och generösa med vår kunskap och nyfikna på nya idéer. Vi är passionerade men samtidigt väldigt tydliga i vad vi menar. Det ska vara enkelt för alla att förstå vad vi pratar om. Sedan är vi också konstruktiva, vi nöjer oss inte med att beskriva problem, och uppmanar till att agera på olika sätt.

Plats nummer tre

På tredje plats i årets anseendeindexundersökning hittar vi Astma- och Allergiförbundet. Generalsekreterare Kristina Ljungros delar med sig av deras framgångsfaktorer.

– Anseendeindexundersökningen visar att vi har ett gott anseende, men den visar även att färre vet vad vi gör. Vi måste därför bli bättre på att berätta vad vi gör. Namnet är en av våra stora styrkor, och få människor kan vara emot att vi finns. Och när vi syns i media tar vi ofta expertrollen, så det är en positiv kraft. Under Covid-19 har vi jobbat med medicinska experter och varit aktiva i sociala medier. Vi har verkligen lyckats komma ut i de stora kanalerna under pandemin, och det har varit en nyckel för oss. Det är viktigt för oss att fortsätta ligga högt i anseende, det ger oss större möjligheter att förändra samhället för alla som lever med astma eller allergi, och för att göra det behöver vi vara aktiva i vår kommunikation. Vi har inget existensberättigandet enbart i antalet medlemmar, vårt existensberättigande ligger främst i att förändra livet för alla med astma och allergi.

– Vi har en stark folkrörelse men den har förändrats, folk vill vara engagerade, men på nya sätt. Kanske en kort period, i en fråga, eller för en kväll. Och om inte vi befinner oss där människor är då kommer inte vi ses som relevanta framöver. Vi måste våga fokusera på rätt saker, vi har pratat i för många frågor. Jag tror att många organisationer kan vara allt för fokuserade på interna frågor i stället för att främst fundera över hur man gör störst möjliga skillnad. Man måste lyfta perspektivet och blicken utåt.