Dat var meningen att de skulle hämta medaljen ur H.M. Konung Carl XVI Gustafs hand vid en ceremoni på Kungliga slottet i Stockholm den 30 mars. Men på grund av Covid-19, skjuts utdelningen på framtiden.

– Egentligen skulle vi fått guldmedaljen tidigare men vi rapporterade inte mjölken i programmet när vi var unga. Det var först när det blev automatiskt som åren började räknas. Men nu ser vi fram emot att komma till slottet och få ”cred” för en god livsmedelsproduktion, säger Herbert Nyman på Frigiva Gård, Altersbruk.

160 mjölkkor
Anna-Britta och Herbert Nyman tillhör de mest erfarna av årets guldmedaljörer. De driver också en av årets största guldgårdar med 160 mjölkkor. Under karriären har de gjort en rejäl resa. När Herbert började på föräldragården 1979 fanns där 28 kor. Anna-Britta kom inte från mjölkgård, men var djurintresserad och fick upp ögonen för lantbruk via Blå Stjärnan.

– Under åren har vi byggt och rationaliserat. Den stora förändringen gjorde vi år 2000 då vi byggde en lösdrift. Vi ritade upp en ladugård där djurens miljö och vår arbetsmiljö skulle bli så bra som möjligt. Antalet kor skulle också vara tillräckligt stort för att vi skulle kunna ha anställda och vara lediga ibland, berättar Herbert Nyman.

Ett arbete med utmaning
För paret Nyman har det känts självklart att fortsätta med mjölken och satsa. Båda var utbildade seminörer och hade ett stort intresse för mjölkproduktion. De ville också jobba med något som kändes viktigt. Att hålla djur och sköta markerna på ett bra sätt är både en intressant utmaning och tillfredsställande, tycker de.

– När vi började på 1970-talet var mjölkkon aktad och mjölk med all sin näring sågs som det ultimata livsmedlet. Vi ser det fortfarande så. För oss är det en stark drivkraft att producera livsmedel här i Norrbotten. Det är länet med den lägsta självförsörjningsgraden och vi har stått på barrikaderna för att få politiker och tjänstemän att inse allvaret i att vi är så beroende av import, säger han.

Mjölk är klimatsmart
Paret Nyman framhåller att det behövs en livsmedelsproduktion i hela landet för att inte samhället ska bli för sårbart. I Norrbotten passar klimatet bäst för vallodling och mjölkproduktion och djuren håller samtidigt landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald.

– Mjölk är ett mer klimatsmart livsmedel än det ibland framställs som. Det är en komplex produktion med ett kretslopp där gödsel blir till näring som sprids på fälten med stor noggrannhet. Vi byggde en biogasanläggning 2012 för att reducera metan. Här i norr behöver vi inte bekämpningsmedel på samma sätt som i varmare klimat och vi försöker göra vad vi kan för att arbeta hållbart. Räknar vi på gården som helhet är vi klimatneutrala, säger Herbert Nyman.

Fått miljöpris
För sitt målmedvetna hållbarhetsarbete och nytänkande har Nymans fått regionens miljöpris. Gården har även väckt intresse långt utanför Sveriges gränser.

– Via EU har vi både haft besök från lokala och utländska delegationer, bland annat från Kenya, Tanzania och Vietnam. Det har handlat om att förbättra produktion och förutsättningar regionalt. Sveriges utveckling från små gårdar med några få kor till dagens rationaliserade lantbruk är intressant för många länder som är på väg mot en liknande utveckling. Resonemangen handlar om hur man kan gå igenom faserna utan att det blir negativt för vissa regioner.

Drivkraft kunna anställa lokalt
Mjölkgårdarna brukar kallas motorn på landsbygden för att de ger arbete i flera led. Runt sju jobb per bonde räknar man med, på exempelvis på mejerier och åkerier, i foderbranschen, för hantverkare, veterinärer, rådgivare med flera. För Nymans har även detta varit en drivkraft.

– Vi vill skapa arbete på landsbygden och vi har alltid sökt lokal arbetskraft till gården. Hit kommer unga som vill köra traktor eller jobba med djur. Bara på själva gården är vi i dag sju anställda på 4,5 heltidstjänster. Vi anlitar också lokala hantverkare när vi behöver hjälp utifrån och gården är en viktig kugge i ett större maskineri. 

Lämnar över till ny generation
Intresset för kor och livsmedelsproduktion har paret Nyman fört vidare till nästa generation. Ena sonen och hans fru, Johannes och Desirée Nyman, håller på att ta över driften. Sonen jobbade i företaget som ung, men har även jobbat som svetsare och studerat data på KTH i Stockholm. Hon kommer från en mjölkgård i Sundsvallstrakten.

– De är bägge mycket intresserade och vi har själva sett hur det gynnar sammanhållningen i familjen. För oss var det också viktigt att ingen kände ett tvång att ta över gården, men detta blev klockrent. Vi kan med glädje lämna över till dem, säger Herbert Nyman.

Vill fortsätta hjälpa till på gården
Varken Anna-Britta eller Herbert Nyman längtar efter en pensionstillvaro på sofflocket.

– Vi blir dräng och piga på gården och arbetar gärna här. Det känns gott att kunna föra över kunskap om växthållning och djur. Vi har också planer på att göra en solcellsanläggning och kanske blir det en liten äppellund vid huset som vi flyttar till. Vi har hört om flera sorter som kan växa här uppe. Vi vill fortsätta att njuta av förmånerna som det innebär att leva på landsbygden med livets mjukvara, som ett bra tempo och närhet till familjen, avslutar Herbert Nyman.

Vid årsskiftet fanns det 66 mjölkgårdar i Norrbottens län.

Fakta om Guldmedaljen:
Guldmedaljen är den högsta utmärkelse som LRF Mjölk delar ut för att premiera mjölkens kvalitet. Kriteriet är att man ska ha levererat mjölk av bästa kvalitet i minst 23 år. Ända sedan starten 1958 har medaljen överlämnats av en representant från kungahuset. I år delas Guldmedaljen ut till 27 mjölkbönder. 

Med anledning av Coronaviruset och utvecklingen håller LRF tät kontakt med länsstyrelserna som båda har bönderna på sin lista över samhällsviktiga aktörer i samband med kris. Lotta Folkesson, LRF Västerbottens ordförande, deltog idag, fredag, i ett möte med övriga viktiga samhällsaktörer på länsstyrelsen.

–Jag betonade särskilt vikten av att vi håller igång matproduktionen i detta krisläge. Vi har redan låg självförsörjningsgrad av mat, och vi kan inte sparka undan den lilla beredskap vi har. Därför är det viktigt att bönderna utses som en samhällsviktig grupp även av regeringen, berättar Lotta Folkesson (bilden nedan).

Arbetskraften viktig
Även LRF Norrbotten har i sina kontakter med länsstyrelsen i Norrbotten lyft detta.

– Om bönderna utses som en samhällsviktig grupp av regeringen kommer de att få förtur till barnomsorg med mera. En annan viktig sak nu när gränserna har stängs är att garantera att jordbruken får tillgång till arbetskraft även om de är bosatta i t ex Finland. Arbetskraften till jordbruket växer inte på träd och de anställda som finns måste kunna komma till jobbet. I dagsläget fungerar det att de visar upp arbetsgivarintyg, sägerJenny Karlsson, LRF Norrbottens ordförande (bilden nedan).

Arbetsförmedlingen
Kontakter har även tagits med Arbetsförmedlingarna i respektive län. Medskicket dit är att se över vilka av de arbetslösa som har lantbruksbakgrund eller djurvana, för att snabbt kunna sätta in resurser om bönderna själva eller deras anställda blir sjuka. Både LRF Västerbotten och LRF Norrbotten har även tät kontakt med branscherna, som har sina egna krisplaner. 

Löpande kontroller pausas
Länsstyrelsen i Norrbotten har meddelat att de ställer in alla löpande djurskyddskontroller, men åker på akuta. I Västerbotten har länsstyrelsen fattat beslut om att de gårdar som absolut inte vill ha besök för löpande kontroller kan meddela detta, och då accepteras det av myndigheten.

I båda regionerna finns LRFs omsorgsgrupper till förfogande, och upparbetade krisplaner inom riks.
– Det viktiga är att man inte ska dra sig för att höra av sig om man behöver hjälp. Det finns resurser att hjälpa, men vi måste få reda på det då, berättar Jenny Karlsson.

Vid kriser eller problem och oro kontaktar man respektive djuromsorgsgrupp:

Västerbotten
Norrbotten

Vid övriga frågor om Coronaviruset kopplat till lantbruk kan du mejla till medlemsservice@lrf.se eller ring Medlemsservice, 010-184 40 00.

Läs mer om Corona och lantbruk här.

Högnivåmöte på tisdag
Länsstyrelsen i Norrbotten meddelar också att de i samband med SAM-ansökningarna inte kommer att ha öppet hus och hjälp som tidigare. Istället har man förstärkt med personal som kan svara på frågor via telefon, så alla som behöver kommer att få hjälp.

På tisdag nästa vecka kommer företrädare för LRF Västerbotten och LRF Norrbotten och övriga regioner samt riksförbundsstyrelsen att delta i ett högnivåmöte med landsbygdsminister Jennie Nilsson.

För snabba regionala nyheter gå med i Facebookgruppen LRF-medlem i Västerbotten och Norrbotten.

Mickelbogård, utanför Umeå är ett småskaligt lantbruk kombinerat med djurpark. På gården finns idag ett 30-tal olika arter med allt från husdjur som marsvin till mer exotiska djur som alpackor och mer traditionella bondgårdsdjur som kor, grisar och får.

- Det hela började med att jag och min mamma skaffade kameler för att vi tyckte att dom var fascinerande och för att det var en kul grej. Det är främst barnfamiljer som besöker gården för att integrera med djuren vilket brukar vara väldigt uppskattat, säger Linda Rönnlund som driver gården tillsammans med sin mamma Ann-Christin Rönnlund.

I februari och en bit in på mars började SVT Barn sända live från gården via sin app. Programmet är en liknelse med "Den stora älgvandringen" som sändes via SVT Play ifjol och ger barn och vuxna en möjlighet att få se och lära sig mer om djuren på gården. Man får en inblick i hur de lever, vad de äter och vad de gör på dagarna.

- Men tittarna, speciellt de ynge har också lite krav på att det ska hända lite i programmet och de vill gärna vara med och påverka. Därför tog SVT  fram en funktion i appen där barnen kan skriva önskemål om vad som ska hända inne hos djuren. Det kan handla om att exempelvis placera en rutschkana inne hos illrarna, skicka in egna bilder som visas i programmet eller använda röstningsfunktionen och rösta på vilket djur som de vill se mer av i sändningen. På så sätt får barnen vara med och påverka programmet själva, berätter Linda.

Klicka här för att se alla program från Mickelbo gård här.

Stämman hade sju motioner att hantera, varav en handlade om problem med renbete som kan orsaka skador på åkermark, i s k koncessionsområden. Beslutet blev, efter livlig debatt och många talare, enligt regionstyrelsens förslag. Regionstyrelsen ska ta initiativ till ett konstruktivt möte med länsstyrelsen och de koncessionssamebyar som berörs för att hitta lösning. Om inte skadebilden kraftigt minskas (efter vinterbetessäsongen 2021) ska regionstyrelsen tillskriva riksförbundet för att driva frågan med berörd myndighet/lagstiftare för en förändring i rennäringslagen. Man vill då senarelägga tiden för vinterbete i de kommuner där skadeproblemen finns, till 1 dec- 15 april, eftersom vid den tidpunkten har vintern sannolikt inträtt och tjäle i marken bildats.

Presidiet för stämman, fr v: Maria Lindström, sekreterare, Nina Olovsson, ordförande och Sven Karlsson, vice ordförande.

Veterinärbrist stort problem
Ytterligare ett ämne som berördes var bristen på veterinärer i glesbygd beroende bland annat på grund av mycket jourtid, och därmed dåliga arbetsvillkor. Beslutet blev att regionstyrelsen ska kontakta näringsdepartementet för att se vad som kan göras. Om inte problemet blir löst kan det i förlängningen bli en djurskyddsfråga, menar LRF Norrbottens regionstyrelse.

Debatten var stundtals livlig.

Klimatskatter
Det blev också debatt kring klimatskatter, vilket i slutänden ledde till att en motion skickades till riksförbundsstämman. Frågan gällde om LRF skulle verka för att klimatskatter tas bort från nuvarande bränslen som används till maskiner inom jord- och skogsbruk.

Jord- och skogsbruket bidrar med klimatnytta och hållbarhet ur en rad andra aspekter. Att i väntan på förnybara drivmedel till tyngre maskiner beskatta jord- och skogsbruket blir därför kontraproduktivt menade en del talare. Dessutom är lönsamheten i de gröna näringarna i Norrbotten ett stort orosmoment. Därför vill man snabbt stärka konkurrenskraften, då många andra länder har en betydligt lägre skatt på drivmedel. 

Beatrice Ramnerö, Lillkorsträsk, Älvsbyn, försvarade regionstyrelsens hållning.

Men regionstyrelsen med flera ansåg att det var fel väg att gå, och att man istället skulle arbeta för lindring av skatt på förnybara drivmedel. Detta även mot bakgrund att LRF just antagit nya hållbarhetsmål, som man kommer att jobba intensivt med i år. Men stämman gick ändå på linjen att arbeta för lägre skatt på fossila drivmedel. Detta var den enda motionen som skickades till riksförbundsstämman.

VD-besök
Regionstämman gästades av LRFs vd och koncernchef Anna Karin Hatt. Hon pekade på helhetssynen på hållbarhetsarbetet som LRF har. Det gäller att vässa hållbarheten såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt.  Efter att hållbarhetsmålen togs av LRFs förbundsstyrelse i januari har intresset för de gröna näringarna från bland annat politikerna ökat.
– Fler förstår ni att vi behöver öka vår livsmedelsproduktion. Och då kommer frågan; vad behöver ni? Då kan vi bli konkreta här, sade Anna Karin Hatt.

Val till regionstyrelsen
Till regionstyrelsen valdes Lars Eriksson, Hundsjö, Boden, om på två år, medan Victor Lundbäck, Påläng, Kalix, hade avsagt sig omval. I hans ställe valdes Sven Danell, Nikkala in. På mandat fram 2021 sitter förutom ordförande Jenny Karlsson även Rolf Hjärtberg, Lovikka, Josefin Lundberg, Svensbyn, Piteå och Beatrice Ramnerö, Lillkorsträsk, Älvsbyn.

Åsa och Mats Karlsson.

Årets gröna företag
Ett antal utmärkelser delades också ut på stämman. Mats och Åsa Karlsson AB, Heden, Boden, som bedriver mjölkproduktion, utsågs till Årets gröna företag, ett pris 10 000 kronor, som delas ut av LRF Norrbotten och Swedbank.

Årets aktivitetspris gick till Överkalix lokalavdelning/kommungrupp för bl a sitt arbete med den stora skogsmässan i Kalix 2021. Gunnar Liljebäck, ordförande, tar emot priset.

Silvernålar och grönt hjärta
LRFs hedersutmärkelse silvernålen, till personer som lokalt eller regionalt lagt ned ett omfattande och oegennyttigt arbete i organisationens tjänst, gick i år till Per Pesula, Övre Kukkola (bilden ovan) och Elisabeth Öberg, Kalix (bilden nedan). Den senare tilldelades även LRFs gröna hjärta, som ges till någon som exempelvis gjort en stor osjälvisk och medmänsklig handling.

Elisabeth Öberg har ett brinnande engagemang för lokal matproduktion och via radioprogrammet Hållbar mat i P4 Norrbotten har hon med gedigen kunskap om odling och livsmedelskonsumtion nått ut till allmänheten på ett pedagogiskt och väl formulerat sätt.

Även Britta-Karin Jakobsson, Bälinge, Luleå (bilden ovan), fick LRFs gröna hjärta. Detta då hon via Bondgården Bälinge har öppnat dörrarna för barn och ungdomar. Hennes verksamhet genomsyrar kunskapsbildning till unga där syftet är att skapa förståelse och få ett gott förhållande till lantbruket.

I kor räknat hör Mats och Åsa Karlssons företag till de största i Norrbotten, med drygt 300 mjölkande. Därtill kommer 300 ungdjur, och man brukar 600 hektar mark. Förutom familjen, där sönerna Kalle, Olle och Pelle ingår, sysselsätter företaget ytterligare fyra heltidsanställda.

Se en film från gården!

Har byggt ut eftersom
Men det har tagit tid att bygga upp rörelsen. Paret Karlsson kom flyttande från Småland till Norrbotten i början av 90-talet, och köpte fastigheten som då hade plats för 40 kor. Därefter har de byggt ut i omgångar, provat olika varianter på mjölkning, som robotar, för att nu ha återgått till så kallad mjölkgrop.

Halvering av mjölkgårdarna
När de startade trodde de aldrig att utvecklingen med minskande antal mjölkgårdar i länet skulle gå så snabbt. Nu är det ett faktum att endast 68 mjölkföretag finns kvar, en halvering jämfört med bara tio år sedan. Desto viktigare att Mats och Åsa Karlsson fortsätter, menar LRF Norrbotten och Swedbank i sin motivering till Årets gröna företag: ”Det driv de personifierar kompenserar den nedgång av antalet mjölkbönder vi ser i vårt län”.

Taket rasade in
För två år sedan inträffade en tragisk händelse på gården, då taket rasade in på grund av snötyngden, och cirka 50 kor dog. Trots den traumatiska upplevelsen och ekonomibortfallet, har familjen kämpat vidare, med hjälp av stöd från kollegor och allmänhet. Även detta är mycket beundransvärt, menar LRF Norrbotten och Swedbank.

Vill bygga nytt åt ungdjuren
Mjölksektorn har länge dragits med lönsamhetsproblem, men familjen Karlsson tror på framtiden, och hoppas att sönerna ska kunna ta över driften, och tycker det är fel att peka ut jordbruket som en krisbransch.
– Att producera mat till folk är en framtidsbransch, har och kommer alltid att vara, säger Mats Karlsson.

Förutom ett högre mjölkpris står en fortsatt utveckling av företaget på önskelistan.
– Vi hoppas kunna bygga en ny ladugård till ungdjuren, den vi har nu är omodern, och vi har också funderingar på att börja med nötköttsproduktion, säger Åsa Karlsson.

Motiveringen i sin helhet:
”Mats och Åsa Karlsson AB har ända sedan start 1991 haft en hög produktion av mjölk. Det driv som Mats och Åsa Karlsson personifierar kompenserar den nedgång av antalet mjölkbönder vi ser i vårt län. Det är få gårdar som har sådana aktiva barn som Karlssons familj, där sönerna Kalle, Olle och Pelle, engagerar sig i företaget, vilket bådar gott för framtiden. Det är beundransvärt att familjen med obruten optimism fortsatt att driva företaget efter den tragiska händelsen med takraset 2018, och den efterföljande uppbyggnadsfasen, och fortsatt stått för en stor del av mjölken till mejeriet i Luleå. Många talar i dag om att nischade verksamheter, men det behövs även företag som producerar stora volymer, för att tillgodose konsumenternas efterfrågan på mat.”

Det handlar om renskötsellagen från 1971 och den koncessionsrenskötsel* som finns i åtta olika kommuner i den östligaste delen av Norrbotten. Enligt nuvarande bestämmelser får renar vinterbeta tidsperioden 1 oktober–30 april. Regionstyrelsen för LRF Norrbotten anser att lagen är föråldrad.

Varmare klimat
Klimatet har förändrats och det mildare vädret gör att marken i oktober och november numera är tjälfri. Skördes- och betesperioden för lantbruken har alltså förlängts, vilket resulterat i att skördar senareläggs eller att man skördar en extra gång. Men det blir problem när renarna får tillträde till odlingsmarken, betar och trampar sönder den, river stängsel och stör betesdjuren.
För att inte en näring ska bli lidande av en annan föreslår regionstyrelsen att vinterbetet för renar kortas till perioden 1 december– 15 april och vill driva frågan genom dialog med länsstyrelsen.

Övriga motioner som tas upp på LRF Norrbottens regionstämma den 12 mars på Vineyard i Björsbyn, Luleå:

• Mer seriös handläggning av lantbruksenheternas fastighetstaxeringar.
• LRF ska ta ställning för aktivt brukande av jordbruksmark.
• Klimatskatter bör helt tas bort från bränslen som används till maskiner inom jord- och skogsbruk.
• LRF ska arbeta för att stärka äganderätten. Till exempel vill man att markägare lättare ska kunna få personer som gör sig skyldiga till olovligt tagande av annans mark avhysta.
• Ett mer transparent system om ”höga” byggnader. Försvarsmakten ska inte ensamt kunna säga nej till exempelvis uppförande av vindkraftverk i fredstid.
• LRF ska arbeta för att råda bot på veterinärbristen.

Motioner som behandlas på LRF Västerbottens regionstämma den 26 mars på Medlefors folkhögskola och konferens, Skellefteå:

• Hantering av matjord vid vägbyggen. Bland annat bör matjorden vid expropriation alltid erbjudas tidigare markägare.
• Önskemål om tätare intervaller av plastinsamling.
• Trädesersättningen bör minska till förmån för foderproduktion och grödor för försäljning. 

* Koncessionsrenskötsel får endast bedrivas av samer som fått tillstånd av Länsstyrelsen i Norrbotten. Koncessionshavaren får bedriva renskötsel både med egna eller skötesrenar som tillhör personer som äger eller brukar en jordbruksfastighet inom området, eller personer som tidigare varit koncessionshavare.

En möjlighet för lantbrukare i Norrbotten och Västerbotten att investera i solelanläggningar – och få rådgivning och kunskap på vägen. Det är vad projektet Soliga lantbruk i norr går ut på. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är projektägare, medan bl a Energikontor Norr och RISE, är samverkanspartners. Målet är att tolv lantbruk i respektive län ska ha investerat i solelanläggningar.

Populära seminarier
Nu startar seminarierna där de lantbrukare som anmält intresse får inledande information. Det första är i princip fullsatt, och hålls den 19 februari på Grans naturbruksgymnasium. Därefter följer träffar i Övertorneå, Harads, Skellefteå, Umeå och Lycksele.

Investeringsstöd på 40 procent
Projektet vänder sig till aktiva lantbrukare, som kan få upp till 40 procent i investeringsstöd för en solelanläggning. Samtidigt har priserna på tekniken gått ned på senare år. I projektet har man tagit fram beräkningar för hur mycket el olika typer av gårdar gör av med. Investeringarna varierar från 200 000 upp till drygt en miljon kronor.
– Det finns konkreta uträkningar som gör att lantbrukaren kan se om det gynnar dem att investera. Tanken är också att projektet ska stödja gemensamma upphandlingar, för bästa pris, berättar Kjell Skogsberg, Energikontor Norr, en av expertkonsulterna.

Finansiärer
Projektet Soliga lantbruk i norr finansieras med 4,7 miljoner kronor, varav huvuddelen från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Övriga finansiärer är Region Norrbotten och Region Västerbotten, länsstyrelsen i Norrbotten och länsstyrelsen i Västerbotten, Längmanska företagarfonden, LRF, samt Grönt utvecklingscentrum.

Här hålls seminarierna
19 februari, Grans Naturbruksgymnasium, PITEÅ
26 februari, Folkets hus, ÖVERTORNEÅ
4 mars, Edeborg, HARADS
10 mars, Medlefors, SKELLEFTEÅ
11 mars, Nolia, UMEÅ
12 mars, Hotell Lappland, LYCKSELE

Läs mer här.

För mer information kontakta Håkan Stenmark, projektledare:
Tel: 070-600 93 34
E-post: hakan.stenmark@outlook.com

Dagarna är en årlig mötesplats, som i år ordnades på tre orter, varav Umeå var en. Besökarna fick möjlighet att träffa kolleger inom branschen, utbyta tankar och erfarenheter, inspireras samt ta del av intressanta föreläsningar. Årets tema hade fokus på djurvälfärd i världsklass och hållbart lantbruk.

Annika Häggmark, verksamhetsutvecklare på LRF Västerbotten, var en av dem som var där.
– I LRFs monter lyfte vi projektet ”Mer mat, fler jobb”. Vi pratade om möjligheten att via projektet göra en företagsanalys samt gav information om ledarskapsutbildningen som kommer att hållas i slutet av april, säger Annika. Satsningen ”Mer mat, fler jobb” bygger på livsmedelsstrategin och är ett samarbete mellan bland annat LRF, Arbetsförmedlingen och Livsmedelsföretagen. Projektet är EU finansierat och ska bidra till en starkare matproduktion i Sverige. I LRFs monter stod även Linda Sundström som leder projektet.
– Vi fick 18 intresseanmälningar på företagsanalysen. Analysen ska ge företag en plattform för att kunna fatta kloka beslut och hålla koll på vilka utvecklingsmöjligheter som finns på företaget. Ledarskapsutbildningen som vi håller i april är uppdelad på tre dagar och kommer bland annat att handla om värderingar, självledarskap och hur man får en grupp att utvecklas, berättar Linda Sundström.

Annika Häggmark och Linda Sundström i LRFs monter. Foto: Staffan Landström

LRF Ungdomen, Gröna näringar och Grans Naturbruksgymnasium finansierade resa och boende för 18 gymnasieelever från Grans naturbruksgymnasium. Eleverna fick lära sig mer om kött- och mjölkproduktion och fick även information om LRF Ungdomen.
– Generellt är Växadagarna jätteuppskattade. Det är bra spridning i ålder på deltagare och man reser långväga för att vara med på dessa dagar som ofta är fullbokade, säger Annika Häggmark.

Temat hållbarhet genomsyrade båda dagarna. LRF Konsult (som snart byter namn till Ludvig & Co)
pratade om hållbar ekonomi. Scan föreläste om svensk klimatsmart köttproduktion och att svenska kor har 60 procent lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Mediestrategen Jeanette Fors-
Andrée delade med sig av sin expertis kring hållbar kommunikation gentemot media. Dagarna avslutades med Jens Thulins inspirerande föreläsning om att hållbart är lönsamt.

Björn Isacssons pappa startade blomsterodling här 1953 och själv är Björn uppvuxen i växthusen och har också skaffat sig en trädgårdsmästarutbildning genom hortonomstudier vid Lantbruksuniversitetet, SLU.

På Hällnäs är det snart dags att sätta penséerna inför vårsäsongen, blommor är fortfarande en viktig del. Men år 2000 drog Björn igång odling av sallat och färska örter med alltifrån traditionell dill till den populära basilikan. För växternas utveckling och kvalitet är ljuset lika viktigt som vatten och näring.
– Belysningen numer är LED-belysning, vilket ger dubbelt så mycket ljus samtidigt som elförbrukningen har minskat med 40–60 procent. Nu experimenterar vi med att välja olika spektra i ljuset för att hitta det optimala för respektive växt. Kryddorna kan alltså smaka mer om man kan ändra ljusets våglängder så att det blir olika för t ex timjan och basilika, säger Björn.

Basilika hos Hällnäs Handelsträdgård.

Är det klimatsmart?
Hur klimatsmart är egentligen en växthusodling i norra Sverige?
– De flesta växthusodlingarna i Sverige har gått över till uppvärmning med biobränsle eller värmepumpar. Vi har satsat på en rejäl flispanna som försörjer vår odling och som sagt är LED-belysningen ett stort steg i miljöarbetet, säger Björn.
I Sverige finns fyra större företag som odlar örter och sallat, Hällnäs, Orto Novo, Spisa och Svegro. De arbetar tillsammans med hållbarhetsfrågor som resurssmart teknologi för energi- och vattenanvändning och för att minimera långa transporter. Alla är KRAV-certifierade och odlar helt utan kemiska växtskyddsmedel.

Sallad i ett av växthusen i Hällnäs.

Återanvänder vatten
Alla recirkulerar vattnet. Jämfört med exempelvis frilandsodling i Spanien innebär det en vattenbesparing på upp till 95 procent. I och med recirkuleringen av bevattningsvattnet så släpps inte heller eventuella överskott av näringsämnen ut i mark och vatten utan alla näringsämnena tas om hand. På Hällnäs Handelsträdgård har man också bytt ut så mycket som möjligt av plastemballaget mot pappkartong och i stället för i platskrukor odlar man i krukor av torv eller papper och ibland i återvunnen plast.

Samleverans med mjölkbilen
– Jag ställde om till ekologisk odling 2007 och det har jag aldrig ångrat, säger Björn Isacsson. Vi som odlar örter och sallater är väldigt stolta över att vi kan försörja alla svenskar med detta, tillsammans levererar vi 100 procent till våra matbutiker i Sverige. Vi behöver alltså inte importera en enda färsk krydda. Det gäller också att hitta smarta sätt att leverera och genom ett samarbete med Norrmejerier åker kryddor, blommor och sallat med mjölkbilen ut till butikerna. Tack vare det kan butikerna handla gröna produkter flera gånger i veckan även på en liten ort. Svinnet minskar och alla får fräschare varor, säger han.

Vad händer under våren på Hällnäs?
– Jo, vi är förstås igång med gurkan som växer ordentligt nu, den börjar vi skörda redan vecka tio, säger Björn. En viktig del hos oss är också alla de ekologiska plantorna som vi säljer till hobbyodlarna. Ganska nytt är en sex-pack med olika sallatsplantor som är lätta att sätta ut och sedan skörda bara några veckor senare. Vi har också börjat ta fram plantor av sötpotatis och vi prövar oss fram med chilifrukter i amplar, berättar Björn Isacsson.

Läs mer om frukt och grönt hos Säsongens bästa!

Så här ökar hållbarheten i växthusen: 

• Användning av biobränsle och värmepumpar.
• Recirkulation av vattnet.
• Inget näringsutsläpp i marken.
• Installera LED-belysning.
• Öka luftfuktigheten för värmebesparing.
• Användning av torv- och pappkrukor eller återvunnen plast.
• Byte av plastemballage mot papper.
• Odlingssubstrat från svenska leverantörer för mindre transporter.
• Samtransport till butiker med mjölkbilen.

Högsta domstolen gav Girjas Sameby ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns område. Målet omfattar endast just det här området med sin speciella historik, som utgörs av statlig mark ovanför odlingsgränsen, och rör endast en överlåtelserätt för Girjas Sameby. Domen gäller alltså inte för andra samebyar eller i andra områden.
– Det är dock svårt i dagsläget att analysera vilka effekter domen och resonemang i domen kan komma ha på eventuella framtida processer, säger Ida Nyberg, LRFs äganderättsexpert i norra Sverige.

Jakten är kopplad till ägandet
Det finns en oro hos privata markägare över vilka konsekvenser domslutet skulle kunna få för dem. LRFs bedömning är att enskilda markägare inte påverkas. Detta då skillnaden mellan en prövning om jakt- och fiske på statens mark och på privat mark är att man i det aktuella målet inte tagit hänsyn till egendomsskyddet. Dessutom fanns det speciella omständigheter i just det här området.

– Jakträtten är i grund och botten kopplad till ägandet, och därför kan inte någon annan part få ensamrätt till överlåtelse av den på privat mark. I dagsläget så har domen inte förändrat något för privata markägare, säger Ida Nyberg.