Motion nr 1 från Äppelbo lokalavdelning:

"Stödmedlemskap"

Äppelbo lokalavdelning lyfter i sin motion frågan om medlemsavgifter. Motionären anser att det är för dyrt och föreslår ett alternativt stödmedlemskap till en låg kostnad och med begränsade medlemsförmåner.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Frågan om ett förenklat LRF-medlemskap med begränsade förmåner, men med rätt att delta i aktiviteter och gemenskapen, väcktes från flera håll i samband med förändringarna i avgiftssystemet 2015. Medlemsavgifterna måste täcka de kostnader som LRF har. Därför var de förändringar som genomfördes 2015 helt nödvändiga.

Frågan om stödmedlemskap har - på uppdrag av riksförbundsstämman - utretts ingående av Riksförbundsstyrelsens medlems- och organisationsutskott. Slutsatsen och riksförbundsstyrelsens beslut var att stödmedlemskap inte är en framkomlig väg. Argumenten för slutsatsen var bland annat följande: 

  • Införandet av ett stödmedlemskap skulle riskera att göra LRF mindre tydligt som företagarorganisation.
  • Införandet av ett stödmedlemskap skulle riskera att urholka befintliga medlemskap i LRF då en del av befintliga medlemmar sannolikt skulle välja att bli stödmedlemmar istället. Därigenom skulle också LRF förlora medlemsintäkter.

En arbetsgrupp bestående av representanter från regionerna har förutom detta utrett möjligheten att införa någon typ av supportermedlemskap. Arbetsgruppen har avvisat detta förslag med dessa argument:

  • Stor risk att personmedlemmar avslutar sitt medlemskap för att bli en ”support” och att supporterskap då blir på bekostnad av befintliga medlemmar.
  • Administrationskostnader för att bygga och vårda ett supportregister.
  • Marknadsföringskostnader av supporterskap kommer att ske på bekostnad av arbetet med medlemsrekrytering.
  • Det finns en stor osäkerhet om hur många som skulle betala för att stödja och supporta det gröna näringslivet och risken är stor att kostnaderna överstiger intäkterna.
  • Vi arbetar för att vara en företagarorganisation och att då ha ett betalande supporterskap skapar otydlighet och kan skada LRFs varumärke. 

Styrelsen delar den slutsatsen och vill lyfta att fokus i LRF är företagarmedlemmar och deras familjer.

Styrelsen föreslår stämman besluta

 

att                       Motionen avslås.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

Motion nr 2 från Älvdalens lokalavdelning:

"Antagna motioner"

Älvdalens lokalavdelning lyfter i sin motion frågan om hur motioner hanteras inom LRF från lokalavdelning till regionen och riksförbundet. Motionären anser att alla motioner som antas på LRF-Dalarnas Regionsförbundsstämma och ska sändas vidare till LRF-Riksförbundsstämma, så ska alltid motionären kontaktas i god tid före inlämnandet av motionen till Riksförbundet, för att ge sitt godkännande till eventuella omskrivningar, tillägg och/eller förändringar i ursprungs motionen.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Motioner inom LRF är medlemmarnas viktiga möjlighet att lyfta frågor och påverka LRF:s arbete. Styrelsen är liksom motionären mån om en korrekt hantering i hela kedjan, vid beredning av motioner och verkställande av de beslut som tas vid årsmötet i lokalavdelningen, på regionförbundsstämman och på riksförbundsstämman. Den formella hanteringen av motioner och motionsrätten framgår av stadgarna för respektive nivå.

Till lokalavdelningen har varje enskild medlem rätt att lämna motioner. Lokalavdelningens årsmöte har att besluta om att skicka motioner till regionförbundets stämma. Inför regionförbundets stämma yttrar sig styrelsen över motionen och lägger fram förslag till beslut. Under stämman kan andra förslag till beslut uppkomma. Det är då stämmans beslut som blir gällande för fortsatt hantering av motionen.

Till riskförbundsstämman är det regionstyrelsen som har rätt att sända motioner. Regionstyrelsen har i det avseendet naturligtvis ett ansvar att verkställa de beslut som tagits på regionstämman. Motioner som beslutas av regionstämman att sändas vidare till riksförbundsstämman kan då behöva omformuleras utifrån stämmans beslut och vad som bifallits. Det är därför inte inom LRF någon automatik i att ursprungliga motionen ordagrant sänds vidare utan det beror på stämmans beslut.

Motionen uppmärksammar styrelsen på vikten av att formulera tydliga förslag till beslut och att i de fall tilläggsyrkande läggs, att de är tydliga och inte kan misstolkas. Det är i motionsbehandlingen på regionstämman underlaget till beslutet slutgiltigt formas och beslutas. Lokalavdelningarna utser ombud till stämman och de har naturligtvis ett ansvar att ha med sig alla tankar bakom motionen även om inte motionären utses som ombud.

Styrelsen föreslår stämman besluta

 

att             Bifalla motionens intentioner och ha som rutin att informera motionären innan motionen skickas in             

Stämman beslutade enligt styrelsens förslag.

Motion 3 från Stora Tuna - Torsång lokalavdelning:

"Låt vår hemskog undantas från omarrondering"

Stora Tuna lokalavdelning lyfter i sin motion frågan om omarrondering. Motionären vill att avstående av hemskog i samband med omarrondering skall vara frivilligt. Man vill också att LRF Dalarna skall arbeta för ett mer tidsenligt sätt att genomföra omarronderingen.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Regionförbundsstyrelsen är av uppfattningen att den splittrade ägostrukturen i Dalarna är ett av de största hindren för jord- och skogsbruk i länet. Sedan lång tid har därför LRF Dalarna varit engagerade i omarronderingsfrågan.

LRF Dalarnas engagemang har byggt på insikten om behovet av att göra något åt ägosplittringen. Men engagemanget har också byggt på att LRF har ett ansvar att påverka hur omarronderingarna går till, så att det blir så bra som möjligt för ägare och brukare av jord och skog. Vi har också - genom de informationsprojekt om omarrondering som vi drivit - försökt säkerställa att markägarna ska få korrekt information inför en omarrondering.

I ena vågskålen ligger insikten om vilka problem som ägosplittringen orsakar för de gröna näringarna i länet. I den andra vågskålen ligger de äganderättsliga principer som vi värnar.

LRF Dalarna har tät kontakt med länsstyrelsen, skogsstyrelsen och lantmäteriet, bland annat genom ”Partnerskap för omarrondering”, där vi har stor möjlighet att lyfta fram de frågor som vi tycker är viktiga.

Regionstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att sättet på vilket en omarrondering går till, hela tiden måste utvecklas och förändras så att det blir mer tidsenligt och att äganderätten värnas i större utsträckning. Vi har, i dialog med berörda myndigheter, redan lyft behovet av att ytterligare förbättra omarronderingsprocessen och villkoren. Det är ett arbete som ser all anledning att fortsätta med.

Vilka områden som ingår, eller inte ingår, i en omarrondering kan variera från fall till fall beroende på förutsättningarna. Styrelsen är inte beredd att låsa fast sig vid en position som säger att all hemskog ska undantas vid omarrondering. Däremot anser vi att en större hänsyn bör tas till enskilda markägares önskan om att kunna undanta skog och mark i nära anslutning till bostaden eller gården.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att                 avslå första att-satsen om att hemskogen skall undantas från omarrondering.

att                  bifalla andra att-satsens första mening om att uppdra åt regionstyrelsen att verka för ett mer tidsenligt sätt att genomföra omarrondering, vilket bl.a. innebär bättre dialog med de enskilda markägarna och tillmötesgående av deras önskemål.

Stämman beslutade enligt styrelsens förslag

Status, Januari 2018

LRF har haft dialog med berörda myndigheter och medverkat i länsstyrelsens arbete med strategisk plan för omarrondering i Dalarna. Formerna för genomförande av omarrondering utvecklas. Se sammanfattningen i länsstyrelsens strategiska plan.

Motion 4 från Folkärna lokalavdelning:

"Motion om nödslakt"

Motionen lyfter den situation som uppstått sedan nödslakten upphörde i så gott som hela landet och skärpningen i EU förordningen som reglerar hälsotillståndet för djur som tas emot för slakt implementerades 2006.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Motionären lyfter ett problem som många djurägare känner idag. Djur som råkat ut för olyckshändelse men som annars skulle ha varit friska kan nödslaktas på gården om särskilda krav beaktas. Idag sker detta i en väldigt liten utsträckning och istället kasseras djur, trots att köttkvalitén troligen inte är nedsatt. Kraven vid nödslakt gör att den hanteringen är begränsande men kan ändå uppfyllas i områden där närheten till slakterier ändå är rimliga.   

Även Jordbruksverket har uppmärksammat förluster av svenskt nötkött inom primärproduktionen och slakt och därför gav man ett uppdrag till SLU att ta fram en studie i ämnet under perioden 2013 - 2015 som finansierats av Livsmedelsverket. Förluster i primärproduktionen ökar matens miljöavtryck, nötköttsproduktionen har en klimatpåverkan och förluster som sker inom denna är därför viktiga att belysa. En av slutsatserna i den studien påtalar att det finns ett behov att initiera en diskussion med berörda myndigheter och aktörer om i vilken utsträckning och hur en större andel av de djur som idag avlivas, trots att köttkvalitén inte är nedsatt kan komma in i livsmedelskedjan.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att                  uppdra åt regionstyrelsen att skicka en motion till riksförbundsstämman med uppmaning att initiera en diskussion med berörda myndigheter och aktörer enligt ovan.

Stämman beslutade enligt styrelsens förslag

Status, Januari 2018

Motionen avslogs på riksförbunsstämman.

Motion 5 från Nås lokalavdelning:

 "Avgiften för avfalls/sophanteringen."          

Nås lyfter i sin motion den taxa som kommuner börjat att ta ut för avfall och sophantering.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Styrelsen förstår att man känner en besvikelse att kommunen inte haft en kommunikation med kommungruppen kring den avgift som man inför i Vansbro kommun och redan tidigare har infört i flera andra kommuner.

Miljöbalken reglerar övergripande bestämmelser kring vem som får meddela föreskrifter kring renhållning, i 27 kapitlet §2 till §6 redogörs för vad som gäller renhållningsavgifter. Kommunen får meddela föreskrifter om att avgift skall betalas och avgiften skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen eller till den som utför renhållningen. Avgiften skall betalas enligt den taxa som kommunfullmäktige antar. Taxan skall innehålla bestämmelser om vem som är avgiftsskyldig och till vem avgiften skall betalas.

Det finns exempel på rättsfall i Mark- och Miljööverdomstolen när det gäller dispens från sophämtning och renhållningsavgifter. Det framgår av dessa domar att konstruktionen av kommunens renhållningsavgift måste beaktas och grundavgift (fast avgift) kan tas ut för tillhandahållande av återvinningsstationer transporter och behandling av sådant avfall.

Då detta är beslut som fattas på kommunnivå är kommungruppens påverkans arbete viktigt i de här frågorna, både när det gäller bestämmelserna vem som är avgiftsskyldig och taxan på avgifter vid olika typer av fastigheter. Styrelsen anser att det är bra att man som fastighetsägare lokalt kan påverka sina taxor för avfallshantering.

Tilläggsyrkande presenterades av Nås ombud.

att                  motionen sänds till förbundsstyrelsen och näringslivsavdelningen för beaktande/åtgärd.

Styrelsens andra attsats ställdes mot tilläggsyrkandet.

Stämman beslutade

att                  uppdra åt regionstyrelsen att fortsätta stödja kommungrupperna i dessa frågor på kommunal nivå.

att                  i övrigt anses motionen besvarad.

Status, Januari 2018

Kommungrupperna jobbar vidare med kommunala frågor.

Motion 6 från Lima-Malung lokalavdelning samt motion nr 7 från Grytnäs lokalavdelning: 

"Motion om LRF:s tyckande och görande i Skogspolitiken"  och "Motion angående äganderätt"       

Lima Malung lokalavdelning lyfter i sin motion hur de uppfattar vad LRF tycker och LRF gör när det gäller skogspolitik som kan påverka myndigheternas översitteri och allmänhetens förväntningar. Grytnäs lokalavdelning anser att Sverige är på fel väg när det gäller äganderätten och anser inte att avverkningsanmälningar skall publiceras offentligt, ej heller att Skogsstyrelsen med artskyddsförordningen ska kunna sätta stopp för avverkning utan ekonomisk ersättning till markägaren.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Som motionären skriver i sin motion så verkar LRF och skogsägarrörelsen för en hög och uthållig skogsproduktion med god miljöhänsyn bland sina medlemmar. Regionstyrelsen delar motionärernas frustration över en utveckling där ägande- och brukanderätten får en allt mer underordnad betydelse. Detta är särskilt tydligt i skogen.

En avverkningsanmälan är en offentlig handling och lyder under den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen. Det har aldrig varit en handling enbart mellan skogsägaren och skogsstyrelsen. Styrelsen delar dock motionärens uppfattning att det inte finns någon anledning att publicera avverkningsanmälningar digitalt. Styrelsen anser att publicering av offentliga handlingar endast bör vara praxis i frågor med stort allmänintresse.

Publicering av hyggesanmälningar har resulterat i problem för många markägare under det senaste året. Myndigheten lutar sig mot bestämmelser som säger att allmänheten ska känna till miljöns tillstånd så att de kan delta i beslutsfattande som påverkar hälsa och livskvalitet. Regionstyrelsen ser med stor oro på en utveckling där personer som inte är sakägare i en fråga ges ökat inflytande över frågans avgörande. Det strider mot viktiga rättsliga principer.

Både bombmurkla och lavskrikor har varit frågor som uppmärksammats i media. Två ärenden som LRF drivit och driver som principmål för de drabbade markägarna. LRF:s arbete har vunnit full framgång i Miljööverdomstolen i fallet bombmurkla och detsamma förväntas vad gäller lavskrikor. Domen var mycket viktig vägledning till svenska myndigheter i frågan om hur EU:s art- och habitatdirektiv ska tolkas.

Regionstyrelsen anser att markägarens inflytande över hur de inskränkningar av brukanderätten som är en följd av att skogsbruk förhindras, måste öka. Det är vår tolkning av begreppet ”frivillighet”. Det innebär dock inte att markägaren inte ska få skälig ersättning för intrången.

Äganderättsfrågorna är viktiga i LRF och det är utifrån de ställningstagandet som LRF också förstärkte med fem experter i början på 2015. LRF arbetar med de frågor som man vet påverkar många medlemmar idag. Ett strategiskt påverkansarbete sker hela tiden från LRF i olika nivåer. Man kan som medlem ibland tycka att en del saker tar lång tid att förändra men vi måste komma ihåg att LRF som organisation kan inte ensam fatta beslut utan det måste ske genom påverkansarbete som kan olika lång tid.

Tilläggsyrkande från Bengt Halvarsson, Lima Malung.

att                  motionen bifalles av regionförbundsstämman och förs vidare till riksförbundsstämman.

Styrelsen beslutade enligt Bengt Halvarssons förslag.

Status, januari 2018

LRF riks driver frågorna främst via LRF Skogsägarna. Artiklar från Dalarna om hantering av nyckelbiotoper har varit publicerade i Land. LRF Dalarna har delagit i möten med skogsstyrelsen. 

Uppföljning av riksförbundsstämmans beslut

att bifalla motionen och uppdra åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för borttagande av offentlig publicering av hyggesanmälningar samt

att arbeta för att Skogsstyrelsen/länsstyrelsen inte med stöd av artskyddsförordningen skall kunna sätta stopp för avverkningar utan ekonomisk ersättning till markägarna. 

Vad hände efter det...

LRF har tillsammans med skogsägarföreningarna drivit frågan om offentlig publicering av avverknings-anmälningar. Södra har drivit ett ärende rättsligt där förvaltningsrätten gav skogsägarna rätt och konstaterade att det var fel av Skogsstyrelsen att publicera avverknings-anmälningarna. Domen har överklagats.

LRF har drivit frågan om artskyddsförordningen på flera fronter, bland annat genom att driva principmål. Genom en dom i Mark- och Miljööverdomstolen och senare en i Mark- och Miljödomstolen fastslås att förordningen inte ska kunna innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Vid behov av mer långtgående restriktioner måste man använda områdesskydd mot ersättning. Den senare domen kan överklagas.