Vid Lantbruksuniversitetets försökspark i Siljansfors hölls uppskattade föredrag under förmiddagen för de runt 70-talet personer som anslutit. SLU gjorde en guidad rundtur där deltagarna fick möjlighet att se exempel av skogsskötsel och räkna föryngrade plantor efter en fröställning där markberedning utförts. Tanken med besöket var att visa goda exempel samt föra en dialog om svensk skogsnäring.

– Det kom att handla om förnyelsebara råvaror och klimatansvar. Om skogsbrukets olika metoder – förr, nu och i framtiden. Om skogsindustrins nya produkter. Helt enkelt om vägen till ett samhälle i samklang med naturen, säger Håkan Lindström, verksamhetsutvecklare vid LRF Dalarnas kontor.

Föredrag och debatt

Därefter höll särskilt inbjudna branschexperter föredrag om ämnen som berörde skogen och skogsindustrins framtid. Professor Rolf Björheden på Skogforsk pratade om skogsteknisk utveckling och skogens roll som klimatsänka och Mattias Brännström, VD för Dala Massivträ, berättade om förändringar i byggsystem som innebär att kontroll, styrning, kvalitet kommer att förbättras.

Anna Wiberg, programchef för bioinnovation höll en medryckande föreläsning om pågående forskning och utveckling av nya biobaserade produkter där råvaran baseras på lignin, nanocellulosa, kemiskt förändrade fibrer som kan användas till alltifrån bioplaster till fiberbaserade kläder.    

Som sista föreläsare deltog också Martin Persson, länsstyrelsen Dalarna. Han berättade om hur regionala skogsprogram var tänkta att fungera och hur detta är tänkt att understödja det nationella skogsprogrammet i Sverige.

Dagens ”klo” var den avslutande skogspoltikska utfrågningen där moderatorerna Martin Moreaus, från LRFs riksförbunsstyrele och Karin Perers, Mellanskog höll i en utfrågning av fem riksdagspartier om hur de såg på skilda skogspolitiska utvecklingstendenser. 

Partierna var relativt sett i enighet med varandra. Malin Höglund (M), Kjell-Arne Ottosson (Kd), Peter Helander (C) och Malin Larsson (S) hade samtliga en övergripande inställning om att Sverige behöver få utforma svensk skogspolitik utan att EU styr alltför mycket i dessa frågor. Mats Nordberg (SD) som var frånvarande på grund av sjukdom redovisade i efterhand samma uppfattning som tidigare nämnda partier medan Maria Gardfjell (MP) hade en något annorlunda inställning.

Till frågan om att kräva att skogsbruket skulle införa nya regler för hyggesfria metoder var det en grundläggande uppfattning om att skogsägaren behöver lämnas stor frihet i utformningen av sitt brukande och val av skogsskötsel. Endast MP menade att regler och lagar utformade av EU behöver tas i beaktande. 

Det uppstod återigen en bred enighet om att Naturvårdsverket behöver använda samma kriterier för skyddad skogsmark som andra EU-länder, då den svenska rapporteringen till EU varit snedvriden och felaktigt rapporterat att Sverige har ett skogsbruk som är nästan sämst på naturvård i hela EU.

En utredning är tillsatt och resultaten kommenterades av Peter Helander (C): "Skulle exempelvis samma bedömningsgrunder användes som i Tyskland hade Sverige varit bäst i klassen". Här uppfattades det som att partierna var relativt eniga med viss reservation från Maria Gardfjell (MP)  

När det gällde den pågående äganderättsutredningen i skogen sades att det behöver finnas statliga medel för att ersätta skogsägare om någon ska avstå brukande på grund av art- och habitatdirektiv eller andra inskränkningar av staten eller EU. Socialdemokraterna menade i sammanhanget att förslaget om att avsätta 525 000 hektar fjällnära skog skulle underminera möjligheterna att leva och bo i Norrlands inland. Avslutningsvis konstaterades att svenskt skogsbruk och skogsnäring är en förutsättning för övergången till en mer biobaserad ekonomi.