Motion nr 1 från Ockelbo lokalavdelning:

”Intrångsfrågor”

Ockelbo lokalavdelning lyfter i sin motion nivån på ersättningar vid olika typer av intrång, vägar, kraftledningar och reservat som drabbar markägare.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Den 1 augusti 2010 gjordes flera ändringar i expropriationslagen (ExL). En av grundpelarna i ExL är att det endast är ekonomiska skador som ersätts. Ersättning betalas inte för rena affektionsvärden hos fastighetsägaren och inte heller för ideella skador som sveda och värk. Expropriationsskadan, dvs. den totala ersättningsgilla skadan vid en expropriation, kan delas upp i två olika skadetyper. Dels skada till följd av själva expropriationen (markförvärvet, markupplåtelse etc.), dels skada beroende på hur den exproprierade delen används, s.k. förtagsskada. Toleransavdraget, vilket innebar att 5–10 % av markens värde räknades bort när ersättningen skulle fastställas, togs bort och från den 1 augusti 2010 gäller ett tillägg om 25 % på marknadsvärdet vid expropriationsskada. Bakgrunden till tillägget är att ersättningen tidigare understigit ägarens individuella värde vilket är det pris man skulle begärt vid en frivillig försäljning.

Uppkommer företagsskada för fastighetsägaren skall enligt ExL sådan ersättas, för jordbrukets del kan det gälla anpassningsersättning genom att fasta kostnader belastar företaget. Vid eventuell uppkommen företagsnytta kan den räknas av från uppkommen företagsskada.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att Regionsförbundsstyrelsen får i uppdrag att utforma en skrivelse till riksförbundsstyrelsen där man uppmanar LRF att arbeta för en bättre anpassad ersättning vid olika intrång som resulterar i företagsskador.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag

Uppföljning

9 mars 2017 höll Carl von der Esch ett skypemöte i frågan.

Motion nr 2 från Bollnäs-Rengsjö lokalavdelning:

”Breddning vid kommunala avloppsanläggningar”    

Bollnäs-Rengsjö lokalavdelning tar i sin motion upp frågan om breddning som sker i kommunala avloppsanläggningar. I motionen påtalas att det läggs resurser för inventering av enskilda avlopp och åtgärder som följer av det orsakar stora kostnader för de enskilda.  Enligt motionären investeras ringa belopp för inventering och åtgärdande av kommunernas egna avloppsverk och ledningssystem. Det sker breddning med orenat avloppsvatten både från reningsverken och från pumpstationer. Motionären menar även att det är oklart om samtliga kommuner har underhålls- och katastrofplanerar för sina anläggningar.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Bollnäs-Rengsjö lokalavdelning tar upp en frågeställning som har flera dimensioner. Det finns ingen fullständig statistik på hur mycket orenat avloppsvatten som bräddas årligen men det handlar om miljontals kubikmeter. Svensk miljöstatistik ger ut siffor på utsläpp av fosfor till haven men utsläpp av orenat vatten ingår inte i den. Länsstyrelsen i Gävleborg har i en rapport 2009 beräknat att fosforutsläpp genom bräddning står för mellan 7,4 - 9,6 % av reningsverkens totala utsläpp (Källa: Land Lantbruk 3 febr. 2017).

Motionen lyfter fram det moraliska i frågeställningen då hårda krav som ställs på enskilda avlopp och samtidigt kan kommuner hänvisa till höga kostnader för att bygga bort bräddningen i sina egna anläggningar.

Nya regler för bräddning har kommit från naturvårdsverket och gäller från årsskiftet. Utöver krav på reningsverk reglerar dessa även kontroll och rapportering av bräddningar utmed ledningsnät. Föreskrifternas definition av bräddat avloppsvatten innebär att även nödutsläpp utgör en bräddning.

Motionären vill att samma krav ställs på kommunala anläggningar som enskilda avlopp. Styrelsen menar att detta krav inte är relevant då krav på rening för bl.a. fosfor är hårdare i reningsverken än för enskilda avlopp. Däremot anser styrelsen att arbete med att bygga bort bräddning bör prioriteras.

Styrelsen stödjer motionären i frågan om att underhålls- och katastrofplaner skall upprättas för avloppssystemen och att därmed sökta dispenser blir tidsbegränsade.

Styrelsen föreslår stämman besluta

 

att               LRF i sin dialog med myndigheterna påtalar vikten av att underhålls- och katastrofplaner upprättas för avloppssystemen och att sökta dispenser blir tidsbegränsade.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag

Uppföljning

LRF jobbar med frågorna. Gunnar Jonsson har initierat skrivelse till riksförbundsstyrelsen 

Motion nr 3 från Ockelbo lokalavdelning:

”Elnätskostnader”

Elmarknaden är en monopolmarknad. På varje ort i Sverige finns bara en nätleverantör. Ockelbo lokalavdelning visar med sin motion på ett problem som en icke konkurrensutsatt marknad kan innebära för kunderna.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Styrelsen instämmer med motionärens syn på elnätsmarknaden. Elnätsmarknaden är en monopolmarknad då det finns endast en nätleverantör på varje plats, en missnöjd kund kan inte byta leverantör. Att avreglera marknaden är praktiskt omöjligt och att bygga parallella elnät vore både dyrt och innebär ännu mer intrång i markerna.

För att skydda konsumenterna från överpriser regleras priserna i elnäten av den statliga myndigheten Energimarknadsinspektionen. Priserna skall enligt ellagen vara ”objektiva och icke-diskriminerande”. Att priserna varierar kraftigt över landet är känt sedan länge och den centrala frågan är huruvida dessa variationer kan motiveras objektivt.

I en undersökning som Villaägarnas riksförbund gjorde med hjälp av energimarkandsinspektions data (2012 års priser), betalade en småhusägare med årliganvändning på 20 000kWh mellan 3500 och 9000 kronor om året för sitt elnät, beroende på var i landet huset stod. Majoriteten av nätbolagen låg kring 6000 kronor. Skillnaden mellan högsta och lägsta pris är i den här jämförelsen nästan 5500 kronor per år. Inom lantbruket, med vår högre förbrukning på gårdarna, blir skillnaden i kronor betydligt större per år beroende på var finns.

Styrelsen föreslår stämman besluta

 

att                  Regionstyrelsen får i uppdrag att uppmärksamma LRF genom skrivelse till riksförbundsstyrelsen på de missförhållande som är när det gäller priserna på elnät och  tillsynsmodellen för elnätskostnaderna hos Energimarknadsinspektionen.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

Uppföljning


LRF Samköp startar arbetet med elhandel 2018.

Motion nr 4 från Bollnäs-Rengsjö lokalavdelning:

”Snöröjning och halkbekämpning av allmänna vägar”

I en motion från Bollnäs-Rengsjö LRF ställs frågan om effekter av användning av natriumklorid för halkbekämpning. Motionären framhåller att natriumklorid (vägsalt) som används för halkbekämpning har flera negativa påverkanseffekter såsom:

  • Ökat rostangrepp på fordon, vägtrummor av stål m.m.
  • Utökad risk för viltolyckor där djuren går ut på vägarna för att slicka i sig salt.
  • Frigörande av fosfor samt förstörande av jordstruktur i mark vid vägar.

En delikat frågeställning uppstår om den frigivna fosforn och vems ansvar det är enligt förorenaren betalar (PPP- principen).

  • Utslagning av enskilda vattenbrunnar samt negativ påverkan inom vattenskyddsområden.

 

Det finns andra typer av vägsalt som har lägre miljöpåverkan än salt med natriumklorid och det är t.ex. salt med kalciumklorid Motionären vill att LRF skall påverka myndigheter för att hitta andra lösningar för halkbekämpning än natriumklorid

Styrelsens ställningstagande och förslag

Saltning är den viktigaste metoden för halkbekämpning på allmänna vägar. Saltet sänker fryspunkten för snö och is och ger mindre halkiga vägar ner till – 18 grader. Halkbekämpningen är viktig ur trafiksäkerhetssynpunkt enligt Trafikverket. Saltets (97,5 % NaCl) negativa effekter beskrivs också av Trafikverket som menar att det är det bästa alternativet och att miljöproblemen är hanterbara. Det som inte nämns i Trafikverkets information är följdeffekter på åkermark särskilt på lerjordar. SLU-forskarna Ararso Etana och Tomas Rydberg har visat att markstabiliserande joner, som kalcium, byts ut mot natrium från saltet, vilket förstör jordstrukturen. Dessutom kan marken förlora växtnäringsämnet kalium genom jonbyte.

Effekten visar sig inte på en gång och har ibland felaktigt tagits för packningsskador på vändtegar. Problemet har därför inte uppmärksammats tidigare.

Trafikverket använder 250 000 ton vägsalt om året på det statliga vägnätet. Saltet kan föras med vinden upp till 100 meter över öppna fält, men anrikningen av natriumjoner är störst inom 20 meter från vägkanten. Genom jordbearbetning kan saltet spridas över större arealer.

Förutom skador på markstrukturen ökar vägsaltet risken för utlakning av fosfor och vissa tungmetaller som följer med uppslammade lerpartiklar i dräneringsvattnet och orsakar påverkan i sjöar och vattendrag.

Som motåtgärder föreslås kalkning med kraftiga givor (strukturkalkning) för att stabilisera strukturen och anläggning av bevuxna skyddszoner intill vägarna.

Inverkan av vägsalt (NaCl) på jordens aggregatstabilitet och risker för fosforförluster från åkermark.

Styrelsen uppfattar att följdeffekterna av vägsaltet t.ex. ökad erosion och därmed läckage av fosfor och andra partikelbundna näringsämnen och tungmetaller borde undersökas och uppmärksammas mer. Kanske får lantbruket skulden för näringsläckage som egentligen beror på saltning av vägarna. Problemet borde studeras djupare för att hitta antingen alternativ till natriumklorid för halkbekämpningen eller andra åtgärder för att motverka negativa effekter. Strukturkalkning av känsliga jordar i anslutning till vägar som saltas kunde kanske vara en metod och borde i så fall utföras på Trafikverkets bekostnad.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att                  uppdra åt regionstyrelsen att skriva en motion till riksförbundsstämman med uppmaning att ta upp en dialog med Trafikverket om vägsaltets negativa effekter och följdeffekter och uppmana till alternativa lösningar eller åtgärder för att minska de negativa effekterna.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag.

Uppföljning

Motionen besvarad med styrelsens svar.

 

Motion nr 5 från Ockelbo lokalavdelning:

”Ersättning för merkostnader orsakade av rovdjursförekomst” 

I motion från Ockelbo LRF beskrivs den problematik som rovdjursförekomsten innebär för tamdjursägare. Ökad tillsyn, ökad arbetstid som leder till försämrad lönsamhet i företaget och försämrad konkurrensförmåga jämfört med de som kan bedriva kött och mjölkproduktionen utan dessa indirekta kostnader.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Styrelsen delar motionärernas synpunkter kring de merkostnader som rovdjursförekomst orsakar. Det är boende på landsbygden som i första hand bär kostnaderna för rovdjurspolitiken. Tyvärr har det också under de senaste åren beslutats om sänkningar av ersättning i enlighet med regelverket ifrån EU. Från och med 1 januari 2016 har Sverige åtagit sig att lämna stödet enligt EUs riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks och skogsbrukssektorn. Det betyder att indirekta kostnader kan ersättas upp till 80% t.ex. veterinärkostnader, ökad tillsyn, skötsel av skadade djur och eftersök av skadade och dödade djur.

För kadaverhantering lämnas i dagsläget ingen ersättning.

Att djurägare skall få ta större kostnader för rovdjursstörningar samtidigt som man arbetar för att människor på landsbygden skall få en större acceptans för rovdjursnärvaron är oerhört motsägelsefullt och kommer aldrig att fungera i praktiken. Skall det inte finnas betesdjur i hela landet får staten vara tydlig med det budskapet och inte låta djurägarna, företagarna, förstå det genom att belasta dem med kostnader som alla borde vara med och dela på.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att                  med bifall till motionens intentioner uppdra åt regionstyrelsen avge en motion till riksförbundsstämman.  

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag

 Uppföljning

Efter LRF:s kontakter med Naturvårdsverk och Näringsdepartementet har departementet gjort en förordning som gör att även så kallad deminimis-stöd får användas i viss omfattning för ersättningar vid skada av rovdjur. Naturvårdsverket gör nu ändringar i de föreskrifter som styr länsstyrelsernas handläggning av ersättningar och bidrag. Nya föreskrifter kommer att träda i kraft under sommaren 2018. Det kommer att bli förbättringar jämfört med nu gällande bestämmelser.

Motion nr 6 från Ockelbo lokalavdelning:

”Motion angående EU stöd för putsning av åker”   

I inkommen motion från Ockelbo lyfts frågan om EU-stöd för putsning av åker. Motionären framhåller att Sverige har en självförsörjningsgrad på ca 50% och vill att LRF ska verka för att all brukningsvärd mark skall vara i produktion, att EU-stöden skall läggas till produktion och ej till putsning av vallar, självförsörjningsgraden skall höjas betydligt samt att marken skall brukas enligt god jordbrukarsed.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Styrelsen delar motionärernas synpunkter till fullo. Jordbrukspolitiken har genom åren haft olika inriktning. Vid EU inträdet 1995 fanns ett tydligt produktionsbegränsande syfte med stödsystemet. Detta har helt ändrat sig nu och den livsmedelsstrategi som alldeles nyss beslutades på riksnivå sätter tydliga mål om ökad livsmedelsproduktion. Det är frågor som LRF jobbat aktivt och intensivt med i många år.

Styrelsen håller med om att utbetalning av EU-stöd till extensiv skötsel av mark är moraliskt fel och har en prisdrivande effekt på arrendena. I många fall ser vi dock att EU-stöden trots allt gjort att åkermark hindrats från förbuskning och igenväxning eller igenplantering i brist på lönsam odling och produktion.

Styrelsen anser principiellt att stöd till lantbruket bör ha koppling till aktiv odling och produktion, men bedömer det inte meningsfullt att försöka påverka regelverket under innevarande programperiod. Vi kommer istället att bevaka frågan inför nästa CAP-period.

Lönsamhet i lantbruksföretagandet är den viktigaste drivkraften för att all mark skall användas. LRF jobbar för bättre företagarvillkor och ökad försäljning av svenskproducerade livsmedel.

Styrelsen föreslår stämman besluta

 

Att                 styrelsens ställningstagande får utgöra svar på motionen.

 

Yrkande från motionstorget:

Att motionens andra attsats går till riksförbundsstämman.

Stämman beslutade i enlighet med förslaget från motionstorget.

Uppföljning

att uppdra åt riksförbundsstyrelsen att verka för att EU- stöden skall gynna tillväxt och aktivt brukande i kommande CAP samt

att motionen i övrigt anses besvarad med vad riksförbundsstyrelsen anfört.

Sofia Björnsson handläggare.

Motion nr 7 från Ovansjöbygdens lokalavdelning:

”Medlemsrabatt hos LRF Konsult”

Ovansjöbygdens lokalavdelning lyfter i sin motion frågan om rabatt för LRF medlemmar hos LRF Konsult.

Motionärerna vill att LRF:s medlemmar skall få rabatt på tjänster hos LRF Konsult. Detta i likhet med att Hushållningssällskapet erbjuder sina företagsmedlemmar rabatterade priser på de tjänster som medlemmen köper av deras konsulter.

Styrelsens ställningstagande och förslag

Frågan om rabatt hos LRF Konsult för LRF:s medlemmar har lyfts tidigare. Senast vid riksförbundsstämman 2016 behandlades en motion med liknande innehåll, den motionen yrkades bifall när det gäller att utveckla fler special erbjudanden med rabatter hos LRF Konsult för LRF:s medlemmar. Men riksförbundsstyrelsen delade den gången inte motionärens uppfattning om att en generell rabatt skulle vara rätt väg att gå. De ansåg att dotterbolagen skall konkurrera på affärsmässiga grunder och att de som utnyttjar tjänsterna skall betala för dem. Man påtalade också att LRF har ett avkastningskrav på LRF Konsult.

Regionstyrelsen är medveten om att det i dagsläget finns flera bra erbjudanden hos LRF Konsult för våra LRF medlemmar, till exempel:

  • Rabatt på startpaketet för Digital Företagare
  • Rabatterat skattesamtal
  • Möjlighet att i 30 extra dagar kostnadsfritt prova Digital skogsägare
  • Rådgivningscheck till nya medlemmar
  • Regionalt erbjudande i Gävleborg och Dalarna där de som är LRF medlemmar och använder någon av de digitala tjänsterna Digital Skogsägare, Digital Företagare eller Digital Bonde, erbjuds att kostnadsfritt gå LRF Konsults skogsägarskola under hösten 2017.

Styrelsen ser positivt på dessa, men anser att en generell rabatt för LRF:s företagarmedlemmar vore den bästa medlemsnyttan.

I takt med LRF Samköps ökade marknadsföring av alla sina olika rabattavtal, ställer sig fler medlemmar frågande till att de inte har rabatt hos det egna dotterbolaget på för företaget nödvändiga tjänster.

Enligt ägarviljan är dotterbolagens uppdrag att ”leverera medlemsnytta till LRF:s medlemmar samt att generera avkastning och därmed bidra till förverkligandet av LRF:s vision”. En generell rabatt för företagarmedlemmarna vore en verklig medlemsnytta och med en sådan tror styrelsen att flera av medlemmarna kommer att se LRF Konsult som det självklara valet vid köp av tjänster. Något som i sin tur kan bidra till fler och nöjdare medlemmar samt flera kunder till LRF Konsult.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att                  Regionstyrelsen får i uppdrag att skicka en skrivelse till LRF Konsults styrelse enligt motionärens intentioner.

Uppföljning

Riksförbundsstyrelsen har uppdaterat ägardirektiven beslut i juni 2017. Fler förmåner har presenterats.

Motion nr 8 från Hille- Valbo lokalavdelning:

”Rättssäkerheten för djurägare”    

Motionerna lyfter problematiken, osäkerheten, som många djurägare känner genom olika grupperingars, organisationers, intresse för djurhållning samtidigt som även myndighetspersoner också vid några tillfällen visat sig engagerade i en del av dessa organisationer. I samband med kontroller känner man som djurägare sig utlämnad till kontrollantens praktiska erfarenhet av berört djurslag 

Styrelsens ställningstagande och förslag

När kontroller sker under pågående lagårdspass kan en person utan praktisk erfarenhet uppleva att det är brister i rutiner, djur utan foder, djur utan torr liggplats. Detta kan komma med i protokollet från myndigheten då regelverket som man arbetar efter säger att kontrollanten skall dokumentera det hon/ han ser vi kontrolltillfället. Önskvärt vore en kontrollant med god erfarenhet från djurhållning vid kontrolltillfället själv skulle kunna se om djuren har bra hull och därmed har tillgång till tillräckligt med foder, är djuren rena så har de också tillgång till torra rena ströbäddar efter avslutat arbetspass.

Det är viktigt att djurägarna har tilltro till djurskyddstillsynen det skall vara fakta som skall ligga till grund för en myndighets bedömning eller åtgärd. Tillsynen skall vara rättssäker och proportionerlig. Rättssäkerheten är särskilt viktig vid ingripande åtgärder som t.ex. omhändertagande av djur och djurförbud.   

Motionärerna vill att LRF skall göra en genomgång av de beslut som resulterat i omhändertagande av lantbruksdjur och utreda om det skett på ett rättssäkert sätt och om inte så är fallet göra anmälan till Justitieombudsmannen. Från LRF stöttar vi medlemmen om medlemmen vill ha LRF:s hjälp. Det kan vara genom LRF:s omsorgsgrupp och LRF medlemmar kan alltid anlita LRF Konsults jurister i ärenden. Man har i regel möjlighet att överklaga en dom eller ett beslut till högre instans. Att anmäla till JO ändrar inte ett beslut eller dom. Av alla anmälningar till JO leder ca 10–13 % till någon form av kritik. Den kritiserade myndigheten behöver inte lyssna på eller följa JO:s kritik. Men det sker nästan alltid.

LRF arbetar både regionalt och centralt från riksförbundet med att driva förbättringar kring kontroller och myndighetsutövningar. Regionalt så har vi i Gävleborg omsorgsgruppen som stöttar medlemmar som vill ha hjälp vid myndighetskontakter. Omsorgsgruppen har också två årliga träffar med Länsstyrelserna för att lyfta aktuella frågor och synpunkter.

LRF riksförbund har en samrådsgrupp djurskyddskontroller där det finns representanter för alla våra djurslag, riksförbundsstyrelsen, omsorgsgrupper och ansvariga på Jordbruksverket.

I den gruppen lyfts olika frågor som är viktiga att få till förändringar ikring. En viktig förändring som det har resulterat i är föranmälningar av normal kontrollerna med 24 tim.

Vi har alla samman mål, en god djurhållning och bra djurvälfärd.

Påverkansarbete kräver långsiktiga målmedvetna insatser och LRF lyfter i sina kontakter med myndigheter och departement de frågor som tas upp i motionerna.

Styrelsen anser att LRF:s arbete är att stötta medlemmarna när man behöver stöd, det kan vara under en pågående process lika väl som efter olika beslut som kanske leder till ett behov av en JO anmälan.

Under motionstorget inkom ett yrkande som styrelsen tog till sig.

Styrelsen föreslår stämman besluta

Att:                Styrelsen utformar en motion till riksförbundsstämman för att arbeta för att utbildningen för djurskyddshandläggare innehåller praktik eller relevant yrkeserfarenhet och att befintliga handläggare kalibreras oftare.

Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag 

Uppföljning

Rättssäkerhet och god myndighetsutövning är mycket viktigt i myndigheternas ärendehantering och en

huvudfråga LRF driver. LRF:s arbete för proportionalitet och rättssäkerhet kopplat till djurförbud har gett

resultat i den lagrådsremiss om ny djurskyddslag som regeringen beslutade om i januari 2018.

Motion nr 9 från Järbo lokalavdelning:

”Rättssäkerheten för djurägare”    

(Se motion nummer 8 från Hille -Valbo)