Motion nr 1:

”Nyckelbiotoper”

Vi har nu levt med nyckelbiotops-begreppet under många år. Från start sades att det skulle röra sig om områden på max fem hektar. Genom åren har den gränsen suddats ut rejält, numera finns nyckelbiotoper som är många gånger större. Det har även funnits exempel på att myndigheter lagt ut någon typ av "skyddszoner" utanför nyckelbiotopen, och därmed orsakat ett ännu större intrång än vad som var avsikten!

När det gäller just nyckelbiotoper så finns inga ersättningar att få, och eftersom de flesta skogaktörer har en certifiering att ta hänsyn till så är virket i praktiken osäljbart. Det finns även en misstanke om att en avverkning i en nyckelbiotop skulle orsaka utomparlamentariska protester i syfte att stoppa avverkningen. Det är en fullständigt omöjlig situation som många skogsägare hamnat i, endast på grund av att man inte följt myndigheternas tidigare riktlinjer hur skogen skulle skötas.

Att vissa skogar skall bevaras i någon form är inget som vi ifrågasätter, dock ser vi det som självklart att om det inte är på skogsägarens initiativ så skall ersättning utgå enligt gängse principer!

Stämman beslutade att:

med bifall till motionens intentioner uppdra åt riksförbundsstyrelsen att genom påverkansarbete fortsatt arbeta för att skog som skogsägaren inte vill avsätta frivilligt, och som staten inte anser vara så skyddsvärd att den prioriteras för formellt skydd, inte ska kunna anses vara nyckelbiotop.

Status:

Pågående arbete genom bland annat opinionsbildning, aktivt deltagande i Skogsstyrelsens samverkansgrupp kring nyckelbiotoper och politiskt påverkansarbete.

Ansvarig handläggare:

Gunnar Lindén
gunnar.linden@lrf.se
08-787 58 93

Motion nr 2:

"Miljöprövning småskalig vattenkraft"

Regeringen släppte den 29 juni sitt förslag om hur alla vattenkraftverk under de närmaste 20 åren skall få sina villkor om drift och miljöåtgärder omprövade av mark- och miljödomstolarna. Förslaget ger möjlighet för en rad myndigheter att tillämpa sina egna föreskrifter, vägledningar och andra dokument.

Därmed lämnas fritt för olika intressemyndigheters egna tolkningar. Detta har resulterat i en övertolkning av de egna reglerna jämfört med kraven i EU:s ramvattendirektiv. Bland annat föreslås det att småskalig vattenkraft skall nyprövas, inte omprövas. Det innebär en helt ny juridisk process och ingen hänsyn tas till att verksamhet och vissa dammar funnits på plats i vissa fall, i flera hundra år.  Det innebär vidare att den svenska tillämpningen, som det nu aviserats, blir ännu striktare än vad som föreskrivits av EU.

Denna tillämpning kan på ett mycket negativt sätt påverka flertalet småskaliga kraftproducenter. En reell konsekvens är utrivning av huvuddelen av gamla dammar och småskaliga kraftverk som innebär att den lokala kraftproduktionen upphör.

Då varje bygd har sina egna förutsättningar påverkar en utrivning av dammbyggnader många andra faktorer såsom årstidsvis oreglerade vattenflöden, sänkta nivåer i sjöar, vattendrag och åar men även grundvattennivåer i brunnar. De lokala kraftproducenterna är inte sällan också en motor i den moderna landsbygdsutvecklingen som både ger elkraft och ekonomi till lokala företagandet.

Stämman beslutade att:

med bifall till motionens intentioner uppdra åt riksförbundsstyrelsen att fortsätta bevaka att förslaget om ny lagstiftning förverkligas enligt de mål och intentioner som anges i lagförslaget samt
att riksförbundsstyrelsen även arbetar för att samma regler skall gälla för samtliga dammfästen, dammar, och fördämningar som har kulturella, skönhets- och miljövärden.

Status:

Deltagande i Vattenförvaltningsutredningen. Tillsammans med regionerna även arbete tillsammans och gentemot länsstyrelser kartläggningar och analyser av anläggningar.
Övervakning av rättsutvecklingen och påverkansarbete gentemot EU-kommissionen i deras kommande översyn av ramdirektivet.

Ansvarig handläggare:

Helena Andreason
helena.andreason@lrf.se
08-787 51 81

Motion nr 3:

"Utbetalning av EU-stöd"

Under flera år har den svenska regeringen genom Statens Jordbruksverk missbrukat sitt uppdrag att i respektabel tid sköta sina utbetalningar till jordbrukare som ersättningar och kompensation för det arbete som utföres på de svenska gårdarna. Regeringen som har det yttersta ansvaret har inte lyft ett finger för att rätta till missförhållandena. Att inte mer handfasta protester förekommit mot detta är att betrakta som ett under, det hade knappast kunnat undvikas i vissa andra EU-länder. 

Vi är medvetna om att regeringen och Jordbruksverket inte bryter mot EU-reglerna för stödutbetalningar, men då Sverige som land ofta brukar hävda att det inte är otillåtet att gå längre än vad EU föreskriver.

Stämman beslutade att:

med bifall till motionens intentioner uppdra åt riksförbundsstyrelsen att arbeta för att EU-ersättningarna betalas ut så snabbt som EUs regler medger; det vill säga ett förskott i oktober för landsbygdsersättningar, direktstöden i sin helhet i början av december samt återstående slutbetalningar i slutet av december. Utbetalningar som sker senare än dessa tidpunkter beläggs med dröjsmålsränta.

Status:

Jordbruksverkets utbetalningsplan för 2018 innebär ett förskott på ersättningar i landsbygdsprogrammet i mitten av oktober och direktstöden i sin helhet i inledningen av december. Det vill säga som ett normalår. SJV har dock ej velat införa en rutin med dröjsmålsränta vid förseningar. LRF kommer här att driva ett pilotmål kopplat till slutbetalningar av 2015 och 2016 års stöd.

Ansvarig handläggare:

Lars-Erik Lundkvist lars.erik.lundkvist@lrf.se
08-787 53 05

Motion nr 4:

"Aluminiumburkar och nedskräpningens konsekvenser" (Gävleborg och Värmland)

Varje år skadas och dödas många nötkreatur av slängda aluminiumburkar. Detta orsakar ett stort lidande för djuren, men även givetvis onödiga kostnader för djurägaren.

Förutom de lantbruksrelaterade bekymmer som utkastade burkar orsakar, så är  tillverkningen en stor miljöbelastning. Den återvinning som sker är tyvärr alltför blygsam för att såväl miljö som djur skall känna sig tillfredsställda. Sverige måste hitta andra förpackningsmaterial som kan ersätta aluminium, och givetvis finns alternativen att finna i de gröna näringarna. Såväl från åker- som skogsmark finns fullgoda ersättningar till aluminiumet, det som fattas är endast ett beslut att fasa ut aluminium!

Stämman beslutade att:

med bifall till intentionerna i LRF Värmlands motion uppdra åt riksförbundsstyrelsen att genomföra kampanjer ihop med ”Håll Sverige rent” samt
att motionerna i övrigt anses besvarade med vad riksförbundsstyrelsen anfört.

Status:

Håll Sverige Rent genomförde den 15 september "Håll Sverige rent dagen" för att uppmärksamma nedskräpning över hela landet. HSR har lanserat Skräpplockarappen "Skrappen" som ett verktyg för att mäta det skräp som plockas. LRF undersöker samarbete med Håll Sverige rent inför nästa planerade kampanj.

Ansvarig handläggare:

Hilda Runsten hilda.runsten@lrf.se
08-787 54 28