Lantbruksresan var den tredje i ordning som har arrangerats av LRF Halland och Länsförsäkringar Halland, för medlemmar och kunder, och i samarbete med reseföretaget Equi Tours.

En positiv överraskning
Italien och Frankrike har varit resmål tidigare år men denna gång ställdes färden alltså till det mindre kända landet Slovenien.

Detta visade sig vara vackert, kuperat och med många mindre berg och mycket skog. Landsbygden levde. Arkitekturen bar tydliga drag av österrikiskt inflytande, överallt pågick vägbyggen, husbyggen med mera, och det var rent och städat överallt. Av de gamla öststaternas kännetecken sågs i det närmaste ingenting och hos de lantbruksföretag som besöktes var det framtidstro som gällde. Vi blev nog alla positivt överraskade.

Till den positiva bilden hör också de många vänliga människor vi mötte, däribland vår mycket kunniga guide Eva Ferlic, som pratade svenska flytande.

Såg nästan hela landet
Under lantbruksresans fyra dagar hann gruppen se större delen av landet. Vi missade bara ett litet hörn i sydöstra delen, på gränsen mot Kroatien. Landet är nämligen så litet att man på cirka två timmar når såväl Italien som Österrike, Ungern och Kroatien. Varför man nu alla skulle vilja åka från detta fina lilla land …

Fyra gårdsbesök
På resan besöktes fyra gårdar. Två av dessa bedrev mjölkproduktion. Den ena ägdes av paret Rocnik, två ungdomar som hade satsat stort på lösdriftsstall för 65 kor och hade byggt sin anläggning efter studiebesök på gårdar i Sverige. Deras kor mjölkade 10 000 liter per år och priset de fick för mjölken var ungefär det samma som vi får i Sverige, 28 cent, dvs 2:70.

Sålde opastöriserat direkt till skolor och dagis
En tiondel av mjölken såldes direkt till skolor och dagis, opastöriserad, vilket fick hallänningarna att spärra upp ögonen. Det visade sig dock att den inte används som drickmjölk.

Mjölkomaten – en ny bekantskap
De sålde också mjölk i mjölkomat – en ny bekantskap för oss svenskar. En mjölkomat är en kioskliknande anläggning till vilken man kan komma med sin flaska och köpa mjölk. Och har man ingen flaska kan man köpa en sådan också.

Gården har också börjat att förädla sin mjölk till – jättegod – yoghurt, som bland annat säljs på marknader. Paret Rocnik tog dessutom emot skolklasser.

Titta gärna på gårdens Facebooksida

Mejeri sedan 1991
Den andra mjölkgården som besöktes var framför allt ett mejeri, som sedan 1991 har tillverkat vassleprodukter, yoghurt och ost. Företaget drivs av en familj med fyra nu vuxna barn, varav alla är sysselsatta på gården. De har studerat såväl lantbruk som turism och har gjort en storsatsning på sitt mejeri, 2 miljoner euro.

45 mjölkkor finns på gården och all mjölk förädlas där. Familjen köper dessutom in getmjölk för osttillverkningen.

På gården fick vi en rundvandring i stallarna och sedan blev det provsmakning av ostar i mejeriet. Det var gott och det blev en hel del ost i packningen.

Mejeriets webbsida

Mejeriets Facebooksida

Film om mejeriet

Normalgården i Slovenien är bara 6 hektar stor (eller liten)
Ett besök gjorde även på en gård som odlade oljeväxter och majs. Denna var 50 hektar stor, vilket är mycket för slovenska förhållanden. Normalgården har 6 hektar mark, ett arv från Titotiden då det inte var tillåtet att äga större fastigheter.

Många människor äger små gårdar och odlar till sin egen matförsörjning. Den öppna marken är därför full av småfält och överallt är grönsakslanden är tätt förekommande.

Hampaodling med förädling till bland annat hampaöl
Gården odlade hampa, något som föranledde många frågor vid rundvandringen. Det som odlas vidareförädlas till produkter som bland annat till hampaöl och pumpaolja. Gården satsar stort på turism, med restaurang och övernattningsmöjligheter, och även här har en investering på 2 miljoner euro gjorts.

Utanför restaurangen står en automat, inte med mjölk denna gång, men väl övriga produkter som gården framställer. Ingen ska behöva hålla reda på öppettider till en affär, resonerade ägarna.

Gårdens webbsida

Ekogård med turisminriktning
Den fjärde gården drev en ekologisk produktion och hade en tydlig inriktning på turism. Ett härligt bord med olika sorters likörer, smörgåspålägg, frukter med mera att provsmaka mötte oss och vi serverades också typisk slovensk soppa och en pajliknande efterrätt.

Det blev också en intressant rundvandring genom odlingarna av grönsaker, örter och fruktträd, bland grisar och på betesvallen. Gården tog emot skolklasser som sov över på ladugårdens loft.

På den här gården var man mästare på att ta till vara allt som naturen har att ge. Det verkar för övrigt gälla slovenerna över lag. En ny lärdom, bland många, var att man kan smaksätta brännvin med nässlor!

Gårdens webbsida

Gårdens Facebooksida

En femte gård, med gris- och kycklingproduktion skulle ha besökts, men ägarna ställde in av personliga skäl.

Världsberömda hästar från Lipica
I resan ingick även besök på Lipizzanerhästarnas stuteri i Lipica, med besök på träning och rundvandring på den kulturminnesmärkta gården, där det finns 370 hästar som sköts av 85 anställda. Stuteriet startades 1580 och det var här som man, efter korsning, fick fram den allra första lipizzanerhästen.

Vi fick veta att de kända vita hästarna inte föds vita, utan får denna färg när de åldras. Några få procent behåller dock den mörka färg de hade när de föddes.
Läs mer om lipizzanerhästar

Fantastiska droppstensformationer
Ett besök gjordes också i den alldeles fantastiska Postojnagrottan, som har världens största grottsystem som är öppet för turister, 5 kilometer långt. Mycket vackert och väldigt fascinerande!
Läs mer om grottan

Ljubljana – en stad att rekommendera
Stadsrundtur i väldigt vackra, gröna och trafikfria Ljubljana var ett annat inslag i resan. Staden är liten, lugn och har många restauranger utmed den flod som rinner genom centrum. En långhelg här rekommenderas.

Även ett besök på Bleds slott i nordvästra hörnet av landet och en snabb vinprovning i en av landets vinprovinser ingick i resan.

En stor mängd bilder från resan finns på LRF Hallands Facebooksida,

Charlotte Andersson, en av deltagarna på resan