Troligtvis var det på kommungruppens studieresa under LRFs kampanjvecka i höstas, som politikerna fick upp ögonen för Hans och Anna Carinas naturvård. Ett stopp gjordes på deras gård, där de med stor kunnighet och påtagligt engagemang berättade om sin gemensamma filosofi i arbetet som inlandsbönder.

Icke konventionella konventionella mjölkbönder
Sedan drygt 20 år driver de Hans släktgård, där de kombinerar konventionell mjölkproduktion, med 75–80 kor, och skogsbruk. Deras arbete är dock inte särskilt konventionellt – de kallar sig för "blommor- och bin-människor" och gör sannolikt mer för att värna biologisk mångfald än de flesta markägare.

– Vi är gamla fältbiologer, samtidigt som vi är mjölkbönder, förklarar Anna Carina.
Dessutom utbilade agronomer; båda har läst på Ultuna.

Värnar odlingslandskapets blommor
På deras betesmarker vid Hjärtaredsån finns flera av det gamla odlingslandskapets blommor, som klockgentiana, slåttergubbe och nattviol. Dessa är beroende av trampande och betande, och Hans och Anna Carina försöker att släppa djuren när det är som bäst för blommorna.

– Vi försöker få allting så rätt som möjligt. Man får ha lite kul på jobbet! säger Anna Carina.

Hans farfar Hjalmar har en stor roll i deras intresse för naturen. Han lärde sonen Håkan att man ska spara ekar och skapa en mångfald av träd i skogen. Då klarar man många olika behov, både gårdens och naturens. Det tänket är överfört till sonsonen Hans och även till Anna Carina.

Både i naturens och det egna intresset
– Vi jobbar aktivt med skötseln för att få så många trädslag som möjligt i vår skog. Det måste få finnas asp, rönn och sälg för viltets och för humlornas skull. Dessutom ligger det i vårt egenintresse. Ska vi ha gran och tall kvar i skogen måste det finnas annat att äta för viltet, konstaterar Hans.

Priset delades vid kommunfullmäktiges sammanträde i Falkenberg den 20 december.

Texten publiceras även i Land Lantbruk den 23 december.