– Det är viktigt att vi får igång fungerande dikessamfälligheter. Ett skäl är att det byggs mer nu än på länge, ofta stadsnära, vilket inverkar på jordbruket. Ett annat skäl är klimatförändringarna, som medför mer extrema nederbördsmängder kräver ökad dimension avvattningssystemen, säger Jon Wessling.

Han är miljö- och vattenansvarig vid LRF Mälardalen och föreläsare på träffen i Väröbacka, samt på flera träffar runt om i landet.

Avvattningsåtgärder som flera fastigheter har nytta av, som att gräva ett dike, fördjupa ett befintligt, göra en invallning av ett markområde eller liknande, förvaltas ofta i en så kallad dikessamfällighet. De fastigheter som ingår i en samfällighet ska enligt lagen dela på kostnaderna för underhåll utifrån andelstal.

Många samfälligheter fungerar inte längre
Ett stort problem är dock att många av Sveriges dikessamfälligheter inte fungerar som de ska. De flesta bildades för 50-100 år sedan, när jordbruket rationaliserades och mer åkermark behövdes för att försörja landet med livsmedel. Många av dem som då ingick i samfälligheten har, om de fortfarande är i livet, slutat med jordbruk, och nya landsbygdsbor som inte är så nära lantbruket har kommit till.

– Det är viktigt att ta tillvara den kunskap som finns kvar hos dem som har varit med och förvaltat samfälligheterna tidigare för att skapa nya, aktiva, styrelser. De som var med vid bildandet vet premisserna för dikningsföretagets arbete, känner till andelar och kostnadsfördelning med mera, säger Jon Wessling.

Samfälligheten behövs för att bevaka nya intressen och lagändringar
Aktiva styrelser behövs för att bevaka nya intressen och för att åtgärda problem, och för att vara länsstyrelsens kontakt i olika typer av markfrågor.

– Ett skäl att se till att samfälligheternas styrelser fungerar är också att vi inte vet vilka krav som kommer att ställas kring markavvattning om vattenlagstiftningen förändras till följd av den statliga Vattenverksamhetsutredningen, säger Jon Wessling.

SV har studiecirkelmaterial om dikningsföretag
Träffen i Väröbacka vänder sig till LRF:s företagsmedlemmar i Varbergs och Kungsbacka kommuner men fler träffar kan arrangeras runt om i Halland. Studieförbundet Vuxenskolan är medarrangör och har också ett studiematerial, "Äga och förvalta diken", som kan läsas i cirkelform och som underlättar nybildandet av samfällighetsstyrelser.

Läs mer om föreläsningen