Inbjudan till studiebesöket hade kommit från LRF:s kommungrupp, som tillsammans med veterinären, tillika LRF:aren, Jenny Bengtsson, ville prata grisuppfödning med kommunens kökspersonal.

– Det är ju jättebra när en bondgård öppnar upp. Det är fascinerande att träffa människor som tror så mycket på vad de gör och som är så hängivna. Det är ju en trygghet för djuren, sa Gunilla Olsson, kock på kost- och städservice.

Nästan allt oberett kött i köken kommer från Sverige
Falkenbergs kommun har jobbat med att höja kvaliteten på inhandlat kött genom att ställa högre krav i anbudsunderlagen. Därmed har man kunnat öka andelen svenskt kött och numera är 96 procent av det oberedda kött som köps in till de offentliga köken i Falkenberg från Sverige.

– Vi har fått tilläggsanslag för att kunna höja kvaliteten och för att kunna handla mer ekologiskt, berättar Agneta Elovsson, verksamhetschef för kost- och städservice.

Till hösten ska arbetet med att förbereda en ny livsmedelsupphandling starta och i början av 2019 ska underlaget vara klart för upphandling.

Viktigt att ständigt öka kvaliteten i produktion
I det inledande matpratet på familjen Perssons altan, och även vid den efterföljande rundvandringen, handlade samtalet mycket om skillnaden mellan grisuppfödning i Sverige och i andra EU-länder.

– Produktionen måste ske på ett så bra sätt som möjligt. Vi måste hela tiden höja ribban. Vi ska inte ha växtskyddsmedel som förstör, vi ska inte använda antibiotika om det inte är nödvändigt, och så vidare, sa Dan Pettersson.

– Sverige ska ligga i täten och driva grisproduktionen så att vi får med oss hela EU och andra länder på de höga kraven, sa Ulrika Persson.

Sverige först i världen med antibiotikaförbud
Sverige satte stopp för användning av antibiotika i djuruppfödning i andra syften än medicinska redan 1986. Vi var först i världen med detta. Grisnäringen tog själv initiativet – utan att konsumenterna frågade efter det. Först nu, trettio år senare, är frågan aktuell inom EU.

Jenny Bengtsson, som är starkt engagerad i antibiotikafrågan, menade att när vi köper billigt, importerat, kött lurar vi oss själva.

Billigt kött blir dyrt när resistenta bakterier sprids
– Vi betalar inte det pris som det faktiskt kostar – det pris som vi får betala när vi får en generell spridning i samhället av resistenta bakterier, sa hon.

Sambandet mellan minskat behov av antibiotika och minskad smittspridning framstod också tydligt vid den rundvandring som gjordes i stallet. Ulrika Persson förklarade att svenska grisuppfödare numera ser till att alla suggor får sina kultingar nästan samtidigt. Detta innebär i förlängningen att de även lämnas till slakt samtidigt. Stallet kan därmed stallet tömmas helt och rengöras innan nya grisar tas in igen.

– Förr, när suggorna grisade allteftersom och hela stallet aldrig kunde rengöras på samma effektiva sätt, hade man ett mycket högre smittryck och risken för att behöva använda antibiotika var större, förklarade Jenny Bengtsson.

Båsen är mycket större i Sverige
En annan skillnad gentemot andra EU-länder är den svenska storleken på båsen. Den svenska djurskyddslagen ställer betydligt högre krav på stort utrymme än EU:s direktiv.

– Vi har 42 suggor i vårt stall. Hade det här varit i exempelvis Danmark eller Tyskland hade det varit 63 suggor, alltså 21 fler suggor – på samma yta, berättade Ulrika Persson.
Hon illustrerade hur mycket mindre utrymme per sugga som en "EU-gris" har genom att skärma av med grindar inne i ett av båsen. Skillnaden var påtaglig.

Får stanna längre hos suggan längre
Till skillnaderna hör också att man i andra länder tar grisen från suggan tidigare än vad vi gör i Sverige. Här får dessutom grisarna ha sin knorr kvar – i de flesta andra EU-länder tar man bort knorren även om det är förbjudet sedan 2001.

Det svenska grisköttet är dyrare än importerat kött och anledningen till varför det är så blev tydlig för personalen från kost- och städservice vid besöket på Hällarps gård.

Se fler bilder från studiebesöket på LRF Hallands Facebooksida