Bakgrunden till resan var förra höstens träffar med kommunala politiker under LRF:s kraftsamlingsvecka. Dessa bad då att få besöka lantbruk för att öka sina kunskaper om deras verksamheter. Nu var det alltså dags.

Fyra olika typer av lantbruk besöktes
Deltagarna besökte en äggproducent, en grisproducent, en mjölkgård och en spannmålsodlare, det vill säga fyra verksamheter som är ofta förekommande i det halländska lantbruket. Företagarna berättade om sin verksamhet, om omsättning, tillgång och efterfrågan, arbetskraftsbehov, framtidsutsikter och mycket mera.

Vid första stoppet, som skedde hos Mattias Bengtsson på Stomgården i Rävinge, serverades även mat, närproducerad givetvis, från Lundåkra. Därefter besöktes äggsorteringsanläggningen och djurstallet med 18 000 ekohöns.

I Skogsgård "boostas" marklivet
Ett stopp med mycket nyhet information gjordes i Skogsgård där Anders och Anna Carlsson bedriver ekologisk mjölkproduktion. Bussen stannade vid en stor vall där djuren släpps på en ny yta varje dag.

Anders gör noggranna mätningar och har koll på exakt vilken mängd djuren behöver äta för att mjölka bra. Det intensiva betet med mycket stampande på en liten yta är enligt Anders ett sätt att "boosta" marklivet för att få hög tillväxt av bete.

Korna betar rovor och kålrötter
Anders låter också djuren beta kålrötter och rovor, som såtts enbart för detta ändamål.

– Det funkar bra när djuren har lärt sig äta dem. Det tar ungefär tre veckor, sen vill de inte ha något annat. Två tredjedelar av fodret kan vara kålrötter och en tredjedel gräs, sa Anders, som inspirerats av metoder från Nya Zeeland.

Inspektörer borde föra goda idéer vidare
Han berättade också om den mest vanliga kommentaren som hans bondekollegor ger om hans utfodring.

– De säger: Får man göra det? Inte: Oh, vad intressant! Då tycker jag att vi är fel ute.

Anders anser att det är tokigt att de som har tillsyn över lantbruk utbildas i att enbart leta fel.

– Tänk om de i stället kunde leta bra saker och föra dem vidare. Det är ju så vi måste jobba.

Rosén: "Bönderna har utvecklats som företagare"
Kommunråd Anders Rosén kommenterade med att han tycker att lantbrukarna över lag har utvecklats som företagare och är mer driftiga och framåtsyftande än förut.

– Jag möter en annan lantbrukare än jag gjorde för 15–20 år sedan. Ni har förändrat er. Det kan ju vara så att lagstiftningen inte hängt med.

Iris Hjalmarsdottir från miljöförvaltningen betonade vikten av samarbete:

– Det är viktigt att vi hittar möjligheter att samarbeta så att det blir smidigt för alla.

Olika jordar beter sig mycket annorlunda
På Skogsgård hade Anders Carlsson berättat att man använder man fasta körspår för lantbruksmaskinerna för att minska deras packning av marken. För att illustrera hur olika jordar kan bete sig, visade han två prover som hade helt olika genomsläpplighet och uppsugningsförmåga.

Den visningen gav en bra illustration till den problematik som togs upp när resan sedan gick till vattenskyddsområdet i Harplinge. Den mest skyddsvärda marken där ägs av kommunen och ligger i kompakt och obearbetad i träda och svämmas därför lätt över till ån intill.

Mångårig vattenskyddskonflikt togs upp
Lars-Anders Måttgård berättade om sin syn på den mångåriga konflikt som han med flera lantbrukare inom Getinge vattenskyddsområde har med Halmstads kommun, där just olika syn på markens beskaffenhet är en viktig konfliktorsak.

Liksom Anders Carlsson kom han in på mijöhandläggares inställning - ständigt genom processen har han mötts av misstro.

- Det är jobbigt att hela tiden behöva bevisa sin oskuld, sa Lars-Anders.

Brist på unga är största utmaningen
På Lyngåkra gård i Harplinge berättade Lennart Svensson om sin spannmålsodling. Han var tidigt ute med att utnyttja teknologi för att minska mängden handelsgödsel i odlingen. Likaså använder han så lite växtskyddsmedel som möjligt.

På kommunråd Carl Fredrik Grafs fråga om vad som är den största framtidsutmaningen svarade han att det är att få ungdomar att ta över.

Fler stallar för smågrisar behövs
Samma framtidsbekymmer berördes även hos Hans och Ann-Christin Carlsson som bedriver grisproduktion på Skräddaregården i Täckinge utanför Getinge.

Hans berättade att för grisföretagarna har affärerna äntligen börjat gå bra och efterfrågan på svenskt griskött har varit stor de senaste två åren. Fler stallar för smågrisar skulle behövas men det byggs inte tillräckligt med sådana idag.

– Det finns inte många yngre som vill starta. I stället är det befintliga grisproducenter som utökar, sa Hans Carlsson.

Samtalsämnena var många under dagen och resan uppskattad från båda parter.

Ett fotoalbum från resan finns på Facebook

Läs också andra texter från LRF:s båda "kraftsamlingsveckor" i höst.
Riksdagspolitiker frågades ut i Falkenberg

Dialog om självförsörjning lockade storpublik

Gårdsbesök för politiker och tjänstemän i Varberg