Bakgrunden till mötet är att älgskötselområdena – där många LRF:are från Hylte kommun är engagerade – arbetar med en ny förvaltningsplan för de kommande tre åren och behöver bygga på sina kunskaper. Kanske kan något göras annorlunda för att råda bot på kalvvikter och betesskador?

Nya forskningsrön och färska inventeringssiffror
På initiativ av Femsjö-Färgaryds älgskötselområde bjöds två kunniga personer in: näringsekolog Annika Felton från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, som forskar om älgars föda (se separat artikel om hennes intressanta forskningsresultat), och Mats Carlén, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Halmstad, som redogjorde för arbetet med älgbetesinventeringar, Äbin.

Övriga älgskötselområden i Hallands östra älgförvaltningsområde nappade på idén, alla gick samman om mötet och även intresserade markägare bjöds in. Totalt fanns 71 personer i publiken på mötet, som hölls i Brännö Folkets hus den 26 oktober.

– Alla behöver ta ett gemensamt ansvar så att vi får en bra älgstam och ett fungerande skogsbruk. När man arbetar med älgförvaltningen är Annikas och Mats fakta mycket viktiga pusselbitar att beakta, säger Håkan Kullgren, ordförande i Femsjö-Färgaryds älgskötselområde.

Stor andel skadade tallstammar i Hylte
Hur stora älgbetesskadorna i Hylte kommun lämnade Mats Carlén tydliga besked om när han redogjorde för den älgbetesinventering, Äbin, som har gjorts i 386 provytor i Hallands östra älgförvaltningsområde, ungefär motsvarande Hylte kommun, i Hylte kommun under 2017. Denna visar att 36 procent av tallstammarna har färska skador. Motsvarande siffra vid förra inventeringen 2015 var 12 procent.

– Siffrorna ska jämföras med att 5 procent är den maxnivå av skador som Skogsstyrelsen anser att skogsbruket kan klara av, sa Mats Carlén.

Antalet skadade träd har ökat stort
Om man ser till alla inventerade tallstammar har antalet som är helt oskadade minskat radikalt, från 47 procent 2015 till endast 8 procent i år.

Inventeringen görs genom stickprov inom kilometerrutor där ungskogen inventeras. Via stickprovet görs en statistisk skattning av bland annat hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt.

Många granar är skadade men procentsiffran låg
– När det gäller granen är 1 procent av granarna skadade. Det är en låg siffra men eftersom vi har så mycket gran innebär den ändå att en stor mängd stammar är skadade. Just 1 procent är den maxnivå som skogsbruket anses kunna tåla, sa Mats Carlén.

Alldeles för lite tall planteras
Inventeringen visar också att ståndortsanpassningen kunde vara bättre, det vill säga valet av trädslag utifrån markens egenskaper. Men om man ser på resultatet för hela länet har bara 9 procent av den magra marken återbeskogats med tall, som annars skulle ha varit ett lämpligt trädslag. I stället planteras 81 procent med gran.

Siffran för mellanmarker är ännu högre, 85 procent återbeskogas med gran. Skogsstyrelsen anser att tallandelen på mellanmarker borde ligga runt 25 procent.

En variation av trädslag behövs, inte bara för älgskadornas skull utan för exempelvis att möta klimatförändringarna. Mats Carlén hänvisade till projektet Mera tall som drivs av Skogsstyrelsen i samarbete med en rad skogsägarorganisationer.

”Vi skogsägarna kan ta mer ansvar för fodermixen”
Mats Carléns respektive Annika Feltons fakta gav markägare och jägare ny kunskap. Vid den efterföljande diskussionen rannsakade sig Johnny Andersson, Femsjö, och menade att han varken som skogsägare eller jägare varit tillräckligt förutseende:

– Det behövs mycket vinterfoder till älgen men det finns ingen balans i återbeskogningen. Då kanske vi inte ska beklaga oss över att det inte finns någon balans i älgstammen. Vi behöver ta bättre ansvar för fodermixen.

”Måste ta in rådjuren i helhetsbilden”
Håkan Johansson, ordförande i Torup-Drängsereds älgskötselområde, påpekade att man inte får glömma bort rådjurens roll. Sju rådjur äter motsvarande mängd som en älg och spelar därmed stor roll för hur mycket mat det finns för älgen. Om rådjursstammen kan minskas hinner plantor växa till älgbeteshöjd.

Jägarförbundet startar studiecirklar
Håkan Johansson manade också åhörarna att delta i en studiecirkel som startas nästa år. I denna lär man sig hur man skapar större fodertillgång, exempelvis genom att kartlägga sin fastighet för att vid sjöar, bäckar, ledningsgator, vägar med mera skapa tillgång till lövfoder.

– Måste det vara gran ut till sista metern intill skogsvägen så kan vi glömma att ha älg eller klövvilt. Vi måste ordna kantzoner, avslutade Håkan Johansson.

Charlotte Andersson

Läs separat artikel om Annika Feltons forskningsrön

Resultat från älgbetesinventeringen i Hylte kommun

Resultat från älgbetesinventeringen i Hallands län

Resultat från älgbetesinventeringen i övriga Halland

Information om Mera tall