För den svenska lantbruksföretagaren är kommunens inställning och beslut ofta helt avgörande för om han eller hon vågar satsa eller inte. I varje kommun fattas varje år en rad beslut som påverkar möjligheten att driva företag inom det gröna näringslivet.

Myndigheternas tillsyn, handläggningstider, agerande i bygglovsärenden eller bevarande av åkermark styr småföretagarens möjligheter att planera långsiktigt och att våga satsa. Men även infrastrukturen är av avgörande betydelse för om landsbygden ska växa eller riskera att tyna bort.

En av 20 finalister
Varbergs kommun har av LRF:s kommungrupp nominerats till finalen i Årets gröna kommun. Slutlig vinnare – bland totalt 20 finalister – blir den kommun som bäst förstår vad en företagare på landsbygden behöver – en kommun vars beslut gör det enkelt att vara företagare både idag och om tio år.

Varbergs kommun vet lantbrukets behov
– Vi har nominerat Varbergs kommun eftersom vi möter en stor förståelse för lantbrukets förutsättningar hos såväl politiker som tjänstemän. Medvetenheten om landsbygdens och det gröna näringslivets behov är stor, säger Cecilia Bengtsson, ordförande i Varbergs kommungrupp. 

Årets Gröna kommun nomineras av LRF:s totalt 270 kommungrupper, med 2 000 förtroendevalda. Kommunerna har rankats genom en enkät där LRF:s kommungrupper har graderat en rad kriterier som är viktiga för näringsverksamheten.

Konstruktiv dialog en förutsättning för växande
– Sveriges kommuner har stort självbestämmande och makt. Om den lokala lantbruksverksamheten ska kunna växa så är det en förutsättning att det finns en konstruktiv dialog mellan kommunen och de enskilda företagarna inom kommunen. Det gör det i Varberg, säger Anders Richardsson, LRF:s regionordförande i Halland.

Vinnare i Årets gröna kommun i Sverige utses den 30 november av en jury med LRF:s förbundsordförande Palle Borgström som ordförande.