Polisen har fått kritik för att ni inte ingriper mot aktivisterna i tillräckligt stor utsträckning och stoppar deras trakasserier. Hur kommenterar du det?
– När man är missnöjd med vårt agerade beror det nästan alltid på att man inte har helhetsbilden över polisens arbete. Vi har att förhålla oss till flera olika lagar och har många olika hänsyn att ta, vilket inte alla känner till.

Vilka hänsyn kan det vara?
– När djurrättsaktivisterna håller så kallad allmän sammankomst gör de det i enlighet med en grundlagsskyddad rättighet, yttrandefriheten. Polisens uppdrag är då att se till att sammankomsten kan genomföras på ett lugnt sätt. Samtidigt har den som deltar inte rätt att begå brott, som ofredande och olag hot, och polisens uppdrag är därför också att förhindra att detta inte sker. Straffskalan för sådana brott är dock i normalfallet inte så hög att den motiverar gripanden.

Hur arbetar ni generellt med djurrättsaktivism?
– Vi håller koll på händelseutvecklingen. Det är en självklarhet i polisens verksamhet. Det kan exempelvis vara att följa sociala medier och tidningar. Exakt vad vi gör kan vi inte tala om.

Hur kan vi i LRF arbeta för att skapa ett bättre skydd för näringsidkare?
– Polisens uppdrag är att förhålla sig till vad lagstiftaren säger. Om LRF vill ha till stånd en förändring så ska ni uppvakta politikerna. Det är de som stiftar lagarna. Finns det en förtroendeklyfta mellan oss och LRF vill vi gärna bidra till att minska denna genom att föra en gemensam dialog.

Intervjun publiceras även i Land Lantbruk på Hallands medlemssidor den 22 december.