Mötet hade initierats av lantbruksföretagare Martin Johansson, Stommen, och Hushållningssällskapet Halland, med Länsstyrelsen i Halland, Växa Sverige och LRF Halland som medarrangörer. Även representanter för Hallands nötköttsproducenter, Arla Foods och miljöenheterna på Falkenbergs och Varbergs kommun deltog i mötet.

Från LRF deltog regionordförande Anders Richardsson samt Cecilia Bengtsson och Ulrika Algothsson från Varbergs respektive Laholms kommungrupp. 

Regelbördan har mer än fördubblats sedan EU-inträdet
Forskning, bedriven från Halland, visar att regelbördan har mer än fördubblats sedan Sverige gick med i EU och därmed återkommande får nya förordningar att efterleva. Idag styrs lantbruket av cirka 600 regler, framför allt baserade på EU-förordningar.

Uppgiften kommer från Helena Lans Strömblad, Växa Sverige, och Sara B Nilsson, Hushållningssällskapet Halland, som i samarbete med Christina Lunner Kolstrup, SLU Alnarp, driver ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om ökad regelbörda.

De har jämfört antalet regler i Miljöhusesyn 1996, 2006 och 2016 och också låtit 47 lantbrukare över hela landet föra dagbok över administration förknippad med myndighetskrav, som ansökningar, journalföring, dokumentation med mera. I vinter har dessutom 15 lantbruksföretagare från olika delar av Sverige djupintervjuats om sina upplevelser av regler och kontroller.

Tydligt intervjuresultat – kraven skapar stress
– Det är tydligt att reglerna skapar stress. Lantbruksföretagaren tror sig ha koll men är aldrig riktigt säker. Blir det fel kan det få stora ekonomiska konsekvenser och det skapar en osäkerhet, berättade Helena Lans Strömblad, som tillsammans med Sara B Nilsson deltog på mötet.

Förutom myndighetskraven ställs det dessutom krav från lantbrukets branscher och den sammantagna mängden ökar stressen ytterligare. Värst är det för små och medelstora företag som inte har samma möjlighet som de stora att anlita konsulter för hjälp med administrationen.

– De små och medelstora företagen upplever dessutom en oproportionerligt stor administration i förhållande till den påverkan de anser sig ha på miljön, berättade Sara B Nilsson.

Vill inte ses som kontrollobjekt
Bemötande är ytterligare en aspekt som behandlas i intervjuerna. Flera lantbruksföretagare tar upp att inspektörerna inte ska betona vad de inte har gjort, utan se till det som de faktiskt gör bra. Vilket ju är det allra mesta.

– Många återkommer till att detta att de inte vill ses som ett kontrollobjekt. De säger: Jag vill att de ser på mig som den företagare jag är, berättade Helena Lans Strömblad.

Länsstyrelsen har startat ett arbete för att underlätta för lantbruket
Lagstiftningen i sig upplevs som genomtänkt; det är i stället när det gäller tillämpningen som förbättringar behövs. Detta är också något som länsstyrelsens veterinär- respektive landsbygdsenhet jobbar mycket med, och även ligger långt framme med jämfört med andra länsstyrelser. Här kom man nämligen tidigt i startgroparna med ett arbete för att underlätta för lantbruksföretagen, något som alla myndigheter ska göra enligt besluten i nationella livsmedelsstrategin.

”Underlätta att göra rätt” kallas arbetet, som innefattar ett samarbete med LRF Halland och har syftet att gemensamt göra det smidigare för lantbrukarna vid kontroller och tillsyn. Vanja Kinch och Alexandra Malmström, samordnare för djurskydd respektive för kontroller av landsbygdsstöd på länsstyrelsen, leder arbetet och berättade om detta för deltagarna på mötet.

Enighet om fortsatt dialog
Samtalet som sedan fördes kretsade runt tänkbara förbättringar till gagn för lantbruket. Samtalsklimatet var gott, med enighet om att fortsatt och utökad dialog är nyckeln till ytterligare utveckling på området.

Läs tidigare artikel om samarbetet Underlätta att göra rätt

Se ett bildspel från mötet på LRF Hallands Facebooksida.