Mötet i Köinge var först i raden av fyra ”skogsträffar” som LRF Halland arrangerar i år, med syfte att ge inspiration och kunskap till skogsägande medlemmar. Det ingick i en nationell satsning från LRF på temamöten om älgförvaltning, men passade också utmärkt in i LRF Hallands satsning på skogen.

Bred inbjudan till jaktvårdsintresserade i hela länet
Ett 50-tal LRF:are och andra jaktvårdsengagerade från hela Halland deltog i mötet, där tre föredragshållare tog upp en rad olika aspekter på älgförvaltning och älgstammens utveckling. Förutom Christer Kalén medverkade även Jonas Malmsten, veterinär och viltkonsult, och Martin Broberg, viltansvarig på länsstyrelsen.

Det sammantagna budskapet från de tre föredragshållarna var att det i Halland behövs krafttag för att få bukt med skador på tall, negativ påverkan på biologisk mångfald och försämrad utveckling av älgstammen.

Samarbete behövs för att lösa problemen
– Det är samarbete som behövs, konstaterade Martin Broberg inledningsvis, ett uttalande som gick väl i linje med LRF:s ”breda” inbjudan till mötet.

Länsstyrelsen, som sätter riktlinjerna för länets älgförvaltning, strävar efter att denna ska ha en nivå som möjliggör en god skogsproduktion. Men mycket spelar in, mycket mer än förvaltningsregler och skötselplaner. Framför allt tillgången till föda.

Alla tre föreläsarna betonade sambandet mellan älgars föda och stammens utveckling. Ny forskning visar att såväl antalet kalvar som deras vikter, och därmed stammens reproduktion, är mer förknippad med födan och dess kvalitet än man tidigare vetat om.

Tillgången till föda är avgörande
– Vi försöker styra älgpopulationen genom älgförvaltningen men biotopen, den livsmiljö som älgen finns i, avgör stammens utveckling. Får inte älgen bra mat så växer den inte, konstaterade Jonas Malmsten.

Med bra mat menas något förenklat god tillgång till ”RASE”, det vill säga rönn, asp, sälg och ek. Men den foderproducerande ungskogen i Halland minskar och Skogsstyrelsens älgbetesinventeringar, Äbin, visar att rase bara finns på 44 procent av de inventerade ytorna och att förekomsten har en ”gynnsam utveckling” på endast 2 procent av ytorna.

Gudruneffekten är över
Erfarenheterna efter stormen Gudrun visar betydelsen av tillgång till foderproducerande ungskog. I stormdrabbade områden blev en stor del av hondjuren könsmogna redan andra levnadsåret, antalet tvillingkalvar ökade, liksom kalvvikterna. Nu är dock Gudruneffekten över. 

– Den bästa maten för älgen finns inte längre. Kulmen är nådd, sa Christer Kalén.

Kulmen i antal skjutna älgar nåddes på 1980-talet
Går man ännu längre tillbaka i tid ökade den svenska älgstammen under hela 1900-talet fram till början av 1980-talet, då en kulmen med närmare 180 000 skjutna älgar nåddes.

En god tillgång på föda till följd av övergång från plockhuggning till hyggesbruk, som gav älgarna gott om ”ungskogsmat” möjliggjorde utvecklingen. Ungskogsmaten sjönk därefter tack vare att den årliga skogsavverkningen anpassades till en långsiktigt hållbar nivå.

Stora skogsskador och vikande älgreproduktion har sedan föranlett en anpassning till att vi idag har en årlig avskjutning på strax under 100 000 älgar och så kommer det att vara, menade föredragshållarna.

Ingen idé att drömma om höga slaktvikter
– En del älgskötselområden skriver in höga mål som 0,9 kalvar per hondjur i sin plan men det kommer man att aldrig att nå så länge det ser ut som det gör i landskapet, sa Jonas Malmsten.

Idag får de halländska älghonorna 0,45–0,7 kalvar per år; trenden är sakta sjunkande.

Minskad tillgång till ris och rase ger fler tallskador
Älgarna behöver också mycket ris, som lingon och blåbär, för att må bra, men intensivt skogsbruk med stora enheter och täta skogar har minskat tillgången till risarter. En följd av det och den minskade tillgången till RASE är att älgarna äter än mer än tallkvist – som är en stapelvara i deras föda – än den mängd som de skulle ätit om de hade fått en balanserad kost.

Enligt Äbin i Halland är bara drygt en tredjedel av de framtida huvudstammarna av tall utan skador. Detta i sin tur gör att få markägare vågar plantera tall.

– Det finns tyvärr ett generellt samband mellan ett trädslags ovanlighet i landskapet och betesskador. Ju färre tallar, desto större skador, sa Christer Kalén.

Skogsstyrelsen ställer krav på föryngring med tall
För att få in mer tall i skogsbruket har Skogsstyrelsen som ståndpunkt att utpräglade tallmarker endast undantagsvis ska återbeskogas med gran, och på marker som är lämpliga både för gran och tall ska minst en fjärdedel föryngras med tall.

– Bara 9 procent av tallmarkerna i Halland återbeskogas med tall. Men vi ska inte överanvända gran, vi måste sluta med det. Det är negativt ur såväl produktions- som miljöperspektiv. Där tall eller andra inhemska trädslag fungerar ska de användas, sa Christer Kalén, och upplyste om att en översyn av regelverket som just nu pågår förhoppningsvis kan ge tydligare ramar.

Hjort och klimatförändring två skäl för mer tall
Andra skäl än älgbetesskador talar för ökad tallplantering – kronhjortarnas ökade utbredning och gnagande på granstammar har börjat ställa till stora problem, liksom torkans effekter på granarna. 

Ökad tallplantering måste följas av ökad avskjutning
Hand i hand med ökad tallplantering måste en ökad avskjutning gå, menade de tre föredragshållarna. De rekommenderade en rejäl sådan i några år.

– Om man vågar ta ner stammen rätt ordentligt i några år ökar fodertillgången och sedan kan man släppa upp den igen, med bättre utveckling av reproduktionen som resultat, sa Jonas Malmsten.

Skogsägarna måste ta ansvar för ”foderskapande åtgärder”
Viktigt är också att skogsägarna tar ett större ansvar för fodertillgången, exempelvis genom att ta vara på naturligt föryngrad tall, som inte är lika begärlig som köpta plantor. Eller tänka på att skapa foder vid röjning och skapa kantzoner vid bryn, kraftledningar och skogsbilvägar.

Om sådana praktiska åtgärder handlar den tredje träffen i LRF Hallands skogssatsning i år. Även träff nummer två tar upp ämnet – den lär ut hur man skapar ett mångfaldsskogsbruk. Missa inte LRF:s skogsträffar!

  • Inspirationsdag om mångfaldsskogsbruk, lördagen den 2 juni, i Nässja, Södra Unnaryd. Bröderna Mats och Bo Helge visar den mångfaldsskog de har skapat efter stormarna Gudrun och Per. Läs mer på www.lrf.se
  • Kvällsmöte i augusti på temat "kombinera skogsskötsel och viltvård", med redovisning av erfarenheter från en testversion av en studiecirkel i detta ämne.
  • Kvällsmöte till hösten om aktuella frågor inom området lagar, regler och äganderätt.

Text och bild: Charlotte Andersson, kommunikatör

Läs mer om ny forskning av Annika Felton, SLU, om älgars föda 

Se bilder från mötet i Köinge på LRF Hallands Facebooksida