– Vet ni vad en naturbetesmark är? undrade gårdens ägare Mia Hedberg, tillika ordförande i Hallands fåravelsförening, under den rundvandring på gården som inledde studiebesöket.

Jo, marker som inte går att plöja och som måste hållas öppna med betande djur, exempelvis får. Mia Hedberg visade ett lövskogsparti en bit bort i landskapet och förklarade att den hade varit en naturbetesmark tills för bara ett tiotal år sedan. Nu är den igenväxt.

Hennes exempel illustrerade tydligt sambandet mellan valet av kött och utvecklingen av landskapet och biologisk mångfald. Att man kan påverka genom sitt konsumtionsval blev uppenbart.

Bara 30 procent självförsörjningsgrad på lammkött
Mia Hedberg fortsatte guidningen på gården, där 200 tackor håller markerna öppna. Hon berättade om sin verksamhet och viktiga fakta om lampproduktion, exempelvis att Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller lammkött bara ligger på 30 procent.

För kockarna var studiebesöket uppskattat. Sällan eller kanske aldrig har de varit hos en köttproducent, förklarade några av dem som arbetat länge i verksamheten, och absolut inte hos en uppfödare av lamm.

– Det här ger ökad förståelse för varifrån maten kommer och för vikten av att välja svenskt, sa Linda Svensson, enhetschef och kock.

Billigt kött kan stå oss dyrt
Jenny Bengtsson, veterinär på Gård & Djurhälsan och LRF-medlem, medverkade och pratade om svensk djurhållning, antibiotikaanvändning med flera ämnen. Hon betonade vikten av att inte köpa kött från länder som tar ”antibiotikagenvägen” i stället för att ha en god djurhållning och som därmed bidrar till spridningen av multiresistenta bakterier.

– Tittar vi bara på prislappen och väljer kött från länder med hög antibiotikaanvändning så får vi ändå betala. Då kommer bara räkningen någon annanstans, sa Jenny Bengtsson.

Stor andel svenskt i Varbergs kommunala kök
Under fikat fördes samtal om maten i de kommunala köken, om upphandlingar och mycket mer. Ambitionen att välja svenskt, även i de privata inköpen, var stor bland kockarna. Varbergs kommun använder en hög andel svensk köttråvara i sina kök, liksom en hög andel svensk mat över lag.

Måste jobba med barnen också
Sophia Ånhed, verksamhetsutvecklare, förklarade att man försöker laga efter säsong, det vill säga äta svenska rotfrukter och kål när det finns gott om dessa varor i stället för importerat frukt och grönt.

– Men så har vi en kund också. Barn är vana vid att äta gurka och tomat året runt, sa Sophia och menade att arbetet för svensk mat måste drivas på många fronter.

Samtalet leddes av Lars-Anders Knutsson, LRF, företagsutvecklare. Från kommungruppen medverkade, förutom Mia Hedberg även Lars Svensson och Roger Karlsson.

 Se bildalbum från gårdsbesöket på Facebook