I en tid när Sverige är som vackrast - när jord- och skogsbrukets betydelse för landskapet nog framgår som allra tydligast även utanför det gröna näringslivets innersta kretsar - samlas LRF till riksförbundsstämma.

Detta sker mindre än en vecka efter att regeringen presenterade uppdraget för en av de största kartläggningarna av natur i landet – en tioårig landsomfattande nyckelbiotopsinventering. Det är ett sällsynt dåligt tajmat projekt, en allvarlig provokation mot svenskt skogsbruk men samtidigt i förlängningen även ett hot mot Sveriges fantastiska skogsmiljöer.

Regeringen ger just nu det svenska skogsbruket väldigt splittrade signaler. Nästan samtidigt som regeringen släpper sitt program om hur skogen ska ges en ännu större del i den hållbara omställningen - så ger den kommando till Skogsstyrelsen att påbörja ett tioårigt projekt som kommer att få som effekt att brukandet av stora arealer skogsmark stoppas.

Passande nog har regeringen valt att nu gå fram med det instrument som har flest brister i ett rättssäkerhetsperspektiv och som ger sämst möjlighet för markägarna att få ersättning: Nyckelbiotoper.

Systemet är på goda grunder kraftigt ifrågasatt eftersom det bygger på subjektiva bedömningar, utförda av en myndighet vars beslut är svåra att förutse och nästintill omöjliga ifrågasätta. Idag är vi framme vid att nyckelbiotoperna kommit att bli ett skyddssystem parallellt till det lagstiftarna egentligen avsett och utan koppling till sedvanliga rättsliga principer.

Mot denna bakgrund är det nu oerhört viktigt att hanteringen av nyckelbiotoperna måste förändras.

Ingen ska mot sin vilja hindras från att bruka sin skog utan att få ersättning för det. Nyckelbiotopsbegreppet måste återföras till ursprungstanken – att nyckelbiotoper är mindre områden som har särskilt stor betydelse för skogens flora och fauna.

Nyckelbiotopsbegreppet måste ses över och förekomst eller förväntad förekomst av rödlistade arter kan tillåtas vara det som avgöra för nyckelbiotopsklassning eftersom en mycket stor del av skogen, tack vare god skötsel av ägarna, kan förväntas hysa rödlistade arter.

Nyckelbiotopsregistrering ska inte kunna användas som ett sätt att stoppa avverkning. Nyckelbiotoper ska därför inte registreras vid avverkningsanmälan om man inte i samband med detta klargör att skogen ska avsättas formellt eller helt frivilligt.

Att politikerna nu gör om och gör rätt är av stor vikt för långt fler än enbart skogsägarna, det är även en viktig fråga både samhällsekonomiskt och demokratiskt. För vilka effekter ger det långsiktigt att de skogsägare som under lång tid skött sin mark efter gällande lagstiftning nu ”belönas” med att bli fråntagna brukandet av delar av sitt företag?

I den stundande valrörelsen kräver LRF Halland, LRF Västra Götaland samt LRF Värmland svar av politikerna och vår utgångspunkt är given: Återställ nyckelbiotopsbegreppet till sin ursprungliga form. Hindra inte skogsägares rätt att bruka sin mark med mindre än att inskränkningen resulterar i lagenlig ersättning. Återställ förtroendet för skogspolitikens portalparagraf: Frihet under ansvar!

Anders Richardsson, ordförande LRF Halland
Sofia Karlsson, ordförande LRF Västra Götaland
Patrik Ohlsson, ordförande LRF Värmland