Migrationsminister Heléne Fritzon ägnade större delen av sitt besök i Halland igår åt lantbruk. Tillsammans med partikollegor från länet, bland andra riksdagsman Adnan Dibrani och regionråd Per Stané Persson, inleddes dagen med besök på Munkagårdsgymnasiet, där driftschef Stefan Larsson visade runt och där LRF:s regionordförande Anders Richardsson och vice ordförande Cecilia Bengtsson framförde flera för näringen viktiga budskap.

Därefter gick turen till familjen Warefelt. Tre generationer tog emot, förutom Karin och Stefan även dottern Sofia och farfar Tore. I köket fixade dessutom mormor Ulla med fikat.

Heléne Fritzon visade sig vara insatt i lantbruk; hon bor på en gård i Kristianstads kommun och har lantbrukare i släkten.

Balvagnstur till torkskadad vall
Samtalet kretsade runt torkans konsekvenser och Heléne Fritzon fick ta en tur med balvagn till en torkskadad vall. Denna såg på håll grön och fin ut. På plats visade sig dock det gröna vara ogräs och förekomsten av gräs var bitvis obefintlig.

– Så här illa ser det ut här, konstaterade Stefan Warefelt.

Fick 60 procent av förväntad mängd gräs
Hittills har gården fått in 60 procent av förväntad mängd gräs. Den första skörden blev god, tack och lov. Den andra minimal och den tredje uteblev. Med sämre kvalitet på skörden följer minskad mjölkinvägning, brist på utsäde och annat negativt.

– Vi hoppas på skörden i oktober, men vi vet ju inte än hur den blir, sa Karin, med hopp om att läget ska förbättras en smula.  

När det gäller spannmål har gården fått hälften av normal skörd, något som väl illustrerades när Stefan pekade ut vilka av gårdens stora silor som står tomma.

Stor smäll för dem som bara odlar spannmål
För dem som är rena spannmålsbönder är läget än värre. I Halland har de fått mellan 30 och 50 procent av beräknad skörd och smällen kommer nu, enligt Anders Richardsson.

– De har för lite att sälja, inga pengar kommer in och därmed finns heller inte pengar till utsäde, arrenden med mera. Vårt budskap är att enskilda lantbrukare inte kan ta hela smällen själva, det kommer de inte att klara, sa Anders Richardsson till migrationsministern.

Heléne Fritzon förklarade att regeringen var medveten om detta:

– Det här är exceptionellt och därför har vi avsatt 1,2 miljarder till lantbruket. I ett första skede 400 miljoner kronor i vinter och resterande summa i ett bredare uppdrag under 2019.

Allt som kan underlätta är välkommet
Stefan Warefelt och Anders Richardsson förklarade för Heléne Fritzon att läget är sådant att allt som kan underlätta den ekonomiska situationen är välkommet.

– Nu behöver vi inte några pålagor, sa Stefan.

– Det är viktigt att alla utbetalningar tidigareläggs så mycket det bara går, sa Anders.

Dags att betala ut försenade EU-stöden
Eller alls utförs … Bengt Johansson, Hallands nötköttsproducenter, förklarade att han sedan länge väntar på utbetalning av 270 000 kronor i EU-stöd från Jordbruksverket. Att få dem nu hade varit minst sagt väldigt bra, förklarade han.

– Vi, regeringen, tycker att det är jättedåligt. Vi är medvetna om detta på alla sätt. Det är oerhört viktigt att man får sina pengar, sa Heléne Fritzon, dock utan att kunna komma med någon lösning.

Biologisk mångfald riskeras när lantbrukare slutar
Anders Richardsson uttryckte farhågor för de minsta köttproducenterna, de vars ägare ofta har annan sysselsättning upptill och som nu kanske kastar in handduken för gott.

– Många kommer att sluta och vi kommer inte att fatta förrän efteråt att de försvann, konstaterade han krasst.

De gårdarna levererar biologisk mångfald och antalet mular har en direkt koppling till utvecklingen på det området. Den biologiska mångfalden riskerar att minska radikalt efter torksommaren 2018.

– Den här sommaren får efterverkningar för lång tid framöver, sa Anders Richardsson.

Se bildspel från gårdsbesöket på Facebook

Charlotte Andersson