När man reser får man många intryck och reflexioner. Årets semesterresa gick som många gånger förr till Frankrike. Man ser mycket från hästryggen. Och man hinner tänka.

Mekaniseringen går snabbt i både vin- och fruktodlingar. Säkerligen handlar det om att det blir billigare så.

Knappt en ko utomhus
Vi tycker ibland att vi ser lite djur på bete. Det är inget mot i Frankrike. Har knappt sett en mjölkko ute. Det är dikorna med sina kalvar som syns i Perigord, sydöstra Frankrike. Ju längre österut i området, desto mer kuperat med beten och ingen spannmål. Ja, och så nötter av olika slag och plommon. Märktes inte minst på marken i Sarlat.

Och så är det gåslever i olika former, och även anka, som säljs. Man är mycket stolt över produktionen och det är gott, det sticker jag inte under stol med. Men tvångsmatning av gäss, hur djurvänligt är det? Förbjudet i Sverige men hur många turister handlar och tar med sig hem utan att reflektera? Men varför produceras inte mer anka i Sverige?

Varför inte producera energi av biomassan?
Den gröna massa som fransmännen kallar skog är i mångt och mycket lövträd som växer glest med mycket sly och buskar. De ganska få barrträden är i regel sneda och vinda. Såg någon föryngring. Spontant så går funderingarna varför man inte använder sin biomassa till att producera energi i ett land som har så mycket av kol- och kärnkraft.

Vi såg en del nya hus i trä. Men importerat virke, för det går ju inte att få några bra brädor och plank av det som fanns i bygden.

Varför undrade jag över avsaknaden av miljöinspektörer? Jo, för att det är gräsligt bråtigt på flera håll med gamla maskiner som troligen läcker olja och annat onyttigt. Jag är ju inte så mycket för överhöghet men ibland behöver någon säga till. Däremot kan entrén till gården vara riktig prydlig. Som en av guiderna sa. ”Det är franskt!”

Med LRF:s personalgrupp till Bayern

Årets intressanta studieresa gick till Bayern. Nej, hela Bayern är inte kuperat utan det är även rejäla åkrar – men inga djur ute där heller. Det flesta lagårdarna, sammanbyggda med boningshusen, finns inne i byarna och då är utbyggnadsmöjligheterna små. På några håll hade man gjort rasthagar på gårdsplan för att ge lite utevistelse. Det var inte förrän Bayern förändrades till ett vykortsvackert kuperat landskap som det var djur på bete, men då var de desto fler.

Bayerns delstatsregering stöttar jordbruket extra
Mjölkgården vi besökte var prydlig med fina djur. Utevistelse var möjlig på betongplatta och med solskydd över foderbordet. Intressant är att Bayerns delstatsregering anser att jordbruket är så viktigt att man stöttar extra.

Mjölkbonden hade välfärdsersättning för att korna kunde gå ut på platta och mer var möjligt om han ökade ytan. Han sa att det kommer en del besökare på helgerna för att titta på djuren plus att hans mor hade visningar för skolklasser och även besökte skolan. Mjölkbonden ansåg att det var viktigt med öppenhet.

Mer trångt i stallarna än i Sverige
Att det är ok med högre beläggning i stallarna var tydligt vid besöket hos en köttproducent. Man sålde en del kött i egen butik och kvalitet var ett motto. Tyvärr var en del djur rejält smutsiga.

Tungrullning och nosringar på kor såg vi en del av, tråkigt nog.

Gödslingsreglerna hårdnar även ute i Europa
Vi klagar på att vi har hårda gödslingsregler men tonen har hårdnat betydligt även ute i Europa och Bayern är inget undantag. Kanske inte så konstigt med tanke på stora utsläpp av kväve och fosfor under lång tid.

Man kan diskutera kvaliteten på Bayerns skogar men vi såg några lokala mindre sågverk.

Man blir glad över hur prydligt det är i de tyska byarna. Oftast bra yttre underhåll och så blommor överallt. Man blir imponerad.

Birgit Jönsson
Verksamhetsutvecklare, LRF Västra Sverige