Brunnen sinade. Annebergs gård förlorade sitt vatten när industriområdet expanderade och företag borrade efter bergvärme. Nu varnar Niclas Börjesson för vad som händer om myndigheterna inte blir bättre på att skydda grundvattnet.

Det började med att vattnet tröt på Annebergs gård.
– Jag trodde det var pumpen först. Så jag köpte en ny pump, säger Niclas Börjesson.
Det visade sig att det var brunnen som hade sinat. Och det påverkade fem hushåll och en ladugård. Värst var det för grannen som hade köttdjur.
Det blev mycket extrajobb under ett år.
– Vi tog kommunalt vatten, och körde i tankar, och fyllde på borrhålet, säger Niclas.
Men det hjälpte inte. Brunnen ligger 900 meter från Annebergs gård. Över en åder som gett fyra kubikmeter i timmen.

Sökte dialog

Till slut förstod de vad det var. Grannen kom och berättade att ett företag hade borrat en rad borrhål för att installera bergvärme i ett nybygge vid industriområdet vid motorvägen i sydost. Det visade sig att man hade borrat 12 borrhål till 170 meters djup. Niclas Börjesson tog kontakt men fick aldrig någon dialog. Idag undrar han varför de inte pluggade några borrhål som läckte vatten. De släppte ut minst 800 kubikmeter vatten per dygn.
– När jag förstod vad det var så försökte jag ha ett möte med dem.
I tillståndet för att få borra stod det att de hade rätt att släppa ut en viss mängd vatten.
– Men de släppte ut så mycket vatten att det borde klassats som vattenverksamhet, säger Niclas. Han menar att borrföretaget skulle ha pluggat hålen direkt.
Nu har det gått några år. Och det vatten som kommer ut från borrhålen fortsätter att rinna ut i dagvattensystemet, menar Niclas Börjesson.

Efterlyser bättre kontroll

 Resultatet är att grundvattnet har påverkats och Anneberg har blivit utan vatten.

Företaget som byggde den nya anläggningen hävdar att han inte kan bevisa att de påverkat hans vatten. Därför är ansvarsfrågan inte löst. Nu är Niclas Börjesson irriterad över att det har tagit så lång tid.
– Man måste ju ha en kontroll på de som borrar, säger han.
Och han varnar för konsekvenserna om man inte skyddar grundvattnet.
– Det här är ju inte det enda stället. Vi vet tre ställen till.
Niclas Börjesson är också kritisk till att myndigheterna tillämpar egenkontroll när det gäller den här typen av entreprenader.
– Det borde vara en oberoende kontrollant, säger han.
Myndigheterna lägger stora resurser på tillsyn och kontroller av enskilda fastighetsägare för småsaker, menar Niclas.
– Istället för det här som är så mycket större.

Utrivning av dammar påverkar

Niclas Börjesson pekar på att EU:s ramdirektiv för vatten i första hand tillkommit för att säkra befolkningens tillgång på rent dricksvatten. Och att det ingår att medlemsstaterna ska skydda grundvattnet. Torkan i somras har fokuserat på konsekvenserna av sjunkande grundvattennivåer och behovet av att skydda grundvattnet.
– Vattendirektivet inkluderar även grundvattnet, säger han.
I somras införde man bevattningsförbud.
– Samtidigt som man låter det flöda grundvatten. De hade sådant tryck så det sprutade över borriggen.
Niclas tror att borrning efter bergvärme rent allmänt kan vara en orsak till problem med grundvattnet och sinande brunnar. Han sitter med i vattenrådet för Humleån och Munkån. Där har frågan om utrivning av dammar och små kraftverk kommit upp. Något som sportfiskarna drivit på hårt. Utrivningar av dammar påverkar också grundvattnet, menar han.
– Det är respektlöst mot våra förfäder att man förstör de här kanalerna och dammarna för att några fiskar till ska kunna komma upp och leka. Dräneringssystemen kommer att bli förstörda.

Kritisk till prioriteringar

Frågan påverkas av aktivistiska Facebookgrupper, menar Niclas Börjesson.
– Det har gått för långt, säger han. Det är inte någon samhällsnytta med det. Och vad är ursprungligt skick, undrar han. Risken är att allt förvandlas till ett träsk.
– Det blir det ju om man ska återställa allt till ursprungligt skick. Vi behöver den jordbruksmark vi har för vi har inte den självförsörjningsgrad vi borde. Vi får ju importera mat. Vi kanske skulle göra som Norge och bygga på berg istället. De är rädda om den åkermark de har, menar han.
Niclas avslutar med att berätta om en debatt i somras i samband med torkan. Han är kritisk till vattenförvaltningens prioriteringar.
– Och samtidigt kan man låta detta fortgå.
Hur många fler ska få uppleva att brunnarna sinar innan myndigheterna vaknar. Lantbrukare behöver eget vatten.

FOTNOT: Nu har Annebergs gård kommunalt vatten. Det var det enda sättet att lösa problemet. Men Niclas tycker det är otillfredsställande att ansvarsfrågan inte är löst.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se