Lantbrukare i Halland efterlyser konkreta åtgärder. Hittills har livsmedelsstrategin mest landat i ett antal utredningar. LRF Halland menar att bonden snart måste märka av den nya strategin.

Livsmedelsstrategin hänger luften. Än har den inte landat i konkreta åtgärder. Det är så många upplever det. Det som till en början såg ut som en rejäl ansats att öka den svenska livsmedelsproduktionen, har mest resulterat i ett antal utredningar på våra myndigheter.

– Den enskilde bonden måste snart märka av den här livsmedelsstrategin, säger Anders Richardsson, ordförande i LRF Halland. Detta kommer vi att få arbeta med det närmaste, fortsätter han.
LRF Halland har haft ett möte med länsstyrelsen om livsmedelsstrategin. Och bland medlemmarna är det många som frågar efter konkreta resultat.

Det var den 20 juni 2017 som riksdagen antog den nya livsmedelsstrategin. Ansvarigt statsråd var landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Det hette att den nya livsmedelsstrategin skulle skapa jobb och tillväxt i hela landet, och att det var en långsiktig strategi som skulle bidra till ”att potentialen för hela livsmedelskedjan nyttjas fullt ut”.
”Det innebär en ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet.”

En granskning av de åtgärder regeringen har vidtagit hittills visar att det är väldigt få initiativ som lett till några konkreta resultat som direkt berör den enskilde lantbrukaren. Det mesta handlar om att utreda och se över och har därför fastnat på olika myndigheter.

I några fall kan strategin tvärt emot vad man sagt leda till mer byråkrati och ökade bördor för den enskilde lantbrukaren.
Några positiva punkter finns dock i regeringens åtgärder. Jordbruksverket sänker exempelvis avgiften för vissa kontroller.

Man vill också att det ska bli obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa krav på djurskydd och låg grad av antibiotikaanvändning vid upphandling av animaliska livsmedel. Det sista har emellertid precis som det mesta landat i en utredning.

Bollen ligger egentligen hos Jordbruksverket som under 2019 ska ta fram ett underlag för en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin för åren 2020-2022.

– Det måste bli ett utvecklingsfokus hos våra myndigheter som hjälper företagen att göra rätt. Idag tolkas lagar och regler ofta så strängt som möjligt och det bromsar entreprenörer som vi skapa tillväxt och utveckling i sina företag, säger Robert Larsson, regionchef LRF Halland. – Ett stort hinder är den återkommande övertolkningen av olika EU-direktiv som eskalerar i varje myndighetsled. Sverige borde ha som strategi att alltid som utgångspunkt lägga sig på lägsta nivå.

– Vi vill se en ändrad tillämpning av Miljöbalkens försiktighetsprincip så att den även fungerar på verksamheter inom de areella näringarna. Bl a måste även nyttorna bedömas jämte risker. Vi vill också se kraftigt vidgade dispensmöjligheter vad gäller det generella biotopskyddet och även slopa förprövningen av nya djurstallar.

Göran Åhrén
Kommunikatör LRF Västra Sverige, goran.ahren@lrf.se