– Vi kommer att överklaga, säger Carina Abrahamsson. 

Hon äger Hultabergs kraftverk tillsammans med sin man Eino Abrahamsson. Nu riskerar de att deras livsdröm krossas av vattenbyråkratin. Och att de tvingas riva kraftverket. Hultaberg kraftverk är egentligen en gammal kvarn, som blev ett snickeri och en dörrfabrik. Anläggningen, som ligger i Kungsäter, moderniserades på 1990-talet. Den är en av tre kraftverk i Kungsätersån.

Carina och Eino Abrahamsson köpte kraftverket 2012. Redan några månader efter köpet fick de ett föreläggande från länsstyrelsen i Halland att söka tillstånd. Till slut kände de sig tvingade att lämna in en ansökan om tillstånd. Och i veckan avkunnade Vänersborgs tingsrätt, som är mark- och miljödomstol, sin dom.

Hultaberg kraftverk får inte tillstånd.

Vattendraget uppnår inte god ekologisk status eftersom det finns dammar. Kraftverkets verksamhet kan ”äventyra” målet att uppnå god ekologisk status. Därför kan domstolen inte ge tillstånd.

Enligt Kammarkollegiet ”saknas det underlag för att ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas för att åtgärden/anläggningen inte ska äventyra uppnåendet av god ekologisk status i Kungsätersån. Föreslagna lösningar är inte förenliga med bästa möjliga teknik. Det finns en uppenbar risk att dessa lösningar inte kommer att fungera för berörda arter och storlekar.”

Kammarkollegiet hänvisar också till den så kallade Weserdomen och påstår att man inte kan tillåta verksamheten om man inte kan ”säkra konnektiviteten inom de ekonomiska ramar som verksamheten medger”. Länsstyrelsen i Halland instämmer. 

Myndigheterna vill att ägarna ska bygga fiskvandringsvägar. 
- Det vill vi också. Men de skyller på att vi inte gjort en tillräcklig teknisk beskrivning, säger Carina Abrahamsson.
Den fiskväg som de har föreslagit, en denilränna, duger alltså inte. Ändå konstaterar domstolen att ett omlöp är svårt att bygga på platsen. Det känns som om domstolen letar fel, säger Carina Abrahamsson.

Var är det skon klämmer?
– Länsstyrelsen lyssnar på Älvräddarna och Sportfiskarna.

Vad innebär det här för er?
– Situationen blir att vi får riva det. Och det blir inte billigt, för det klassas som miljöfarligt avfall. Vi har betalat 2 425 000 kronor för kraftverket. Och det finns inga inkomster. Förlusten kommer att landa på tre miljoner, utan rivning, så det bli nog konkurs.

Carina Abrahamsson har svårt att se nyttan med domen.
– Miljön tjänar ingenting. De säger att laxen ska komma upp här. Men laxen kommer inte vidare ändå. Enligt Carina Abrahamsson kommer laxen ändå inte till Kungsäter.
– Det är stopp nere vid Åsabro. Så laxen kommer ändå inte upp hit.

Någon hjälp från den nationella fonden blir det inte heller.
– Vi lämnade in vår ansökan för tidigt. Så vi kan inte anmäla oss till fonden, säger Carina Abrahamsson.

Förutom förlusten på tre miljoner tvingas ägarna också betala 23 275 kronor till Kammarkollegiet, och 19 200 kronor till länsstyrelsen, för rättegångskostnader. Hultabergs juridiska ombud, Ragnhild Ahrel, menar också att miljövinsterna med att förbjuda verksamheten är blygsamma.
– Få laxen att gå upp 900 meter till, det finns ingen anledning helt enkelt, säger hon.

Motståndarna har gjort ett stort nummer av att laxen måste komma upp för att flodpärlmusslan ska överleva. Men det stämmer inte, menar Ragnhild Ahrel. Flodpärlmusslan är inplanterad, och det finns lokala öringstammar som klarar flodpärlmusslan.
– Öringen reproducerar sig ju också, säger Ragnhild Ahrel. Det behövs alltså inga fiskvandringsvägar. Problemet är övergångsbestämmelserna. Att mål som kommit långt i processen ska bedömas enligt den gamla lagstiftningen.
– Vi kommer att överklaga det här i vilket fall, säger Ragnhild Ahrel.

FOTNOT: Kungsätersån är ett biflöde till Viskan.

Göran Åhrén