Vill du berätta hur ni har gått tillväga med att införa strandskydd i Hylte kommun?
Vi har gjort en översiktsplan. Den är nu på utställningsförslag 12 feb-12 april. Vi har haft en politisk styrgrupp där jag (Anna Roos), Ronny Löfqvist samt tre politiker till har ingått. Vi har träffats en hel del gånger och har givetvis haft tjänstemannagrupper också. I kapitel fyra finner vi attraktiva boende- och livsmiljöer. Målet är att år 2040 vill vi vara 12 000 kommuninvånare. För det behöver det byggas 470 nya bostäder. Det behövs attraktiva boenden som gör att man vill bo i Hylte, bo vackert. För det behöver vi hitta attraktiva tomter i tätorterna. Vi har tittat på vart vi behöver upphäva strandskyddet. Det fanns befintliga LIS-områden och vi har kommit med förslag på nya LIS-områden. Ett exempel på det är Unnaryd Åbygget, som nu har fått igenom en dispens.

Dispens går att ge om det är mindre vattendrag som är under två meter breda. Innan räckte det att det fanns ett torrlagt dike för att behöva ändra sitt utbygge. Hylte kommun har många sjöar och vattendrag, så det kommer att finnas sjöar kvar att gå runt ändå. Får man inte bygga och bo nära sjöar så finns det risk att det växer igen med sly och träd. Vi behöver hitta och peka ut attraktiva lägen på landsbygden.

Vi har svarat på en remiss från strandskyddet framöver. I svaret beskrev vi att det inte kan vara samma strandskydd över hela landet. Vi har mycket land och sjöar per person i Hylte kommun. Vi för ständigt en diskussion med Länsstyrelsen. Det är viktigt att få människor att vilja satsa. Hur ska företag våga etablera sig och banker bevilja lån annars?

Det behövs mer ”morötter” för att få det att hända. Många efterfrågar och behöver ha lugn och ro. Det är skillnad att bo i städer med ljud eller komma hem till lugnet på landet och i glesbygden. Fler kommer säkert att uppskatta lugnet på landet i framtiden och det finns ett sug från många att flytta ut på landet idag.

Just nu bygger vi ut fiber. Det är lite kvar på Torups landsbygd. IP-only har vi avtal med och det ska vara färdigt år 2020. De drog igång bra i början och det går inte lika fort i nuläget men de är fortfarande inte försenade. Vi håller på med digitalisering för hemtjänsten. Vi har haft ett pilotprojekt med kameror som utför tillsyn på nätterna och detta har fallit väl ut. Omsorgsnämnden har godkänt detta arbetsätt och det är på gång att även göra ett försökprojekt med radarteknik. Digitaliseringschefen jobbar ihop med tjänstemän direkt in i verksamheterna. Med detta arbetssätt blir det ett nytt och mer effektivt resultat. Madeleine Solenhill heter digitaliseringschefen som håller i detta. Hylte kommun är en stor kommun till ytan och för hemtjänsten blir det många turer. På Hyltes hemsida kan man gå in och läsa och se filmer om ”Vårt smarta Hylte”.

Har du några tips till andra kommunerna som funderar i samma banor?
Se över befintliga detaljplaner om man inte har gjort nya detaljplaner. Vill man ha LIS-områden- gå ut och fråga allmänheten om lämpliga lägen. Samhällsekonomiskt så är det lättare att göra satsningar i en kommun som har 11 000 personer istället för 10 000 personer. Finns det mycket mark i kommunen, vill och behöver man, gärna bli fler. Det är viktigt att vara duktiga på att ta hand om nya invånare så att de trivs. Prata med länsstyrelsen och hitta lösningar på hur kan man kan lösa standskyddsfrågor på bästa sätt.

Hur ser upphandlingarna upp inom livsmedel i kommunen?
Vi har 100 % svenskt kött. Laholm har varit duktiga på att specificera vad de vill ha och det gynnar oss också då vi samarbetar i livsmedelsupphandlingen med Laholm. Vi behöver gå ihop med annan kommun för att få bra avtal.

Hur påverkade den torra sommaren Hylte kommun i stort?
Vi införde aldrig bevattningsförbud i kommunen, men uppmanade till sparsamhet av vattnet. Kommunen äger inte mycket mark, men vi erbjöd djurägare att få ta gräs eller bete på den mark vi har. Kommunen ville också förmedla mark som inte brukades. Vi ville visa att vi hör och ser och kan vi hjälpa till på något sätt så gör vi det. Räddningstjänsten var ute och fyllde på brunnarna där de sinade. Vi försökte att vara så lyhörda som möjligt. Många djurägare tog till gamla knep med sly och hö. Hur gjorde man förr och vad kan vi använda idag. Vad gör man om det är nödår? I kriser hjälps vi åt.

Hylte startade upp en ny busslinje mellan Landeryd och Hyltebruk. Hur gick ni tillväga för att införa detta?
Bussen som går mellan Landeryd och Hyltebruk är en försöksbuss på tre år för att stärka ökat resande med tåget. Genom en buss till tåget önskar vi att fler väljer tåget för sina resor vidare. Bussen är anpassad för tågtiderna.
Hur ska vi få fler att göra hållbara resval och åka kollektivt? Vi pratar i arbetet med översiktsplanen om hur vi kan tillgängliggöra kollektivtrafiken. Kan man införa fler laddstationer eller pendelparkeringar, så att det blir enklare att lämna bilen? Vi behöver även se över tidtabellernas koppling till större arbetesplatsers arbetstider. Det ska gå att både arbetspendla och åka kollektivt till fritidsaktiviteter – där har vi ett jobb att göra!

Jennie Dannegren
Verksamhetsutvecklare, LRF Västra Sverige