– År 2000 började vi titta på att starta upp egen energiproduktion, då var det populärt att bygga vindkraft men vi hade inte möjlighet till det så då beslutade vi oss för att satsa på biogasproduktion, säger Lars. 

Det dröjde dock innan kalkylen gick ihop och alla tillstånd fanns på plats och biogasanläggningen på Kvarngården började först producera el 2013. 

– Tyvärr försvann stöden, så 2013-2015 var rena rama ökenåren för biogasproduktionen. Först när gödselgasstödet kom 2015 fick vi svarta siffror, säger Lars.

När stöden kom plockade gården in extern gödsel vilket gjorde att de kunde dubblade biogaskapaciteten 2016. 

– Tanken har hela tiden varit att uppgradera biogasen till att bli fordonsgas, det är för fin energi till att bara användas till kraftvärme. Men samtidigt ska kalkylen gå ihop, säger Lars. 

Han jobbar nu för att få klart tillstånden för en uppgraderingsanläggning och om allt går som det är tänkt kommer den anläggningen att börja byggas nästa sensommar. Lars tycker dock att det behövs mer styrmedel från politikerna. 

– Vi skulle behöva fler morötter för att få till ett byte av teknik. Livsmedel och energiproduktion hänger ihop, det är många aktörer som arbetar med hållbarhet, vi har många kunder som vill köpa biogas, bland annat Sia Glass och Berte kvarn, men också Höganäs och Fordonsgas, och vi för diskussioner med dem. Vi har också som mål att ha en egen biogasmack här i byn säger Lars. 

Den ekonomiska föreningen Vessige biogas där Kvarngården är en av leverantörerna har sökt pengar och beviljats 24.7 miljoner ur klimatklivet för sin satsning på en uppgraderingsanläggning. 

– Biogasen är positiv på många sätt dessutom bidrar den till lokala arbetstillfällen. Man brukar säga att en Gwh ger ett arbetstillfälle. Idag producerar vi 6 Gwh och vi har tänkt att leverera 15 Gwh. 

Det är inte bara biogasen som är den fina råvaran, Kvarngården använder också rötresten som strömedel. 

– Vi har köpt en hygieniseringsanläggning som tar bort vätskan ur rötresten och som sedan skiljer ut fiberfraktionen. Vi använder denna fiberfraktion som strömedel och kan på så sätt köra den ytterligare en gång i biogasanläggningen, på detta har vi sparat 1200m3 sågspån på årsbasis, avslutar Lars.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se