Det finns svarta kolatomer och så finns det gröna. Ja inte bokstavligen utan bildligt talat. Den ”gröna” kolatomen är den som finns i det som växer och som ingår i kretsloppet, ja det som alla bönder vet. De som ska se till att vi klarar klimatomställningen.

Christensson, som även är vice ordförande i Södra, talade om det stora arbete som görs för att använda trä i alla former. Teknikutvecklingen är snabb och det korslaminerade träet verkar vara en framgångsfaktor. Efterfrågan på trähus är stark och då är det bra att kunna bygga hus effektivt i fabrik.

Köpmotståndet mot plast kommer allt mer och då är trämaterial alternativet.

När allt fler i världen får en bättre levnadssituation så ökar efterfrågan på olika hygienartiklar.

Kläder är till 60 procent baserat på olja. Fabriken i Mörrum gör dissolvingmassa som tillsammans med fibrer från använda kläder blir nya tyger.

Vi har en fantastisk möjlighet att bli fossilfria 2045. De olika branscherna tar fram sina färdplaner. Alla säger att de löser det med skogens hjälp.

Vem vågar plantera tall när viltproblematiken är som den är? Det är oacceptabelt med så mycket vilt. Sen måste vi röja så det blir foder till skogens djur.

Äganderättsutredningen som är igång ska bland annat behandla nyckelbiotoper, flexibla skyddsformer och hur våra avsättningar ska räknas. Skillnaderna är stora i Europa.

Även om skogen inte är med i EU så berörs den inte minst av art- och habitatdirektivet. För övrigt går det inte att frysa ett naturtillstånd.

Exporten är viktig för Sverige. Då måste vårt skogsbruk vara hållbart.

Paul talade också om att det är en myt att vi Sverige utrotar skogens biologiska mångfald. Och ska våra fina biotoper fortsätta att finnas, behöver de skötsel.

Som avslutning diskuterades renoveringen av Harsprångsledningen och hur det ska ske utan att mer skog och mark tas i anspråk.

Birgit jönsson
Verksamhetsutvecklare äganderätt och intrångsfrågor, birgit.jonsson@lrf.se