Einar och Miranda Lysell driver gården Bårarp, strax utanför Slättåkra, tillsammans med sin dotter Christel. På gården finns det en Hereford och en Angus besättning. Paret har funderat på att trappa ner och låta Christel få möjlighet att ta över gården.

-Christel visar ju intresse för gården men då behöver vi någonstans att bo och hon behöver också få skapa sitt eget, säger Miranda.

Paret har köpt en gård alldeles i närheten, där de låtit riva uthusen, marken där de två ekonomibyggnaderna stod är återställda till bete sedan några år tillbaka och är nu fullt gräsbevuxen, då paret rev dessa byggnader redan året de köpte fastigheten på grund av risk för ras. 

De sparade huset med en förhoppning om att en gång få bygga på fastigheten. De hade hört att det var lättare att få bygglov om det redan fanns ett hus. I våras var det så dags att påbörja processen men de fick nej på förhandsbeskedet.
-Kommunen hänvisade till att den nya tomten utgörs av jordbruksmark enligt jordbruksnämndens inventering från 1976 och att det låg i tillrinningsområdets för Kvibille vattentäkt samt att området ingick enligt översiktsplanen i friluftsområdet med höga naturvärden som är ett större sammanhängande område av naturkaraktär, säger Einar.

Paret ringde till kommunen och pratade med dem. Kommunen hänvisade till att skulle de bygga där det befintliga huset låg så skulle kommunen inte kunna hindra dem. Paret undersökte då möjligheten att bygga på befintlig plats och de tog hjälp av Slättåkra Trädgårds Anläggningar (STA), som vägde av tomten och de kunde konstatera att om det överhuvudtaget skulle bli byggbart krävdes fyllnadsmassor på 1.5 m, men att det ändå inte var en lämplig tomt då det också skulle innebära skarpa slänter mot befintlig terräng.

-Vi tänkte riva det gamla huset och återställa marken till betesmark då husets placering inte lämpar sig för nybyggnation, dels ligger det i en svacka med kraftig vattenavrinning ner mot huset och sen ligger det nära grusvägen, vilket skulle skapa väldiga dammoln över huset på sommaren, säger Miranda.

Paret tänkte sig att det passade bättre att placera det nybyggda huset på andra sidan vägen ca 100 meter från det gamla huset men det var denna placering som kommunen sa nej till.

-Det enda vi vill är att byta placering av huset på fastigheten, vi vill också ha betesdjur runt omkring och det kommer vi också att ha, vi kommer också att återställa den gamla tomten till betesmark. Vi har räknat på det och vi har kommit fram till att med den nya placeringen ändrar vi inte landskapsbilden nämnvärt och det blir dubbelt så mycket betesmark än om vi ska bygga på befintlig tomt. När vi nu blivit avrådda från att bygga på befintlig tomt så kommer vi inte bygga alls om vi inte får bygglov utan då får vi se oss om efter ett annat boende, säger Einar.

-Det må väl hända att någon annan vill beta marken på fastigheten, men vi kommer att fortsätta äga marken och inte arrendera ut den även om vi inte får bygglov. Istället kommer vi att leta boende någon annanstans och låta marken växa igen, ett öde, som tråkigt nog, många fastigheter runt om kring här har gått till mötes. Vi hoppas ju att kommunen tar till sig det vi skrivit i vår överklagan, där vi lyft fram att vi med det nya huset kommer bidra till mer betesmark än tidigare, avslutar Einar.