Vart är vi på väg? När är vi framme? För egen del (som nu är mest aktiv) i nya gruppen Råvara och förädling driver jag gärna på behovet om smarta (specifika, mätbara, realistiska, tidsatta och accepterade) mål. Hur många kilo mjölk, gurkor, landbaserad fisk eller gråböna vill/behöver vi producera i Halland? Till år 2022 eller 2025? Eller kanske ett ännu bättre mått vore lönsamhet i bondeled, det vill säga vinst per kilo kött eller böna?

Utan mål blir det klurigt att välja vilka idéer och projekt som ska finansieras och hejas på. Vill vi mäta effekt på insatt medel behöver vi något att mäta mot. Jämför vi med andra gruppen i Livsmedelsprogrammet, exempelvis arbetsgruppen kompetensutveckling, så tror jag det är betydligt enklare i en råvarugrupp att sätta mål och mäta. Och detta finns på min "att göra"- lista till nästa möte.

På riksnivå är ökad produktion en viktig parameter i livsmedelsstrategin. Den är inte uttalad i vår regionala plan men bör så vara. Det borde vara relevant och intressant att bryta ner nationella mål på länsnivå. Om vi ska öka produktionen och sätta riktning behöver vi samtidigt veta hur produktionen ser ut idag (mätt i avkastning eller vinst på gårdsnivå). Jag tror det skulle leda till bättre styrfart, både för bonden och myndigheter. För när vi väl tillsammans sätter gemensamma mål - exempelvis att bibehålla eller öka produktionen av mjölk i Halland - så ger (väl?) alla järnet för att företagen ska växa och utvecklas, hittar lösningar och inspirerar.

Det finns nu en handlingsplan för fortsatt genomförande av livsmedelsstrategin i Sverige som sträcker sig fram till 2025. Det fortsatta strategiarbetet bygger på ett bra/bättre samarbete i hela livsmedelskedjan (primär-, industri-, handels-, och konsumtionsledet). Kritiken från LRF har varit bland annat att bonden ännu inte märker av livsmedelsstrategins effekt på gårdsnivå. En viktig del i LRFs påverkansarbete på riksnivå (är) har varit att företagare "ska känna" att de har myndigheternas stöd. Ett exempel på detta är bemötandefrågan i Livsmedelsverkets kontrolluppdrag. Denna myndighet har fått en ilsket röd blinkande gubbe på frågan om företagarens upplevda bemötande. Där det blev hemläxa.

Regler och villkor, liksom bemötande är frågor som LRF och Länsstyrelsen är eniga om att förbättra på regional nivå i Halland. Vi vill hitta enkla sätt att arbeta och jobba tillsammans mot uppsatta mål. Varför inte hitta ett liknande system som de gör i köpcentra, skolmatsalar och på vårdcentraler. En mentometer där vi som besökare kan trycka in hur vi upplever miljön/maten/besöket: Grön (glad gubbe), gul (neutral gubbe) eller röd (sur gubbe). På frågan "hur upplever du dagens kontrollbesök?" får både bonden och myndigheten/tjänstemannen möjlighet att uttrycka sin upplevelse. Snabbt och mätbart. Här finns inga facit, utan bara en upplevd känsla och rak kommunikation mellan människor. Svar direkt och syftet är att förbättra resultatet på nästa besök.

Ny grupp - med starkare bondefokus

Arbetet i Livsmedelsprogram för Halland har nu utökat familjen med ett insatsområde, fokusområde Råvaror och förädling där bland annat LRF deltar och är drivande.

Vi vet att efterfrågan förväntas stiga på halländska livsmedel som dessutom är producerade på ett hållbart sätt. För att kunna leva upp till den ökade efterfrågan från både konsumenter, restauranger och offentliga kök måste råvaruproduktionen och förädlingen öka. Detta kräver i sin tur bra villkor för företagen. Efter att ha lämnat startfållan väljer vi att arbeta vidare i tre spår:

  1. Utveckla och öka befintlig produktion och förädling,
  2. Nya möjligheter för produktion och förädling,
  3. Regler och villkor.

En utredning visar att Sverige kan gå från 50 procent i självförsörjning till 80 procent. Det finns stor potential att öka den svenska produktionen inom grönsaks- och potatisodling, frukt- och bärodling, uppfödning av gris och kyckling liksom uppfödning av kor, får och lamm. Med ny teknik, innovationer och en kunnig och modern lantbrukarkår är det möjligt. Och vår förhoppning är att engagemang och finansiella medel från Hallands livsmedelsstrategi ger en skjuts - i rätt riktning.

I LRF är vi särskilt måna om att utveckla och öka befintlig produktion. Företag som tuffar på och levererar har en tendens att komma i skymundan. Därför vill vi nu särskilt rikta strålkastaren på er som levererar. Mötesplatser där du som nyfiken driven halländsk lantbrukare med intresse för tillämpad praktisk forskning ser och lär. Den 1 april är ni välkomna till Olof Larsgård under rubriken ”Ljusa framtidsutsikter för halländsk mjölk - hur möter vi tuff konkurrens på en växande global marknad?” Ur en hållbarhetssynpunkt vet vi att både djurhållning och vallodlingen spelar en viktig roll. Samtidigt som det även finns en ökad efterfrågan på mejeriprodukter globalt. Läs mer www.gronamoten.se

Framsteget kallas den årliga träff där mataktörer i Hallands livsmedelsprogram samlas. Årets träff (6 februari) gick i fiskets tecken på tema Ökat värde. Medverkande föreläsare berättade om sina affärer med bland annat produktion av störrom, internetförsäljning av färsk fisk och fisketurism. Det finns en stark önskan att fler företagare lockas av programmet men de flesta som deltar är tjänstemän, från Länsstyrelsen, Region Halland, kommuner, Hushållningssällskap, LRF m.fl. Följ arbetet med Livsmedelsprogrammet under www.mathalland.se

Magdalena Petersson,
Ledamot, Konsumentansvarig, Kulturansvarig,

magda6512@gmail.com