Näringshalterna i Trönningeån ökar efter att ån passerat samhället Trönninge utanför Halmstad.  – Det kanske inte bara är jordbruket som står för läckagen, det kan krävas åtgärder även i samhällena, säger John Strand, limnolog på Hushållningssällskapet i Halland.  

Trönningeån är ett av de vattendrag där man mätt näringsämneshalter under en längre tid. Ån har inte nått upp till god ekologisk status trots åtgärder uppströms. Därför valde man att fortsätta mäta där när projektet LIFE-Goodstream startade hösten 2015.  

– Vi hade data på näringsämnehalter från mynningsstationen i Trönningeån och de åtgärdsförslag som tagits fram utifrån statusklassningen baserades på den mynningsstationsdatan, säger John Strand, limnolog. 

Hösten 2015 tog Hushållningssällskapet prover på 20 platser i Trönningeåns avrinningsområde för att få en överblick av näringssituationen. Efter screeningen valde man ut sex provplatser för en mer långsiktig provtagningskampanj som genomfördes under perioden mars 2016 till och med mars 2017.  

– Vi upptäckte då att näringshalterna steg efter Trönninge samhälle. Vi blev misstänksamma – kunde det verkligen stämma? Vi beslöt oss för att göra en särskild studie som berörde situationen i åns nedre lopp, med fokus på näringshalterna före, inom och efter Trönninge samhälle, säger John Strand.  

Hushållningssällskapet gjorde också en noggrann inventering av åsträckans lopp och prover togs vid diken, kulvertar och ledningar som mynnade ut i ån. Dessa prover togs vid fem tillfällen under mars–april 2017. Under 2018 och 2019 tog man prover på områden före och efter Trönninge varje dag under två veckor i två olika kampanjer.  

– Vi såg att de första resultaten stämde, näringshalterna steg efter samhället och ökningen berodde inte bara på jordbruket uppströms. Vi vet inte varför det sker, men vi ser att det sker, säger John Strand.  

Nu ställer sig Hushållningssällskapet i Halland frågan om ökningen av näringshalterna efter samhället är unikt för Trönningeån eller om det är ett generellt problem.  

– Hav, Havs- och vattenmyndigheten, är jätteintresserade av våra resultat liksom andra myndigheter som arbetar med vattenfrågor. Det är bra att frågan lyfts, flera av de mätstationer vars resultat använts för statusklassning och åtgärdsförslag för vattenkvalitet ligger efter samhällen. Det kanske inte är bara är jordbruket som står för läckagen, utan det kan krävas åtgärder även i samhällena, säger John Strand.  

LRF har varit involverade i projektet i Trönningeån och har skjutit till extra pengar för att kunna fortsätta mätningarna som fastställt de första resultaten.  


Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se