Den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin från 2017 är av stor betydelse för näringen. Det är mycket angeläget att alla delar av livsmedelskedjan inklusive politiker och myndigheter gör sin del och underlättar för att Sverige ska kunna uppnå målet om en ökad inhemsk livsmedelsproduktion. Många stora utmaningar har drabbat jord- och skogsbruket sedan livsmedelsstrategin antogs; torkan 2018, Covid-19, kostnadskrisen som inleddes hösten 2021 och kriget i Ukraina. Styrelsen kan konstatera att försörjningsberedskap är högt prioriterat på många svenska politikers agenda och opinionen rörande ökad inhemsk produktion har stärkts.

Livsmedelsstrategin har varit av betydelse för de särskilda stöd från statens sida som kom i samband med torkan 2018 och nu senast kopplat till kostnadskrisen och Ukrainakriget. Men det är nödvändigt att livsmedelsstrategin framgent leder till en konkurrenskraftig lönsamhetsnivå som gör att näringen kan utvecklas utan särskilda statliga stödpaket utöver EUs gemensamma jordbrukspolitik.

Det läge vi befinner oss i med snabbt ökande råvarupriser, kostnadskris och krigsläge i vår närhet sätter tydligt fokus på att ambitionerna behöver öka. Jordbrukets underliggande lönsamhet har också varit för svag för att hantera en variation av priser och kostnader på marknaderna. En förstärkt lönsamhetsnivå i jordbruket handlar i korthet om högre intäkter och lägre kostnader. Att bonden behöver en ökad andel av konsumentens matkrona är en uppenbar del i detta sammanhang. Rimliga kostnader handlar om konkurrenskraftiga regler och skatter jämfört med andra EU-länder men även om en god myndighetsutövning i Sverige. Det gäller exempelvis att regelverk tillämpas inte bara utifrån ett kontrollperspektiv utan även med en främjandeattityd från berörda myndigheter. EU-regelverk som begränsar framtida produktion i exempelvis Green Deal och Farm to Fork behöver ses över och det är viktigt att olika regelverk inte begränsar möjligheterna att ta betalt för mervärden på marknaden.

LRF Västra Götaland har en motion till riksförbundsstämman om drygt två veckor för att initiera ytterligare politiska beslut i livsmedelsstrategins namn. Sveriges försörjningsförmåga för livsmedel bör stärkas och livsmedelsproduktionen bör öka betydligt snabbare än i dag. Det är fullt möjligt om jordbruksmarkens fulla potential tas tillvara.

En konkretiserad och genomförd livsmedelsstrategi är en prioriterad fråga i LRFs valpraktika i valrörelsen 2022. I valpraktikan föreslås att livsmedelsstrategins mål förtydligas med att Sveriges försörjningsförmåga för livsmedel ska stärkas och livsmedelsproduktionen ska öka betydligt snabbare än i dag. Under nuvarande valår är det särskilt viktigt att mobilisera arbetet med LRFs valpraktika. LRF är som starkast tillsammans.

Arbetet med livsmedelsstrategin behöver genomsyra myndigheternas arbete på flera sätt. Ett aktivt arbete från LRF och andra organisationer krävs för att myndigheternas åtgärder ska bli träffsäkra och effektiva. Utöver uppdrag i regleringsbrev så vill vi också se förtydliganden i myndigheternas instruktioner. Livsmedelsstrategin är också ett mycket viktigt argument i svar på remisser och vid avvägningar i olika frågor. Vi ser behov av en attitydförändring på flera myndigheter för att uppnå effekterna av livsmedelsstrategin.

Det är också en viktig uppgift att sammanlänka livsmedelsstrategin med samhällets totala insatser kring svensk säkerhetspolitik, försörjningstrygghet och krisberedskap. Här finns också några andra exempel på initiativ för ökad livsmedelsproduktion:

  • I utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk har föreslagits att Jordbruksverket tar ökat ansvar för löpande analyser för det svenska jordbrukets konkurrensläge. I skenet av den mycket snabba prisuppgången för jordbrukets insatsvaror har Jordbruksverket startat upp ett sådant arbete vilket LRF välkomnar.
  • Livsmedelsverket har fått i uppdrag att samarbeta med näringslivet och Jordbruksverket i syfte att stärka landets livsmedelsförsörjning vid kris och krig, som en del i myndigheternas uppdrag inom civil beredskap.
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samråd med berörda myndigheter har fått i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som kan tidigareläggas för att stärka det civila försvaret. Förslag om åtgärder på längre sikt lämnas till Försvarsberedningen efter valet 2022.
  • Regeringen och myndigheter har initierat flera uppdrag och lagförslag som är kopplade till konsument och marknad. Exempel är hållbarhetskriterier i offentlig upphandling, beaktande av samhällsintressen som exempelvis djuromsorg vid offentlig upphandling, hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion och ursprungsinformation för kött.
  • Svenskmärkningen samarbetar med primärproducenter, livsmedelsföretagen och dagligvaruhandeln med marknadsföring och kommunikation kring det uppkomna krisläget. Beslut har fattats om en större kommunikationssatsning för detta i närtid.

https://www.lrf.se/politikochpaverkan/val-2022/maten/


Robert Larsson

Regionchef LRF Halland, LRF Värmland, LRF Västra Götaland