Det började med att en kvinna från kommunen ringde och frågade om några flyktingar fick göra ett studiebesök på gården. En av dem var jordbrukare från Kurdistan och han längtade efter att få se kor. Monica blir fortfarande rörd när hon minns mannens oförställda glädje. Hon visade dem runt på gården och berättade i förbifarten om 20 hönor som snart skulle tas ur produktionen eftersom de värpte dåligt och var för gamla för att duga som slakthöns. En annan av männen protesterade högljutt, han visste hur man slaktade fågel och föreslog recept på hönsgryta. Någon timme senare var hönorna nackade, plockade och prydligt styckade.

Det här var bara några veckor innan Skördefesten, när gårdar i länet håller öppet hus. Monica erbjöd sina nyvunna vänner att vara med och föreslog att de skulle laga maträtter från sina hemländer. Förslaget föll i god jord. Männen hyrde in sig i ett kök i Brunflo församlingsgård och fick med sig flera andra män och kvinnor från flyktingförläggningen i Grytan. Några dagar senare var det dags för provsmakning av vad som passade bra för en svensk skördefest. Det var en underbar kväll, minns Monica, trots språkproblemen. De nyanlända kockarna kallar sig nu ”Utländska Grytans mat” och vill starta cateringverksamhet. Här kommer Monicas erfarenhet som mathantverkare väl till pass, hon kan hjälpa till att ordna praktik och vet vilka krav som ställs och tillstånd som behövs. 

Ibland har det varit omskakande att höra flyktingarna berätta vad de upplevt i sina hemländer och under flykten till Sverige. Men framför allt ger engagemanget glädje och energi. – Det är fantastiskt att en liten insats blir så uppskattad, säger Monica. Det känns som att vi gör världen lite bättre, tillsammans.