–  Att få ta emot medaljen betyder jättemycket! Det är fantastiskt. Ett erkännande att man gjort något bra, säger Ingemar.

–  Ja det är en ära! Det blir den tredje till gården, både min pappa och bror har också fått den. Arbetet är slitsamt så det är en bekräftelse på att man gjort ett bra jobb, säger Johan.

Ingemar tog över Ryd Södergård efter föräldrarna i slutet av 70-talet. Där har han i dag ett 50-tal kor som han sköter med hjälp av sin sambo Lina. Även dottern Jenny, som är husdjursagronom, engagerar sig i gården. Kvalitetstänkandet har alltid funnits med, säger Ingemar.

–  Att djuren mår bra är det viktigaste på min gård! Djuren håller landskapet öppet och mjölkgårdarna håller byarna levande.

Johan och hans bror Lars tog över Strands gård i mitten av 90-talet, där de blev fjärde generationens mjölkbönder. Under åren har de utökat från 45 till ett 70-tal kor. Noggrann skötsel samt värmebehandlad och hackad specialhalm är några av hemligheterna bakom den fina mjölken. Att arbetet uppmärksammas tycker Johan är bra.

–  Det är bra för svensk livsmedelsproduktion, då vi är många lantbrukare som jobbar hårt. Det är viktigt att visa upp att vi har svensk produktion och svenska livsmedel. Det går inte att förlita sig på importerade varor.

På frågan om vad som är det bästa med att jobba som mjölkbonde svarar båda två att det är att få arbeta nära naturen och framförallt med djuren.

–  Det bästa är att man är nära naturen och får ta del av alla årstider. Man är med från att man sått ett frö till att man skördar. Likaså att få vara med djuren. Att få se en kalv växa upp, dessa levande varelser blir en del av livet. Pysslar man om djuren och tar hand om dem mår de bra och då mår man också själv bra. Det är inget 7–4-jobb, men det har många andra fördelar. Att vara lantbrukare är en livsstil, säger Johan.

–  Ja arbetet måste göras men det är skönt att man rår sig själv. Men trevligast är ju att få jobba med djuren! säger Ingemar.

Text: Annika Fransson Wetter
Kommunikatör LRF Jönköping