Vi behöver alla en ögonöppnare ibland. När det gäller viltskadorna i jord- och skogsbruket behöver vi hitta metoder för att på ett enkelt och pedagogiskt sätt visa viltbetets konsekvenser och vilka kostnader det medför för brukandet. I vardagens ruljangs är det lätt att missa de förändringar, både små och stora, som sakta men säkert sker runt omkring oss. Det var få som pratade om smältande polarisar eller andra klimatfrågor vid millennieskiftet, nu är tongångarna annorlunda. Vildsvin eller vargfrågan var heller inget stort problem, i alla fall om man inte själv var drabbad.

Nu 20 år senare ser vi att om vi inte är förberedda och jobbar med frågorna blir konsekvenserna stora. Klimatfrågan är något som alla måste hjälpas åt med, men alla har inte förstått eller vill inte se problemet. Samma utmaning har vi med viltskadorna, därför måste vi hitta metoder för att bättre kun[1]na visa på vilka konsekvenser det får.

I skogen har vi referenshägn. Nu vill vi även öka takten på utsättningen av referensburar på våra åkrar för att synliggöra viltbetet och de kostnader de medför. Det är inte hållbart att bruka, harva, så och gödsla åkrarna för att producera livsmedel med resultatet att viltet skadar och äter upp grödan. Det är vår förhoppning att referensburarna ska bidra till ökad kunskap och förståelse hos både markägare, jägare, politiker och myndigheter och bli en riktig ögonöppnare.

Helene Lantz
verksamhetsutvecklare skog & vilt,
LRF Jönköpings län
och LRF Sydost