Vi pratar svenska och engelska om vartannat, Shina ger ett lugnt och vänligt intryck. Han kommer från delstaten Borno i Nigeria. Men nu bor han i Kungsängen i Upplands-Bro i Sverige. Och väntar på besked om han ska få uppehållstillstånd eller inte. Lär sig svenska, går i skolan. Och praktiserar hos Clas och Therese på Frölunda gård.

För att som asylsökande få en praktikplats i Stockholm måste man åka in till Migrationsverket och anmäla sig. Shina gjorde det tre gånger. Han ville verkligen komma ut och praktisera. Göra något. Jobba. Träffa folk. Lära sig svenska.

På Frölunda gård får han göra allt det. Och Clas och Therese har fått hjälp på gården, en välkommen extra resurs. Shina har klippt gräs runt elstängsel med grästrimmer, hjälpt till med urlastning av spannmål, hängt med i skördetröskan och traktorn i olika arbetsmoment på åkrarna, varit med vid underhåll och service av maskiner och mycket mer.

Jag undrar vad den största skillnaden mellan svenskt och nigerianskt lantbruk är.
- Maskinerna och tekniken, säger Shina, i Nigeria gör man mycket mer för hand. Det är ett mycket tyngre kroppsarbete, man har inte så mycket maskiner.

Nu bor de här, vilka är de?
Frölunda gård ligger minst sagt tätortsnära, fem minuter till pendeltåget i Kungsängen strax norr om Stockholm och 25 minuter till city. Här har man växtodling på 330 hektar, skog, entreprenad med grävmaskin, uthyrning av byggnader och bostäder och en liten fårbesättning. Therese jobbar också med miljöledning utanför gården.

När de stora flyktingströmmarna kom till Sverige under förra året kände Therese och Clas att de måste göra något, men vad? Så startades en flyktingförläggning med över två hundra flyktingar i kommunen. Therese blev nyfiken – ”Nu bor de här, vilka är de?” – och ett starkt intresse för flyktingfrågan väcktes. Hon gick med i volontärorganisationen som bildats i och med flyktingboendet, de ordnade språkcaféer och kontaktfamiljer. Efter en tid stängdes flyktingförläggningen och alla flyktingar försvann. Men Therese hade sett hur viktigt det var för de asylsökande att träffa andra, att komma ut i samhället, att lära sig hur allting fungerar i Sverige och lära sig svenska.

Therese och några till började jobba med att skapa praktikplatser för asylsökande och kom då i kontakt med LRFs migrationsprojekt , som syftar till att underlätta för enskilda medlemmar, lokalavdelningar och kommungrupper som vill engagera sig i boende, praktik och sociala aktiviteter för flyktingar.

En möjlighet och en resurs
Therese och Clas fick tips om Shina av Migrationsverket och ringde upp honom, han kom och hälsade på och blev sedan praktikant på gården.

- Det handlar inte bara om att hjälpa andra, säger Clas, det är en möjlighet och en resurs med en praktikant på gården. Man kan få saker gjorda som man inte hinner med annars. Det är också ett sätt att marknadsföra det gröna näringslivet för framtiden.

- Att involvera en nyanländ person i verksamheten genom praktik kan berika även på så många andra sätt. Förutom att få en ny och spännande vänskap är det en skön känsla att på ett konkret sätt göra något som kan ha verkligt stor betydelse för en annan människa, säger Therese.
-
Clas tycker inte det varit svårt att handleda Shina, han har varit med i det dagliga arbetet och är positiv till alla slags arbetsuppgifter. Shina berättar att han även hjälpt till att jaga kor som rymt ur hagen, han är van vid kor sen tidigare.

I Nigeria spelade Shina fotboll, gick i gymnasiet och hjälpte till hemma på gården där de odlade grönsaker och hade kor och grisar.

- Vad saknar du mest från Nigeria? frågar jag när vi går från hagen där vi hälsat på gårdens får. Min familj. Och maten, svarar Shino.

Det här är Shinas sista dag på gården, nu ska han plugga. Han går i en gymnasieförberedande klass, kanske kan han jobba extra på Frölunda gård i längre fram. Jag frågar honom vad han vill göra i framtiden.

- Jag vill bli advokat, svarar Shina.


Vinna-vinna-situation. Thereses ser många fördelar både för praktikant och företagare:
• Genom praktik kan positiva möten uppstå och nya dörrar öppnas både för den nyanlända och för företagaren. Förutom att det är roligt och berikande, kan man genom denna ”prova på-period” hitta bra personal som kan behövas under högsäsong.
• Praktiken skapar intresse för vår bransch och visar vilka arbetsmoment som ingår i ett modernt och tekniskt utvecklat jordbruk.
• Företagaren får en extra resurs och kan få saker gjorda som man annars inte hinner.
• Att få komma ut på en svensk arbetsplats, lära sig svensk arbetskultur, regler kring arbetsmiljö, medinflytande och att få prata svenska ger en bra språngbräda vidare ut i samhället och snabbar på den så viktiga ”integrationsresan”.
• En nyanländ person saknar nätverk vilket är avgörande för att klara sig bra i vårt samhälle och det tar dessutom tid att lära sig det ”svenska systemet”, en praktikplats underlättar detta.
• Både praktikanten och företagaren kan avbryta praktiken när som helst om det inte fungerar bra. Personen är försäkrad genom det enkla praktikavtal man upprättar via Migrationsverket om det är en asylsökande eller via Arbetsförmedlingen om det är en person som har fått uppehållstillstånd. Praktiktiden kan variera från några veckor till max sex månader.

Är du intresserad av att veta mer och kanske få en praktikant på gården? Kontakta Christina Bondesson, nationell samordnare för LRFs migrationsprojekt: christina.bondesson@lrf.se, 054-54 52 69.

Vill du höra mer om hur de gjort på Frölunda gård är du välkommen att kontakta Therese Ekerholm: therese@frolundagard.se, 070-877 36 64

På LRFs hemsida www.lrf.se/migration finns information om praktik och anställningsformer, inspirerande filmer och en checklista för arbetsgivare.

Sofia Weimarck