LRF Norrbotten välkomnar initiativet och är medarrangör till de informationsmöten som hålls. Nästa möte är den 6 december i Luleå, och sedan 12 december i Piteå.

– Det är givet Nyhléns Hugosons affärsidé, och varje enskild bonde måste besluta om det kan vara av intresse. Men en norrländsk kyckling borde attrahera konsumenterna, och för jordbruket i stort är det välkommet med nya idéer, säger Herbert Nyman, LRF Norrbottens ordförande.

Herbert Nyman

Finns en framtid för det vita köttet

Det finns idag ingen större fågeluppfödning eller något sådant slakteri i norra Sverige. Men Nyhléns Hugosons menar att mycket pekar på en bra marknad för en norrländsk kyckling.
– Det vita köttet är det som ökat över tid i konsumtion, och allt talar för att vi kommer fortsätta äta mer kyckling i Sverige, bland annat med tanke på klimat- och miljödebatten, säger Magnus Nilsson, Nyhléns Hugosons VD.

Det finns idag ett underskott av svensk kyckling, och många producenter som startar i mellan- och södra Sverige är mindre enheter, där konsumenten kan spåra ursprunget till en gård i närheten.
– Intresset för närproducerat gör att vi tror på en norrländsk kyckling både i handeln och på restauranger. Men det är också viktigt att säga att vi förstås kommer att fortsätta med vårt övriga sortiment inom nöt, gris och lamm och charkuterier, säger Magnus Nilsson.

Vill investera i ny anläggning

Företaget planerar för en ny slakt- och styckningsanläggning för kyckling i Alvik, Luleå, i närheten av de befintliga anläggningarna för grisuppfödning, slakt och styckning, samt egen uppfödning av kycklingar där man kan hitta bra lokaler. Men det kommer att behövas fler leverantörer, i nuläget 10-15 stycken, i närliggande kommuner.

Färdigt koncept

Nyhléns Hugosons vänder sig till bönder som kanske slutat med mjölk, eller minskat ned och vill ha kycklingen som komplement, eller av annan anledning har tomma byggnader som står och kostar.
– Vi har ett färdigt koncept för byggnation av kycklingstallar från cirka 7 000 kycklingar per insättning och då behövs ytor på 500-1 000 kvadratmeter. Kostnaden för en ombyggnation hamnar på någon eller några miljoner kronor, och det är en förhållandevis hanterbar investering, menar Magnus Nilsson.
Han tror också att en framtida kycklinguppfödning i Norrbotten kan bana väg för generationsskiften när det finns flera ben att stå på.

Hoppas på samarbete med kommuner

Men varför finns det då inga kycklinguppfödare i norra Sverige?
– Jag tror det starkaste skälet är tradition. Visst blir det något större uppvärmningskostnader, men här hoppas vi på bra samarbete med kommunerna, kanske kring fjärrvärme, och det finns ju även biogas och solceller som alternativ. Vi kommer att behöva jobba tillsammans med fodertillverkare, men här finns också enorm potential att öka spannmålsodlingen i norra Sverige, och på sikt kanske skapa en egen fodertillverkning och kläckeri , säger Magnus Nilsson.

Om allt går enligt planerna ska den första norrländska kycklingen nå marknaden första halvåret 2018.