Det var den 7 september som regeringen med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i spetsen avslöjade att budgeten för det sk Norrlandsstödet, som är ett nationellt stöd, utökas från 318 miljoner kronor till 418 miljoner kronor per år från 2018.

"Bucht ska ha en eloge"

När Sverige anslöts till EU 1995 förhandlade både Sverige och Finland till sig rätten att få behålla nationella produktionsstöd för de nordligaste jordbruken. I och med detta åtog de sig att upprätthålla produktionen inom det som EU definierade som "arktiskt jordbruk". I Sverige innebär det jordbruk från Värmland i söder upp till Norrbotten.

Det svenska norrlandsstödet har legat på samma nominella nivå sedan EU-inträdet 1995 och har alltså urholkats väsentligt av inflationen.
– LRFs Norrlandsgrupp har under olika regeringar under en lång tid påtalat att ramen för stödet måste utökas. Sven-Erik Bucht är den första minister som lyckats lotsa detta i hamn, och det ska han ha en eloge för, säger LRF Norrbottens ordförande Herbert Nyman.

LRF vill att pengarna betalas ut skyndsamt

Rätt till nationellt stöd har den som befinner sig i stödområde 1-5 och brukar minst 3 hektar åkermark eller betesmark, har smågrisproduktion, gethållning, odlar potatis, bär och grönsaker eller har produktion av mjölk, slaktsvin eller ägg.
Eftersom mjölkproduktionen dominerar i norra Sverige riktas mest pengar dit, och ersättningens storlek baserar sig på i vilket stödområde man befinner sig. När kartan för stödområdesindelningen gjordes om 2016 slog den orättvist mot vissa jordbruk, och LRF för sedan dess en dialog med näringsdepartementet om att rätta till kartan för de som drabbats.
Men just nu är högsta prioritet att jordbruken får ta del av den utökade ersättningen, där utbetalning till mjölkproducenter sker en gång i månaden.

"Bråttom med pengarna"

– Det är mycket viktigt att de 100 miljonerna börjar fördelas ut nu direkt från årsskiftet. I ett läge där Norrbotten på nio år förlorat 40 procent av heltidsjordbruken och Västerbotten 28 procent, jämfört med riket på 17 procent, är det bråttom, säger Lotta Folkesson, LRF Västerbottens ordförande.
Det är inte klart hur näringsdepartementet vill fördela de nytillkomna 100 miljonerna kronorna, men LRF har fört fram att det blir mest rättvist och får bäst effekt om de fördelas ut proportionerligt efter produktion. Det mesta av pengarna går då fortsättningsvis till den största produktionen, dvs mjölk.

Delas lika mellan mjölkföretagen

Pengarna till mjölken delas sedan lika oavsett vilket stödområde mjölkföretaget befinner sig i. Det skulle innebära runt 25 öre mer per kilo mjölk eller cirka 150 000 kronor per år för det genomsnittliga mjölkföretaget på cirka 70 kor.
Nu återstår att se om näringsdepartementet går på den linjen. Om EU-kommissionen inte har några invändningar väntas beslut komma i december.

Fotnot: I LRFs Norrlandsgrupp sitter ordföranden för respektive LRF-region i norra Sverige samt företrädare för de olika produktionsgrenarna. Ordförande är Håkan Nilsson, LRF Jämtland, och vice ordförande är Herbert Nyman, LRF Norrbotten.