Rikard Sandström från Skogsstyrelsen, som är projektledare för projektet Mera Tall, inledde kvällen med att prata om hur viktig foderkälla bärris är i skogarna, samt hur mycket mer foder det finns till viltet i en gammal tallskog jämfört med en granskog. Även vikten av att plantera rätt träd på rätt mark och hur stor andel som idag är planterad på fel mark, lyftes fram. Projektet ”Mera Tall” ska pågå från 2018 till 2021 och har som mål att öka mängden tall, minska viltskadorna samt få skogen och viltet i balans. Rikard berättade också om pilotprojektet Uppvidinge, där man lyckats minska betesskadorna, öka ståndortsanpassningen, öka avskjutningen på älg och rådjur och fått ökade slaktvikter på älgkalvarna.

Därefter pratade LRFs representant Anna Åman om kostnaderna för viltskador samt ökade antalet trafikolyckor orsakade av vilt. Hon betonade även att alla måste ta sitt ansvar och att alla måste samarbeta. Markägarna har ett stort ansvar. Jägarna måste också ta sitt ansvar. Länsstyrelsen ska sätta upp riktlinjer utifrån regeringsbeslut, viltskadorna är ett samhällsintresse och inte bara viktigt för enskilda företagare. Man måste vara med och påverka i de forumen man kan, delta i samråd, följa upp att skötselplaner verkställs. För att påverka förvaltningen behövs fakta och det är viktigt att alla hjälps åt att inventera viltstammarna och betesskadorna på de marker man äger och/ eller jagar på. Förutom inventeringar kan man  sätta upp referenshägn och burar för att kunna dokumentera sina skador och använda som underlag för diskussioner. Under året kommer LRF arbeta med kampanjen Fakta på bordet.

Anna Eriksson från Studieförbundet Vuxenskolan gjorde en kort notis innan fikat att det finns arbetskraft att ta hjälp av inom de gröna näringarna som de förmedlar genom integrationsprojekt.

Efter fikat pratade Emil Hjärpe, också representant från Skogsstyrelsen, om föryngring med tall och naturlig föryngring. Skogar som idag är felaktigt beskogade av gran kommer förmodligen inte klara det varmare klimatet med varmare vintrar och mindre grundvattennivåer. Det är granen som är det träd som kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna. Han pratade om konsekvenserna av att sätta gran på tallmarker. Han beskrev även naturlig föryngring av tall med Siljansmetoden och jämförde naturlig föryngring gentemot frösådd och plantering.

Text: Erica Egonsson