Peter Borring, LRF Östergötlands regionordförande, välkomnade medlemmar, allmänhet och press till mötet där de fick möjlighet att få svar på sina frågor från Jordbruksverket, SVA, Länsstyrelsen och smittskyddsläkare.

Inte samma som mjältbrandsbrev
Gunilla Hallgren, SVA, som ställt diagosen, förklarade att man inte ska blanda ihop denna mjältbrand med ”mjältbrandsbrev”. Mjältbrand i detta fall drabbar framförallt idisslare. Bakterien bildar sporer som kan vara otroligt långlivade nere i jorden. Kännetecken är att de döda djuren bör blöda mörkt blod och utebliven likstelheten. Dock var inte detta fallet på gården på Omberg, vilket är ovanligt.

Människor sällan smittade
Enligt Magnus Roberg, biträdande smittskyddsläkare, finns smittan runt om oss, men att människor mycket sällan blir smittade. Senast i Sverige var 1965, då en människa dog efter hantering av importerad ull. De som hanterar  djur som dött av mjältbrand och riskerat få sekret på sig får 14 dagars antibiotikakur för att undvika d hudinfektion. Personer som i detta fall varit i kontakt med de smittade djuren har fått mediciner. Känsliga djur kan ha en inkubationstid på upp till 14 dagar men endast kliniskt sjuka djur och döda djur kan sprida smitta.

Vandringsleder avstängda av utredningsskäl
Betena ligger på ett stort naturområde med vandringsleder. Dessa är nu avstängda av utredningsskäl och för att ingen ska träffa på ett eventuellt ytterligare dött djur. Det är alltså inte avstängt på grund av att det är fara för människor. Om man däremot påträffar ett dött vilt i området t.ex. rådjur, så ska man kontakta SVA och tala med deras vilthandläggar eller rapportera via e-post till idisslaregris@jordbruksverket.se eller under kontorstid på telefonnummer
0771-223 223. Lantbrukare vänder sig som vanligt till sin veterinär vid misstanke om sjukdom i besättningen.

Smittan kan inte spridas vid konsumtion av ägg eller kött
Gården har även äggproduktion, men eftersom höns är resistenta mot mjältbrandsbakterier så kan de inte smittas. Det finns heller ingen fara att äta kött från gården eftersom endast kliniskt friska djur slaktas och dessa sprider ingen smitta. Samtliga djur som kommer till ett slakteri besiktigas alltid av veterinär innan de slaktas.

Oklart kring smittvägar
I dagsläget är det mycket oklart kring smittvägarna. De sporer som nu tillkommit från de smittade djuren kan vara smittfarliga för framför allt idisslare i 3-5 år, därför kommer djuren under den tiden att vara vaccinerade. Vaccin ger ett mycket bra skydd för djuren. Per Petersson från Sveaskog berättade att de är angelägna att kunna fortsätta låta marken betas.

Som djurägare på Omberg bör man inte vara orolig men som alltid vara uppmärksam på plötsliga oförklarliga dödsfall.

Tydligare information och skyltning
Skyltar som beskriver att det inte är farligt att vandra i området ska sättas upp. Även skyltar med översättning till andra språk kommer inom kort. Länsstyrelsen har regionalt smittskyddsansvar men även ansvar för naturområdet. De kommer lägga mycket jobb på att informera.

Viktigt med tydlig information, från start
Reflektion från deltagare under kvällen var att nyheten blåstes upp som något farligare än vad det är.

Peter Borring, LRFs regionorförande, konstaterar efter mötet:
- Det är vid sådana här händelser som maskineriet sätts på prov hos myndigheter och organisationer. LRF arbetar både för att stötta företaget, att ge människorna om det stöd de behöver. Det är viktigt att så tidigt som möjligt ha sådana här möten för att minska misstro och ryktesspridning.