Det var fullsatt med över 150 personer på plats i Riddarsalen i Ödeshög vid det tredje informationsmötet om mjältbrandsutbrottet vid Omberg som LRF hade bjudit in till på kvällen den 4 augusti. Här fanns lantbrukare, allmänhet, politiker, beslutsfattare, intresseorganisationer och massmedia för att lyssna till information från Statens veterinärmedicinska anstalt, Statens Jordbruksverk, Region Östergötland, Länsstyrelsen och LRF.

Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, gav en historisk tillbakablick, bland annat till de Anthraxbrev som 2001 gjorde mjältbrand känt för allmänheten även om lantbrukare har känt till mjältbrand i alla tider. Just det som fanns i dessa kuvert var sporer som var manipulerade för att skapa spridning i luften. Naturlig mjältbrand är dock en helt annan sak, då finns inte den risken.

Vilka djur drabbas?

Mjältbrand orsakas av bacillus anthracis som främst drabbar idisslande gräsätande djur och kan överleva väldigt många år i jorden. Kor smittas när de äter de så kallade sporerna som finns i jorden. Inkubationstiden är normalt 5-7 dagar och oftast ser man inga symtom på kon utan man lämnar på betet och nästa dag är ett djur dött. Vanligen kommer det mörkt blod som inte koagulerar ur kroppsöppningar, och djuren blir inte likstela. När sjukdom misstänkts kontaktas veterinär som skickar prov till SVA för analys. Djur som ser friska ut smittar inte. Det är bara döende eller döda djur som kan smitta.

Varför just vid Omberg?

Mjältbrand var vanligt i Sverige på 1930-50-talen. Det som just det här året har funnits på Omberg är rätt förutsättningar. Det handlar om en kombination av torka, jordmån, grävarbete, vilt och kanske även insekter. I år har det bara kommit tio procent av den normala nederbörden samt att bakterierna kan aktiveras när det är varmt. Betena blir magra vilket medför att djuren betar längre ner och därmed får i sig jord. Stråna är också vassare och kan ge skador i munnen så att bakterierna lättare kan tränga in i blodbanan. Mjältbrand överlever och trivs i basiska och kalkrika marker, som exempelvis kalkkärren på Omberg. Även flera år gamla grävarbeten kan få upp dold mjältbrand till ytan igen. Här finns också mycket vilt, även om det är svårt att säga vilken roll de spelar för smittspridningen. Blir det ett hopp beror det inte på att det är ett nytt utbrott eftersom mjältbrand inte sprider sig på samma sätt som de andra smittsamma sjukdomarna.

Vaccinering som åtgärd har använts i stora delar av världen sedan 1930-40-talet och är därmed en internationellt välbeprövad och fungerande metod.

Vilka djur vaccineras?

Maria Cedersmyg från Jordbruksverket berättar att man nu genomför en obligatorisk vaccination av nötkreatur och får inom en ungefärlig 5 km radie kring de angripna gårdarna och att dessa djurägare är eller kommer att bli kontaktade av Jordbruksverket. Att vaccinera get och häst kommer däremot att vara frivilligt.  Det finns info på Jordbruksverkets hemsida samt man även kan kontakta de lokalt arbetande veterinärerna om man har frågor.

Kan människor bli smittade?

Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Östergötlands län, förklarade att det är mycket ovanligt med mjältbrand hos människor, senaste fallet var 1965. Man vaccinerar inte heller människor på grund av risk för biverkningar utan är istället mycket generösa med förebyggande behandling med antibiotika till personer som kan ha haft kontakt med smittade djur.

Vad ska man göra med döda djur?

- Om ett djur dör utan kända orsaker ska man kontakta sin veterinär, säger Karl Ståhl från SVA. Det är djurägarna som ser djuren varje dag och vet vad som är normalt. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite. Vi bedömer om det här är något som måste utredas vidare.

Länsstyrelsen samordnar informationen

Landshövding Elisabeth Nilsson underströk att Länsstyrelsen har det regionala samordningsansvaret vid krishändelser likt den här. Man bidrar till att samordna andra myndigheter och aktörer, sprider information, ger kunskap genom den veterinärorganisationen samt har även en lantbruksenhet som är inkopplad för att fatta beslut. I dagarna har man exempelvis fattat beslut om generell dispens gällande stödutfodring för de besättningar som finns inom vaccinationsområdet. Utanför vaccinationsområdet är det bara att söka dispens så hanteras dessa snabbt eftersom det är torka även i andra delar av Östergötland.