Vid sitt invigningstal underströk landshövding Elisabeth Nilsson att det är få näringar som genomgått så otroliga innovationsprocesser som de gröna näringarna:

- Avkastningen har ökat, rationaliseringen är enorm, det har skett innovationer inom mängder med områden för att kunna mätta världens växande befolkning.  Samtidigt ska vi minska utsläppen av klimatgaser. Det innebär att landsbygdens förmåga till förnyelse kommer att vara helt avgörande.

Samtidigt behövs det fler personer som är intresserade av att arbeta inom denna framtidsbransch. Sofia Lindblad är projektledare för Grön attraktionskraft på LRF och diskuterade kring hur vi ska få framtidens kompetens till branschen. Ska vi klara övergången till det hållbara samhället är det gröna näringslivet en av de allra viktigaste nycklarna. Men hur ska vi göra för att få "Generation Z", de som är unga nu, medvetna om detta? Gå in på http://www.jobbagront.se/ så ser du en hel del kring hur detta kan göras.

- Även om dagens unga har en generellt sett vag och negativ bild av lantbruket gillar man ekologi, närodlat, hållbarhet, miljö och tekniskt kunnande. Vi kan koppla direkt till de här frågorna samt visa på att man får jobb direkt efter utbildningen!

Även Per Frankelius från Linköpings universitet såg ljust på framtiden och beskrev nya spännande kompetensbehov och hur man via gröna och innovativa miljöer kan göra kopplingar till samhällsproblemen.

- Snacka om attraktiv bransch! Både spännande action och ekhagen och promenadrundan. Det bästa av båda världar på en gång!

Avslutningsvis diskuterades antibiotikaresistensen som vår tids största folkhälsoproblem.

- Bakteriers motståndskraft mot antibiotika utgör ett stort hot mot den moderna sjukvården och folkhälsan, sade Anders Tegnell som är statsepidemiolog. Det är inte få så farligt här i Sverige där vi har råd att köpa dyrare medel, men i fattigare länder har man inte råd och hotet är mer reellt.

Vi kan bromsa resistensutvecklingen genom goda hygienrutiner, inte minst i vården, för att minska smittspridning och infektionsbörda.

- Vaccinering är också viktigt, och att ge antibiotika bara när det verkligen behövs, underströk Anders Tegnell.

Gunnar Johansson, som är grishälsoveterinär på Gård&Djurhälsan, förklarade hur man i Sverige plockade bort tillväxtantibiotika redan 1986, trots att konsumenterna knappt var medvetna om att antibiotikaresistens var på gång. Detta har lett till att vi numera har fantastiskt bra tillväxt på de svenska grisarna:

- Vi har friska djur och friska djur behöver inte antibiotika. Och om något enstaka djur ändå skulle behöva behandlas ger vi antibiotikan på ett smart sätt med rätt preparat och som injektioner, inte i foder eller vatten.

När både konsumenter, restauranger, upphandlare och politiker efterfrågar svenskt kött. Som riksdagspolitiker Magnus Oscarsson sade i den avslutande diskussionen:

- Alla har ju makt att fråga efter svenskt i butik, restaurang, skola med mera. Lyft fram det svenska och visa för resten av världen att man kan få framgångar med djurvälfärd.