Varför gör ni detta?

Regionstyrelsen i LRF Östergötland anser att konkurrenskraften är en av våra viktigaste frågor att driva och att sårbarhet kopplat till försörjning av strategiska insatsmedel är en annan fråga som vi behöver uppmärksamma mer i en allt oroligare omvärld.

LRF Östergötland gör bedömningen att det är mycket svårt att under rådande politiskt klimat få brett stöd för att skapa internationell konkurrenskraft gentemot exempelvis danskt lantbruk genom att få politiken att sänka skatten på diesel (öka återbetalningen av dieselskatten(energi och koldioxidskatten) för svenskt jord- och skogsbruk ).

Styrelsen beslutade därför att i samband med att Fossilfritt Sverige startade sin konferensturné i Norrköping att testa en annan väg. Genom att visa för samhälle och medlemmar vad vi i lantbruket kan göra för att minska vår sårbarhet genom beroende av importerad fossil diesel och skapa än mera klimateffektivt lantbruk och skogsbruk, utan att öka kostnadsbilden, hoppas styrelsen att på så sätt skapa intresse, diskussion och förståelse för politik och opinionsbildare vad som krävs för att öka andelen förnybart mot målet 100% fossilfritt.

Vi vill skapa ett hållbart jord-/ och skogsbruk, där omställningen till fossila drivmedel är en väg.

Varför just 50%?

Nuvarande skatteregler - april 2017 - medger en skatterestitution (återbetalning) på 1,70 kr per liter. Med nuvarande skatteregler är det tillåtet att få tillbaka 1,62 kr per liter om bränslet innehåller max 50 procent förnybart innehåll. De 8 öre per liter som skiljer till nackdel för det förnybara bränslet kompenseras ungefär av skillnaden i CO2 skatt på  ren fossil diesel. Detta blir således kostnadsneutralt?

Detta arbete är också en förberedande åtgärd inför kommande drivmedelspolitik. Under 2018 kommer skattebasen för drivmedel generellt att ändras, energiskatten kommer sänkas med ca 30 öre och koldioxidskatten med 110 öre utifrån att andelen förnybara drivmedel kommer att öka (ca 20 procent).

Målsättningen är att ju mer förnybara drivmedel som används, desto lägre skatt.

Vad är då målet med detta?

Regionstyrelsen ser flera viktiga mål med denna utmaning. Vårt viktigaste mål är att detta ska skapa intresse och diskussion i bredare samhällslager, vilket skapar förståelse och framför allt handling hos politiken att vi måste ha en konkurrenskraft gentemot danskt lantbruk där vi får en drivmedelskostnad som motsvarar vad en dansk bonde betalar för fossil diesel. Det är först då som vi kan få en omställning fullt ut och en konkurrenskraft som är direkt mätbar. Regionstyrelsen anser att det är först när vi själva visar handling som vi kan ställa krav på andra, i detta fall politiken och samhället.

Det andra målet styrelsen hoppas uppnå är att vi skapar efterfrågan och marknad som lockar fler leverantörer av förnybara drivmedel.

Det tredje målet är att minska sårbarheten i att vara så beroende av importerad diesel där två tredjedelar idag kommer från Ryssland och Mellanöstern.

Vari ligger de största utmaningarna för att nå målet?

-Det finns så klart flera utmaningar med detta. På gårdsnivå är den största utmaningen faktiskt kunskap. Det finns en rädsla hos maskinägare och brukare att förnybara drivmedel skulle kunna skada motorerna, att garantier och försäkringar inte ska gälla samt att hanteringen på gårdsnivå inte fungerar för att man inte kan blanda förnybara drivmedel med vanlig fossil diesel.

Allt detta är sant, men samtidigt med modifikation. Det finns olika typer av förnybara bränslen och det gäller olika krav för olika förnybara bränslen. RME, HVO och diesel med inblandning av svensk tallolja är de vanligaste. Här måste man fråga sin fordonsleverantör.

RME är ett väl fungerande bränsle om man köper bränsle av bra kvalitet. Här finns mycket kunskap hos leverantörer, ex Energifabriken. Dock kan inte RME blandas ”hur som helst” utan har man beslutat köra på RME bör man göra så konstant. Det kan behövas filterbyten och så vidare efter ett bränslebyte.

HVO är en syntetiskt framställd diesel av förnybara fettsyror och den är blandbar helt och fullt med annat dieselbränsle, det vill säga att man kan tanka HVO ena gången för att sedan tanka vanlig diesel nästa tank om man inte kommer åt samma tank.

Fossil diesel utblandad med tallolja är kanske det enklaste alternativet i dag. Den säljs under varumärket Preem Evolution diesel plus och är Svanenmärkt. Den går att köpa genom flera leverantörer och den är blandbar ”hur som helst”. Bränslet uppfyller den europeiska standarden EN590, som krävs av dagens dieselfordon.

OBS! Var observant på att hos många fordonsleverantörer till lantbruket är kunskapen relativt låg om de olika förnybara bränslena, varför man tyvärr oftast får ett svar enligt försiktighetsprincipen att motorn inte funkar eller garantin inte gäller om man kör på förnybara drivmedel. Här kan det krävas att man ställer förtydligande och djupdykande frågor om just det bränslet som är aktuellt gällande för den aktuella motorn. Många motortillverkare har för övrigt olika krav vad gäller drivmedel på samma motor mellan olika branscher. Flera leverantörer av helt förnybara drivmedel erbjuder egna motorhaverigarantier.

En annan utmaning som vi kan se är så klart tillgången på råvaror. Skulle allt jord- och skogsbruk ställa om redan idag skulle inte råvaran räcka. Regionstyrelsen anser dock att vi inte kan vänta på att det ska komma tillräckligt med råvara i systemet innan vi kan uppmana/utmana medlemmarna att ställa om. Då kommer ingen omställning ske, någonsin. För att det ska ske en teknikutveckling mot nya råvaror måste det finnas en tydlig efterfrågan och marknad. Här kan lantbruket göra en del, resten måste politiken skapa förutsättningar för.

En tredje dimension av utmaningar är att vi inte vill medverka till att jakten på råvara till förnybara drivmedel ökar användningen av icke hållbara råvaror som till exempel icke hållbart producerad palmolja. Liksom sojaodlingar kan vara mer eller mindre hållbara finns det samma spännvidd inom palmoljeproduktionen och det har blivit en olyckligt starkt negativ bild palmoljeproduktion som inte stämmer i alla lägen. Icke desto mindre anser Regionstyrelsen att för att det ska bli full utväxling av förnybara drivmedel bör de i så hög grad som möjligt baseras på råvaror från vårt eget närområde.

I dagsläget tycks därför talloljebaserade bränslen, RME från Nordeuropa och HVO på animaliskt avfall vara de mest hållbara. Regionstyrelsen anser det viktigt att utmaningen inte medför en ökad användning av icke hållbara råvaror.

Antar ni utmaningen villkorslöst?

Nej absolut inte. En av svenskt lantbruks största misstag är att vi historiskt sett tagit på oss tagelskjortor som vi haft svårt att kompensera oss för på intäktssidan vilket bidragit till en försämrad konkurrenskraft.

Just därför är LRF mycket tydliga med att vi antar utmaningen under nu rådande förhållande och regler. Om det inte blir kostnadsneutralt eller billigare att köra fossilfritt än att tanka fossil diesel kan vi inte begära att våra medlemmar ska ta på sig kostnadshöjningar. Då är det andra krafter som omöjliggör för oss att nå vårt mål men vi har i alla fall försökt.

Hur ska ni mäta måluppfyllnaden?

Det här kan vara den svåraste biten. Självklart menar LRF Östergötland allvar med att anta utmaningen men för att inte hamna i administrativt krångliga lösningar får vi helt enkelt göra kvantitativa och kvalitativa bedömningar genom intervjuer och muntliga undersökningar bland medlemmar. Det enklaste temperaturmätaren är de förtroendevalda på region, kommungrupp och lokalavdelningsnivå.

Vad gör ni om ni inte klarar målet / utmaningen?

Utmaningen är allvarligt ställd men ska framförallt ses som ett sätt att skapa diskussion och förståelse i övriga samhället.

Det viktigaste är att vi kan visa på att många av LRFs medlemmar är beredda att ställa om, givet att det inte påverkar den direkta konkurrenskraften. Ett mål är något att sträva efter men om förändrade omvärldsfaktorer gör att det inte kan uppnås får man acceptera och använda detta som utgångspunkt för fortsatta diskussioner.

Har du frågor och funderingar kontakta:

Peter Borring, Regionordförande LRF Östergötland
070 343 69 59
peter.borring@telia.com

Kristian Pettersson, Verksamhetsutvecklare LRF Östergötland
013 465 55 94
kristian.petersson@lrf.se